Alternativa drivmedel och miljövänligare fordon

Motion 2003/04:T490 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om samordnad forskning om och utveckling av alternativa drivmedel och miljövänligare fordon.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en översyn och samordning av stöd till miljöfordon.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en dialog om introduktionshinder för nya lösningar.

Motivering

Miljö- och hälsopåverkan från trafiken måste minskas. En väsentlig komponent är miljövänligare drivmedel till fordon, som i sin tur drivs med renare motorer. Själva drivmedlen står ju för huvuddelen av miljöpåverkan från driften av fordon.

Med en framtida inhemsk, effektiv produktion av förnyelsebara och rena drivmedel skulle vi kunna nå positiva effekter på ett antal områden: försörjningstrygghet, glesbygdsutveckling, näringslivsutveckling samt miljö- och hälsopåverkan från trafik. Vi skulle ta bättre vara på landets resurser i form av biomassa och förnyelsebara biprodukter. En lyckosam utveckling skulle även kunna leda till export av både färdiga produkter och teknik.

Men det finns ett antal barriärer och utmaningar på vägen. Det är ett samspel mellan utvecklingen av nya typer av motorer och fordon, utvecklingen av drivmedel samt uppbyggnaden av distributionssystem. Det behövs mycket teknisk utveckling, för att inte säga genombrott, på alla dessa områden, liksom stora volymer. Men ofta hakar introduktionen upp sig på att det inte finns tillräckligt många anpassade fordon, en tillräcklig produktionskapacitet för drivmedel eller ett tillräckligt brett distributionsnät. Ovanpå detta finns en rad styrmedel, regelverk och stimulansåtgärder som måste driva på utvecklingen åt rätt håll, utan att samtidigt skapa oönskade hinder. Det behövs normalt målmedvetna insatser från samhällets sida för att åstadkomma en sådan positiv spiral.

Insatser gäller flera områden: forskning och utveckling, stöd till alternativa drivmedel, stöd till miljöfordon samt en kontinuerlig översyn av introduktionshinder och styrmedel. Ett grundvillkor för utvecklingen är stabila och långsiktiga skattevillkor för alternativa drivmedel. Principer för detta har föreslagits i senaste budgetpropositionen och berörs inte närmare här.

Forskning och utveckling

Vi behöver effektivare produktionsmetoder för olika typer av förnyelsebara drivmedel, och effektiva fordon och distributionssystem. Ett antal forskningsprogram och utvecklingsinsatser pågår inom området, men förstärkning behövs på längre sikt. Det gäller särskilt områdena produktionsprocesser för alternativa drivmedel, utprovning i fordon samt hälso- och miljöeffekter av emissioner. På kortare sikt kan tillgängliga resurser samordnas bättre och kanske omfördelas något. Det gäller främst pågående och planerade forskningsprogram inom fordonsteknologi, drivmedel, emissioner och tillhörande miljöeffekter, liksom även samverkansprogrammet med fordonsindustrin. Berörda myndigheter har t.ex. tidigare pekat ut forskning om produktion av syntesgas ur biomassa som en nyckelteknologi utan att särskilt mycket resurser har fördelats dit.

Stöd till miljöfordon

Bred introduktion av fordon som drivs med alternativa drivmedel är i de flesta fall en avgörande faktor för att alternativa drivmedel ska kunna introduceras. Än så länge är mängden specialanpassade miljöfordon totalt sett mycket begränsad, men bara det senaste året har introduktionen accelererat kraftigt. Det är en glädjande utveckling som stöttas av statliga åtgärder och av många kommuner. Samtidigt manar omständigheterna till viss eftertanke.

Det samlade stödet till enskilda miljöfordon kan uppgå till relativt stora belopp om alla statliga åtgärder och kommunala åtgärder läggs ihop. Skattesubventionen för själva drivmedlet kan vara en förhållandevis liten del av hela stödet. Från statlig sida rör det sig om nedjusterade förmånsvärden för tjänstebilar samt reducerad fordonsskatt för tunga miljöfordon. Från kommunernas sida handlar det främst om subventionerad parkering i dagsläget. Indirekt stöd ges i form av krav på kommunala organisationer att köpa in miljöfordon, samordnad upphandling, indirekta krav på entreprenörer etc. I Stockholms kommun är det tänkt att miljöbilar ska undantas från framtida trängselavgifter.

Några typer av drivmedel, som t.ex. etanol och rapsmetylester, kan användas antingen i ren form i anpassade fordon eller inblandade i vanlig bensin eller diesel. I det senare fallet krävs inga anpassade fordon förrän inblandningen nått stora volymer. Det finns alltså i flera fall två möjliga huvudstrategier för introduktion, antingen i anpassade fordon och särskilda distributionssystem, eller användning genom låginblandning i befintliga fordon med befintlig distribution. Vissa nya typer av alternativa drivmedel utvecklas även för användning i dagens fordon utan anpassningar.

Det finns också något olika definitioner av vad som är miljöfordon på olika håll, både vad gäller statliga åtgärder och inom olika kommuner. Samtidigt är berörda myndigheters inställning inte odelat positiv till särskilt anpassade nischfordon och alternativa drivmedel med begränsad spridning eller potential.

I ljuset av dessa förhållanden bör en analys och översyn göras av det samlade stödet till miljöfordon. Lämplig myndighet, t.ex. Vägverket, borde ta initiativ till diskussion mellan aktörerna och till samordning ifråga om principer samt om möjligt utfärda rådgivande riktlinjer. Eventuellt skulle den nyss påbörjade Alternativbränsleutredningen under Miljödepartementet kunna kompletteras med nya direktiv. Principerna för stöd till miljöfordon bör vara i överensstämmelse med insatserna för att stimulera alternativa drivmedel.

Se över introduktionshinder

Det finns normalt en rad introduktionshinder för nya tekniker. För nya lösningar inom miljöteknik är det relativt vanligt att träffa på stötestenar i existerande regelverk eller styrmedel, utöver alla normala hinder på marknaden. Dessutom går inte alltid den tekniska utvecklingen i raka fåror. Nya idéer och lösningar kommer relativt ofta från små företag och udda aktörer. Just sådana aktörer har normalt ännu svårare att påverka eller ändra utformningen av regelverk och styrmedel. Utvecklingen av miljövänligare drivmedel, miljöfordon och avgasreningsteknik har till relativt stor del drivits av kommunala aktörer, organisationer, mindre företag och enskilda entusiaster, vid sidan av de traditionella olje- och bilföretagen.

Alla offentliga aktörer bör vara lyhörda för dessa typer av problem vid introduktionen av nya lösningar. En tätare dialog mellan aktörerna kring dessa frågor bör upprätthållas av de berörda myndigheterna, i första hand.

En samsyn om principerna för utvecklingen är en bas för en tydligare nationell kraftsamling kring alternativa drivmedel och fordon, och detta bör ge större utväxling på satsade resurser. En viktig aspekt är dock att behålla öppenheten för nya lösningar och nya synsätt.

Stockholm den 6 oktober 2003
Ingegerd Saarinen (mp)
Claes Roxbergh (mp)	Lotta N Hedström (mp)