Allmän värntjänst

Motion 1989/90:Fö302 av Inger Schörling m.fl. (mp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Fö302

av Inger Schörling m.fl. (mp)
Allmän värntjänst

Värna varandra - värna naturen - värna vårt land

Denna rubrik skulle kunna bli motto för den allmänna vämtjänst som föreslås
i motionen. Den allmänna värntjänsten ersätter den allmänna värnplikten,
men har ett betydligt vidare syfte än denna. Den innebär att värntjänst
förutom i det militära försvaret också skall kunna utföras inom andra samhällsområden
såsom sjukvård, social omsorg och miljövård. Samtidigt skall
alla få en grundläggande utbildning i överlevnadskunskap. Alla ungdomar
av båda könen som fyllt 18 år skall fullgöra en 7-9 månaders värntjänst.

I motionen föreslås att en parlamentarisk utredning tillsätts för att arbeta
fram förslag om en allmän värntjänst.

Nya hotbilder

Det är idag inte främst yttre fiender som utgör akuta hot mot människor och
natur i Sverige. Den tilltagande miljöförstöringen utgör ett allvarligt hot inte
bara mot natur och människor i Sverige utan i hela världen. Allt fler människor
i Sverige uppfattar också krisen inom sjukvården och den sociala sektorn
som ett hot. Kommer jag att få någon hjälp när det blir min tur?

Att möta dessa hot är en uppgift för alla medborgare liksom när det gäller
de hot som kommer från yttre fiender. Vi har en allmän skolplikt för att barn
och ungdomar skall lära sig att ta över samhället från sina föräldrar. På
samma sätt måste alla ungdomar få en skolning och praktisk erfarenhet i att
ta itu med de nya hoten mot vår miljö och den sociala omsorgen. Detta är
en viktig skolning för livet som kan ske i en allmän värntjänst.

Nuvarande värnpliktssystem

Att folket tillsammans ställer upp för att försvara landet vid hotande fara har
gamla anor. Redan under forntiden fanns en skyldighet att gå man ur huse
för att delta i den tidens folkuppbåd. 1812 skapades den allmänna beväringsinrättningen
som ett komplement till indelningsverket. I 1901 års försvarsordning
ersattes beväringen med ett allmänt värnpliktssystem.

Den allmänna värnplikten innebär att alla manliga medborgare har rätt
och skyldighet att delta i försvar av landet vid hotande fara. Den ger därigenom
försvaret en djup demokratisk förankring till skillnad mot de yrkesarméer
som finns i vissa länder. Nu har emellertid värnpliktssystemet råkat i
kris.

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr F6301-313

Bakgrunden till värnpliktssystemets kris är att det inte längre finns plats
för alla inom det militära försvarets ram. Den högteknologiska linje man slagit
in på behöver inom nuvarande ekonomiska ramar inte längre så många
värnpliktiga människor. En fortgående internationell avspänning kommer
förhoppningsvis att leda även till svensk nedrustning, vilket likaså minskar
behovet av värnpliktiga i vapentjänst.

Utvecklingen gör att hela värnpliktssystemet riskerar att urholkas. Redan
nu frikallas uppemot 20 % av de värnpliktiga. Av dem som utbildas för
tjänstgöring inom lokalförsvarsförband och för bevakningsuppgifter skulle
för många en utbildning på 2-3 månader vara tillräcklig. En så kort tjänstgöringstid
för vissa värnpliktiga har dock inte ansetts förenlig med de rättvisekrav
som måste ställas på ett allmänt värnpliktssystem. En längre tjänstgöring
än vad som är motiverat med hänsyn till arbetsuppgifterna innebär dock
ett ekonomiskt slöseri och att försvarspengarna inte används effektivt.

I detta läge finns det två vägar att gå.

Det ena alternativet är att låta värnpliktssystemet dö en långsam tvinsot.
Allt fler blir frikallade. Många får göra värnplikt med en starkt förkortad
tjänstgöring. Det finns då en stor risk att de som tvingas göra en fullständig
tjänstgöring kommer att ställa ekonomiska kompensationskrav av rättviseskäl.
Till slut kan värnpliktsidén bli helt urholkad och krav på yrkesarmé
eller andra alternativ kommer att ställas.

Miljöpartiet de gröna anser att en sådan utveckling vore ytterst olycklig
då de demokratiska värden som ligger i värnpliktssystemet därigenom skulle
förspillas. Erfarenheterna av riskerna för demokratin och hela samhällssystemet
med en yrkesarmé är otaliga. Och vill vi långsiktigt värna en demokratisk
framtid, då bör systemet med en yrkesarmé till varje pris undvikas.

Alternativet till att värnpliktssystemet förtvinar är att vidga arbetsuppgifterna
för värnplikten och bygga ut den till en allmän värntjänst för både pojkar
och flickor. Den allmänna värntjänsten skulle förutom militära hot möta
flera av de nya hotbilder som har växt fram under senare år. Hit hör den
hotande miljöförstöringen och hoten mot den sociala omsorgen människor
emellan.

Den allmänna värntjänsten

Den allmänna värntjänsten för alla ungdomar skall vara en utbildning för att
kunna göra en insats under krig och kris på olika samhällsområden, inklusive
det militära försvaret. Den skall samtidigt ge ungdomarna erfarenhet av
samhällsarbete och socialt ansvar under utbildningstiden.

Värntjänsten skall precis som skolplikten vara obligatorisk med den trefaldiga
uppgiften att bereda de unga för värn mot hot, att utföra ett nyttigt samhällsarbete
och vara en skola för livet.

Det ligger ett djupt demokratiskt värde i att alla människor - på samma
sätt som när det gäller att värna vårt land - också deltar i värnet om de människor
som behöver hjälp i vårt samhälle och om den hotade miljön. På det
sättet skulle dessa viktiga uppgifter få en bred folklig förankring som inte är
möjlig att nå så länge solidariteten med utsatta grupper och naturen inskrän

Mot. 1989/90

FÖ302

4

ker sig till att betala sin skatt och förlita sig på att andra skall göra jobbet.

Inom miljövården skulle värntjänsten kunna göra stora insatser. En viktig
arbetsuppgift kunde vara att genom provtagnings- och analysarbete vara
med och kartlägga hoten mot vår miljö. Vidare kunde värntjänsten delta i
aktivt miljöarbete som att restaurera och nyanlägga våtmarker, att kalka och
restaurera sjöar, att delta i den eftersatta skötseln av naturreservat och nationalparker.
Andra arbetsuppgifter kan vara att röja upp efter oljeutsläpp och
gamla miljösynder, att kartlägga och skydda utrotningshotade djur och växter,
mm. Sammantaget finns det sannolikt en stor mängd arbetsuppgifter där
värntjänstpliktiga tillsammans med professionellt utbildad personal skulle
kunna göra betydelsefulla insatser för miljön.

Inom sjukvård och social omsorg skulle också värntjänsten kunna bli ett
mycket betydande bidrag till att lösa de kriser man kan se redan idag och
som hotar att förvärras i framtiden. Värntjänstpliktiga skulle förstärka den
ordinarie personalen inom dessa områden framför allt inom den vanliga
mänskliga omvårdnaden som nu ofta blir eftersatt på grund av resursbrist.
Det skulle betyda både en högre livskvalitet för barn, sjuka, gamla och handikappade
och en förbättrad arbetsmiljö för den ordinarie personalen. De
erfarenheter som hittills vunnits av värnpliktigas deltagande i sjukvården är
i allmänhet mycket goda.

Utformning

Den allmänna värntjänsten skall vara uppbyggd på följande sätt. Alla pojkar
och flickor som fyllt 18 år gör en grundtjänst på 79 månader och senare i
livet eventuellt repetitionstjänstgöringar. Uppläggningen måste vara flexibel
för att passa till de varierande arbetsuppgifterna. Ungdomarna bör så långt
som möjligt själva få välja inom vilket område de vill utföra sin värntjänst.
Genom att det finns många områden av helt olika karaktär att välja mellan
är chansen stor att de flesta finner arbetsuppgifter han/hon är lämplig för och
intresserad av. Därigenom kan motivationen för arbetsuppgifterna bli hög
och få skall behöva frikallas.

De som väljer uppgifter inom det militära försvaret eller andra delar av
totalförsvaret kan få en utbildning liknande den i dag. Förkortad utbildning
för till exempel lokalförsvar och bevakningsuppgifter kan med fördel kombineras
med andra uppgifter inom värntjänstens ram till exempel inom miljövården.

Inom andra delar av värntjänsten kan denna bli en kombination av utbildning
och tjänstgöring. Inom till exempel sjukvården och hemtjänsten kunde
värntjänsten inledas med en renodlad utbildningsdel på 1-3 månader. Därefter
kunde följa ett halvårs tjänstgöring på ett sjukhus eller inom den kommunala
hemtjänsten. Denna tjänstgöring skulle ske ungefär som nuvarande
praktiktjänstgöringar under handledning av den ordinarie personalen. Även
under tjänstgöringstiden kan vissa teoretiska utbildningsinslag ingå. Alla
skall få en grundläggande utbildning i överlevnadskunskap.

För vissa arbetsuppgifter kan det vara lämpligt att göra hela värntjänsten
på en gång under grundtjänstgöringen. I andra fall kan det vara lämpligare
med en kortare grundtjänst och sedan återkommande repetitionsutbild

Mot. 1989/90

FÖ302

5

ningar. I vissa fall, när den värntjänstpliktige siktar mot en yrkeskarriär inom
det område han/hon valt för värntjänsten kan man tänka sig att denna utförs
på ett senare stadium i utbildningen för att därigenom ytterligare tillföra
värntjänsten kvalificerade resurser.

Ökad gemenskap

En allmän värntjänst av här skisserat slag har många fördelar. Den ökar radikalt
våra resurser inom områden som redan idag är eftersatta och riskerar
att bli det ännu mer i framtiden. Den förstärker känslan av solidaritet inom
folket och motverkar de nya psykologiska hot som miljöförstöringen och
vårdkrisen skapar.

Särskilt solidariteten måste betonas. Det är oerhört viktigt att ett samhälles
medborgare har handfasta gemensamma uppgifter att samlas omkring.
Alla som gjort lumpen vet hur erfarenheten på något sätt skapar en
mänsklig och nationell solidaritet i vårt manssamhälle. En liknande erfarenhet
skulle vara värdefull även för kvinnor. Behovet av något sådant gemensamt
moment ökar, dels därför att vi blir alltmer av ett invandrarland med
kulturellt vitt skilda ursprung, dels därför att många andra krafter i teknikutvecklingen
specialiserar och fragmentiserar vår tillvaro.

Det kommer att bli en oerhörd tillgång för vårt samhälle att ha en stor
mängd människor som genom värntjänsten fått praktiska kunskaper och erfarenheter
av vård och omsorg av människor och miljö. Förståelsen för omsorgsarbetenas
villkor kommer att öka radikalt och rekryteringen till sjukvård
och social omsorg kommer att underlättas. Likaså kommer förståelsen
för miljöproblemen att öka på ett sätt som kan prägla ungdomarnas förhållande
till natur och omgivning under hela livet.

Kostnader

En allmän värntjänst kommer naturligtvis att vara förknippad med kostnader.
Det bör finnas värntjänstförmåner av ungefär samma slag som nu finns
för värnpliktiga. Dessa torde dock i allmänhet kunna bli billigare då en betydande
del av arbetsuppgifterna bör kunna utföras på den egna hemorten. De
landskapsregementen som nu hotas av nedläggning bör kunna bli en viktig
bas för en grundläggande utbildningsverksamhet. Sett i förhållande till de
vinster som kan göras inom viktiga samhällsområden är värntjänsten sannolikt
mycket billig jämfört med om motsvarande arbete skulle utföras helt av
professionell personal, något som för övrigt knappast är möjligt till följd av
personalbrist.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs

att riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning
med uppgift att lägga fram förslag om utformning av en allmän
värntjänst.

Mot. 1989/90

FÖ302

6

Stockholm den 22 januari 1990
Inger Schörling (mp)

Claes Roxbergh (mp)

Anita Stenberg (mp)

Lars Norberg (mp)

Anna Horn af Rantzien (mp)
Kent Lundgren (mp)

Paul Ciszuk (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Carl Frick (mp)

Mot. 1989/90

FÖ302

1** Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr F6301313