Alvarmotorn

Motion 1990/91:N343 av Karl-Göran Biörsmark (fp) och Lars Norberg (mp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Näringsutskottet

Händelser

Inlämning
1991-01-25
Bordläggning
1991-02-05
Hänvisning
1991-02-06

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Livet i många av våra sjöar dör på grund av försurning
eller övergödning. Vattendrag och hav förgiftas med utsläpp
från våra industrier. Vi tillför luften ämnen som direkt
påverkar allt liv och som i det långa perspektivet medför
klimatförändringar som radikalt försämrar
livsbetingelserna på vår jord.
Ett stort och välkänt problem i sammanhanget är
avgaserna från våra bilar.
Myndigheter och miljöansvariga står ofta inför stora
problem när det gäller att vidta lämpliga åtgärder. Många
frågeställningar som vi ställs inför är av sådan art att endast
en begränsad grupp experter besitter det kunnande som
möjliggör en säker bedömning. Dessa experter finns ofta
som anställda inom företag, vars tillverkning eller
tillverkade produkter påverkar miljön på ett ofördelaktigt
sätt.
Katalysatorrenaren
Alla motortekniker delar inte uppfattningen att
katalysatorrenaren är den slutliga lösningen på
motorfordons avgasproblem. Katalysatorrenaren har en
begränsad tid under vilken den arbetar på ett
tillfredsställande sätt. Den är mycket känslig för störningar
i motorns funktion. Den värme som alstras i renaren är en
följd av att avgaserna innehåller energi. Dessa
energimängder borde istället tillvaratas i
förbränningsrummet och där ge nyttigt arbete och bättre
verkningsgrad hos motorn.
Katalysatorrenaren påverkar dessutom det inbördes
förhållandet mellan kväveoxiderna i avgaserna. En bieffekt
blir att lustgas bildas, vilket påverkar ozonskiktet. En
olustig sanning, som vanligen förtigs!
Det är mot den här bakgrunden som tankar på ett
annorlunda förbränningssystem hos våra
förbränningsmotorer börjat ta form. Idén är att skapa en
förbränningsmotor som jämsides med en överlägsen
bränsleekonomi ger renare avgaser än som är möjligt med
nuvarande metoder och då utan katalysatorrenare.
En bensinmotor som reducerar bensinkontot med 30
procent samtidigt som den släpper ut 30 procent mindre
avgaser, inklusive koldioxid, skulle betyda en revolution på
området.
Den motorn finns idag.
Alvarmotorn
Ett hinder för vidareutveckling av Otto Daimlers
hundraåriga explosionsmotor och en energi och miljövänlig
höjning av dess verkningsgrad är att man sitter fast med ett
enda kompressionsförhållande i varje motor. Ända sedan
förbränningsmotorns tillkomst har motorkonstruktörer sett
stora fördelar i att kunna reglera en motors
kompressionsförhållande. Otaliga konstruktioner har
under årens lopp presenterats för att förverkliga detta. Av
olika orsaker finns dock ingen av dessa konstruktioner
applicerade på en serietillverkad motor. Däremot finns det
testade provexemplar. Alvarmotorn är ett sådant exemplar.
Namnet ''Alvarmotor'' kommer från uppfinnaren Alvar
Gustavsson, Skärblacka, Norrköpings kommun.
Idén bakom Alvarmotorn är just att
kompressionförhållandet går att reglera. Ovanpå den
vanliga cylindern med dess kolv ligger en mindre cylinder
med nedåtgående kolv som arbetar mot den större. Via
sensorer, som läser av gaspådraget, regleras deras ställning
mot varandra så att avståndet mellan dem ökar eller
minskar. Därmed får man ett olika stort förbränningsrum
för olika situationer -- en variabel kompression. (Se figur) F
I G U R
Dagens bilmotorer utnyttjas under större delen av tiden
vid låga dellaster. Väsentliga verkningsgradsförbättringar
skulle kunna åstadkommas om kompressionen vid låga
laster kunde ökas.
Det geniala med konstruktionen ifråga är att den mindre
kolven i topplocket är en reglermekanism för variabel
kompression, som samtidigt genererar energi, som tillförs
den vanliga vevaxeln!
Alternativen måste fram.
Det är hög tid att kraftiga satsningar görs för att ta fram
alternativ till dagens traditionella bensinmotor för att på så
vis finna lösningar på miljöproblemen vi brottas med.
Satsningar på ökat forsknings- och utvecklingsarbete måste
göras liksom tillvaratagande av de idéer, uppslag och
lösningar som redan finns. STU, Chalmers, UHÄ, Statens
industrifond, den svenska bilindustrin m.fl. borde vara
självklara samarbetspartner i detta för miljön så viktiga
utvecklingsarbete. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag hur de idéer som presenterats av
Alvar Gustavsson skall kunna bli grundligt verifierade och
presenterade.
Det får inte vara så att konkurrensbevakning, prestige
avsaknad av seedcapital, venture capital eller likgiltighet
inför nya uppslag och idéer tillåts försvåra eller omöjliggöra
produktion av bensinsnåla och miljövänliga motoralternativ
typ Alvarmotorn. Det kan tilläggas att STU helhjärtat
satsat på projektet. Som uppföljning på STU:s insats saknas
dock praktiskt taget venture capital i Sverige. National
Institute of Standards and Technology i Washington har
dessutom utvärderat projektet ur teknisk/energimässig
synvinkel med positivt resultat.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingen av Alvarmotorn
och att statens industrifond bör ges möjlighet att bedöma
projektet inom ramen av s.k. teknikupphandling.

Stockholm den 25 januari l991

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Lars Norberg (mp)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av Alvarmotorn och att statens industrifond bör ges möjlighet att bedöma projektet inom ramen av s.k. teknikupphandling.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av Alvarmotorn och att statens industrifond bör ges möjlighet att bedöma projektet inom ramen av s.k. teknikupphandling.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.