Amalgam

Motion 1990/91:So508 av Sven Lundberg m.fl. (s)

Riksdagen har beslutat att amalgam som
tandfyllningsmaterial skall ersättas av annat material när
sådant finns väl utprovat. Beslutet togs efter en hearing och
efter en ingående prövning av frågan i socialutskottet.

Riksdagen beslöt också att det var angeläget med
forskning om både risker med amalgam och en utveckling
av alternativt material. Samtidigt har Socialstyrelsen utgivit
allmänna råd om att successivt minska användningen av
amalgam och att använda alternativa material för små
kariesskador.

Det är viktigt att tandvården fullt följer de beslut som
riksdagen och socialstyrelsen fattat. Tandläkaren skall
informera patienten om tillgängliga alternativ. För barn och
ungdom är det viktigt att valfrihet tillämpas i
folktandvården. Det borde inte längre vara nödvändigt att
använda amalgam på barn och ungdom med små
kariesskador.

Det är enligt vår mening viktigt att barn--föräldrar här
ges en verklig valfrihet. Det är därför av intresse att få
kunskap om hur föräldrar och tandvård hanterar
situationen. Inom tandvården görs fortlöpande statistik för
planeringen. Det skulle nog inte vara något större
merarbete att tillfoga en uppgift om vilket
tandlagningsmaterial som används inom barn- och
ungdomstandvården.

Sedan riksdagen hösten 1988 fattade sitt beslut om
amalgamet har nya fakta framkommit som är av intresse för
eventuellt nya ställningstaganden.

Forskningsrapporter utomlands och i Sverige har
presenterat nya kunskaper om kvicksilver och amalgam,
bl.a. framgår attkvicksilver frigörs från plomberna vid
tuggning och intagning av varm eller sur födakvicksilver
lagras i kroppen på ett sätt som tidigare inte varit känt
foster påverkats med kvicksilver i kroppenkliniska
iakttagelser från läkare och tandläkare visar på bättre hälsa
sedan amalgamet tagits borthelblodsmätningen säger
mycket lite om kvicksilvermängden i kroppennya
mätmetoder utvecklas som kan mäta förekomsten av
kvicksilver och andra tungmetaller i kroppen.

Amalgamet innebar ett framsteg för tandvården när det
infördes i slutet av 1800-talet. Även om många redan då
varnade för kvicksilvrets giftighet.

Sedan dess har nya material börjat användas och
åtskilliga tandläkare både i Sverige och andra länder har
helt övergått till dem, men en satsning på ytterligare
utveckling av de ''vita'' materialen är ändå nödvändig. På
samma sätt som övrig industri tvingats framställa nya
produkter utan giftiga ämnen måste dentalindustrin kunna
klara den uppgiften.

Tandläkare måste också utbildas i den delvis annorlunda
teknik som det innebär att arbeta med alternativa
fyllningsmaterial. Detta är särskilt viktigt eftersom
patienterna i allt lägre grad efterfrågar amalgambehandling.

Det är angeläget att på allvar söka kunskap om
efterkrigsgenerationen -- med mycket amalgam -- och
eventuellt samband med ohälsa som läkare har svårt att
diagnostisera. Vad är amalgamets roll?

Likaså är det angeläget att kunna mäta förekomsten av
tungmetaller i befolkningen. Vi är den första generationen
av industrisamhället med dess miljöförstöring. Hur har
människan påverkats?

En aspekt på amalgamet gäller kopplingen till miljön.

''Det är angeläget ur miljösynpunkt att användningen av
amalgam som fyllningsmaterial inom tandvården
avvecklas.'' Det skrev Naturvårdsverket i sin rapport
''Kvicksilver -- problem, miljömål, åtgärder'' i maj 1990.

Kvicksilver från amalgam utgör ett problem för miljön
genom att det återfinns i slam i de kommunala
reningsverken, där teknik för att avskilja kvicksilvret
saknas. Även i röken från landets 75 krematorier utgör
kvicksilvret ett stort problem. Sammanlagt 300 kg släpps ut
i luften per år från krematorier.

''På lång sikt bör produkter tillverkas utan användning
av kvicksilver, även inom sektorer där detta är svårt eller
mycket dyrt'', skriver Naturvårdsverket.

Kemikalieinspektionen kommer också i sin rapport
''Begränsningsuppdraget -- redovisning av ett
regeringsuppdrag'' till slutsatsen att ''målet är att
användningen av kvicksilver på sikt skall upphöra''.

Av den svenska importen av kvicksilver 1990 gick
huvuddelen till tre olika ändamål, ett av dessa är till
tandamalgam. Genom att ersätta amalgamet med andra
tandvårdsmaterial skulle alltså en väsentlig del av
kvicksilveranvändningen i landet upphöra.

Kloralkaliindustrin svarar för den största användningen
av kvicksilver men ett par företag i branschen har redan
övergått till en produktionsmetod utan kvicksilver och för
de övriga finns en avvecklingsplan fastställd.

Beträffande batterier och elapparater som också
innehåller kvicksilver finns en stor medvetenhet om
problemen och tillverkarna kommer ständigt med nya
produkter. Batterier, som tidigare innehållit kvicksilver
säljs nu utan både kvicksilver och kadmium.

Rapporten från de två myndigheter som satts att
försvara miljön och övervaka kemikalieanvändningen
måste tas på stort allvar. Den totala belastningen av
kemikalier på människa och miljö måste drastiskt
begränsas.

När det gäller avvecklingen av kvicksilveranvändningen
är det en trovärdighetsfråga att allt kvicksilver behandlas på
samma sätt.

Det kommer t.ex. i längden att bli svårt att förklara för
medborgarna varför batterier som innehåller 1 %
kvicksilver är farliga och måste samlas in samtidigt
som man sätter in amalgamplomber med 50 %
kvicksilverinnehåll både på barn och vuxna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvärdering och åtgärder
beträffande amalgamets skadeverkningar.

Stockholm den 25 januari 1991

Sven Lundberg (s)

Rune Jonsson (s)

Bo Forslund (s)