Vattendomstolen har nu sagt sitt. En utbyggnad av Ammerån strider, enligt juristerna i Vattendomstolen, inte mot vattenlagen.

Motion 1989/90:Bo530 av Stina Eliasson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Bo530

av Stina Eliasson (c)
Ammerån

Vattendomstolen har nu sagt sitt. En utbyggnad av Ammerån strider, enligt
juristerna i Vattendomstolen, inte mot vattenlagen.

1 sitt yttrande säger Vattendomstolen bl.a. att själva dammen och tunneln
i Överammer inte har så stor betydelse och fortsätter: Inverkan sker främst
på fisket och härigenom på turismen samt på landskapsbilden samt genom
den inverkan i övrigt som kan uppkomma genom de förändrade vattenföringarna.

Enligt Vattendomstolen är alltså dessa skador tillåtna! Med i övrigt menas
bl.a. de rent biologiska förändringarna, ett faktum som fått större och
större betydelse i debatten, men som domstolen i sin slutsats tar mycket lätt
på. Frågan om de biologiska förändringarna handlar bl.a. om Ammeråns
motståndskraft mot försurning och dess sparkapital i en snart miljöbankrutt
värld. Domstolen konstaterar också att företaget inte ...kan befaras medföra
väsentligt minskad trevnad för närboende eller att det medför att befolkningen
får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade.

I lagen om hushållning med naturresurser m.m. föreskrivs i 1 kap. Inledande
bestämmelser

1 § Marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt skall användas så att en
från ekonomisk, social och samhällsekonomisk synpunkt god hushållning
främjas.

2 kap. Grundläggande hushållningsbestämmelser

1 § Mark och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för
vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt
föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en
från allmän synpunkt god hushållning.

2 § Stora mark och vattenområden, som inte alls eller endast obetydligt,
är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så
långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas
karaktär.

3 § Mark och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt
skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön.

Enbart med hänvisning till dessa lagparagrafer borde hela Ammerån vara
undantagen från all exploatering. Enligt naturresurslagen 3 kap. 6 § är Am

merån uppströms Överammer skyddad mot vattenkraftutbyggnad, reglering
och överledning.

Det aktuella överledningsprojektet gäller den hittills orörda delen mellan
Överammer och ner till Indalsälven. Enligt vår mening bör lagen om hushållning
med naturresurser ändras så att hela Ammerån skyddas.

Skälen för detta är många:

Ammeråns naturvärden

Ammerån är Indalsälvens näst största tillflöde med ett nederbördsområde
på ca 3 070 km2 och en medelvattenföring av ca 40 m3/s vid mynningen i Ammer.
Ån är på långa sträckor ett utpräglat strömvatten, som rinner upp i Hotagsfjällen
och rinner genom ett område med kambrosilurisk berggrund, vilket
gör att Ammerån är landets förnämsta kalkströmvatten med en enastående
förmåga att stå emot försurning. Trots att man under flottningsepoken
gjorde en del ingrepp i ån är den helt oreglerad och praktiskt taget orörd i
hela sin längd. Sedan flottningen upphörde har man med hjälp av statsbidrag
återställt en del av de lekplatser för fisk, som förstördes genom rensningar i
ån. Vattnen är naturligt näringsrika och välbuffrade med pH 89 och det
syns ännu inga tecken på skador på flora och fauna. I Ammerån finns växter
och djur, som är utrotade eller utrotningshotade på andra håll, bl.a. flodpärlmussla
och utter. Vattnet är laddat med planktonorganismer, som ger överflöd
på näring åt en mycket art- och individrik strömfauna i nerströmsdelen.
I de översta forsarna bildar strömfaunans filtrerare en fullkomligt heltäckande
päls på bottnen. Längs hela ån är luftrummet sommartid fyllt av moln
av svärmande vatteninsekter. Den biologiska produktionen hör till de högsta
någon vattenmiljö i landet kan uppvisa. Detta gäller även produktionen av
harr och öring. Förutom ett stort antal arter orkidéer finns här en rad andra
ovanliga växter såsom kalla, sprängört och klådris.

Ammeråns flodsystem är ytterst värdefullt i en rad avseenden inte minst
för naturvetenskaplig forskning. Ammerån kan tack vare sin vattenkvalitet
och sin stora variationsrikedom både vad gäller flora och fauna fungera som
genbank för sämre ställda vattendrag.

I den fysiska riksplaneringen klassas Ammerån i sin helhet som högst bevarandevärd
ur följande synpunkter: Ekologiska, naturvetenskapliga, kulturhistoriska
och för det rörliga friluftslivet. Ammerån uppströms Överammer
är dessutom av riksintresse av geografiska skäl och undantagen från vattenkraftutbyggnad
i den nya lagen om hushållning med naturresurser.

Ragunda kommun

Ragunda kommun är en typisk inlandskommun med sviktande befolkningsunderlag
och ogynnsam åldersfördelning. De viktigaste näringsgrenarna är
förutom den offentliga sektorn, jord- och skogsbruk, industri och turism.
Den gren av näringslivet som man utan stora investeringar snabbt kan öka
är sommarturismen. En orörd Ammerå är en förutsättning för sommarturismen
i Ragunda kommun. 60 % av de turister, som söker sig till Jämtlands
län, kommer för att fiska. Av dem föredrar 70 % fiske i strömmande vatten.
De östra delarna av Ragunda kommun har drabbats hårt av försurning.

Mot. 1989/90

Bo530

15

Efter olyckan i Tjernobyl drabbades vattendragen i samma område dvs.
gränstrakterna mot Ångermanland av radioaktivt nedfall. Cesiumhalten i
gädda låg ett tag över 20 000 Bq/kg. De strömmande vattnen har klarat cesiumnedfallet
betydligt bättre.

Overammer är en av de mest vitala byarna i Ragunda kommun och fungerar
som serviceort för den närmaste omgivningen. Åldersfördelningen i byn
är ovanligt gynnsam eftersom många unga familjer slagit sig ner i Överammer
och byggt hus där. Avståndet till Östersund är 7 mil, ett acceptabelt
pendlaravstånd. Överammer är också centrum för sommarturismen i området
med forsränning och ett betydande strömfiske. Konkreta planer finns för
ett utökande av turistservicen i området. Man avvaktar emellertid beslutet
om Ammeråns framtid eftersom en överledning tar bort förutsättningarna
för turism i området. Det är den ur turistisk och ekologisk synpunkt mest
värdefulla delen av ån, som nu hotas.

En enig lokal opinion har sagt nej till en utbyggnad av Ammerån, bl.a.
Ragunda kommun och länsstyrelsen i Jämtlands län. På riksplanet har också
tunga instanser sagt nej, t.ex. Fiskeristyrelsen. Dessutom har en rad ideella
miljöorganisationer på lokalt, regionalt och riksplan sagt nej till projektet
överledning från Ammerån till Indalsälven i Ragunda kommun. Den lokalt
ideellt arbetande Ammerågruppen har i åratal arbetat hårt för att informera
om Ammeråns betydelse ur miljö- och regionalpolitisk synpunkt.

Ärendet har nu legat hos regeringen över ett år men något regeringsbeslut
har ännu inte fattats.

En utbyggnad av Ammerån är helt oacceptabel och regeringen bör enligt
vår mening säga nej till kraftbolagets anhållan om att få bygga en överledning
av vatten från Ammerån till Indalsälven i Ragunda kommun.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar om ändring i lagen om hushållning med
naturresurser så att hela Ammerån ingår bland de älvar och älvsträckor
som är skyddade enligt lagen om hushållning med naturresurser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om byggande av överledning av vatten från Ammerån
till Indalsälven i Ragunda kommun.

Stockholm den 25 januari 1990

Stina Eliasson (c)

Mot. 1989/90

Bo530

gotab 96088, Stockholm 1990

16