om ämnet bild i skolan

Motion 1987/88:Ub390 av Ingela Mårtensson (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Ub390

av Ingela Mårtensson (fp)
om ämnet bild i skolan

Ett exempel på sådant som kräver uppmärksamhet är bildområdet. Bilder
används inom alla sektorer av samhället, och en växande del av våra
kunskaper och attityder skapas i kontakt med bilder. Kunskaper och
färdigheter på bildområdet är därför en väsentlig del av elevernas allmänna
kommunikationsförmåga.

Så skrev skolöverstyrelsen i mitten av 70-talet inför översynen av läroplanen.
Hur har det blivit? Har SÖ:s insikter om bildens betydelse i det nutida
samhället omsatts i skolans arbete?

Enligt ledamöter i Bild och Ord Akademin så har skolans bildsyn gått i
motsatt riktning. De hävdar att i en tid då vi kan skapa och sprida bilder som
aldrig förr, har skolans bildsyn gått baklänges, rakt in i den skolastiska
medeltiden. Nu som då gäller det att av bokstäver blir man klok, men av
bilder blir man dum. Så har vi också fått en blindskola för seende.

Bildlärarna har uppvaktat kulturministern och framfört att de inte kan ge
eleverna den undervisning läroplanen lovar. De anser att de saknar resurser.
Man vill kunna undervisa i mindre grupper för att bl. a. kunna hantera
uttrycksmedel som foto, film och video. För att kunna bedriva en meningsfull
undervisning i detta sammanhang måste det finnas möjligheter att dela
klasserna. Bildlärarna är oroliga för att skolan inte tar sitt bildpedagogiska
ansvar.

Även Föreningen Svensk Form (FSF) är oroad över skolans bildundervisning
och har uppvaktat kulturministern. Bakom en skrivelse som de
överlämnat står ytterligare tio föreningar, som organiserar arkitekter,
designers och formgivare inom industri och hantverk samt informatörer.
Dessa företrädare för bild- och formyrken talar dels om hur viktigt det är att
vi förstår ekonomiska, tekniska och sociala konsekvenser av design, dels om
att bildens språk inte får behärskas av en elit. Det bör lika väl som det verbala
språket kunna förstås och användas av alla. Skrivelsen går ut på att
bildundervisningen rör både samhället och individen på ett djupare sätt än
vad man i allmänhet föreställer sig, att den kan relateras till såväl kultur som
ekonomi och demokrati. FSF analyserar bl. a. gymnasieskolan och konstaterar
att ämnet bild nästan helt försvunnit sedan det 1965 upphörde att vara
obligatoriskt. FSF påstår vidare att undervisningen på låg- och mellanstadierna
ofta är av låg kvalitet samt pekar på bildlärarnas dåliga förutsättningar
att undervisa.

De här förhållandena kan belysas med två exempel från Göteborg. Hvitfeldska
gymnasiet med över 1 200 elever och enbart teoretiska linjer (där bild och
musik i huvudsak har sina timmar) ger ej underlag för en hel bildlärartjänst,
utan läraren måste även undervisa på Schillerska gymnasiet. Chalmers har
upplevt att arkitektstuderande under senare år saknat förmåga och kunskap
när det gäller att framställa sina idéer. Förmåga att teckna fri hand har även
betydelse för andra teknologer.

Riksdagen framhöll vid behandlingen av motion 1986/87:Ub822 om ämnet
bild vikten av att eleverna i skolan tränas i att kritiskt granska all den
information som - inte minst via bilden - når oss i våra massmedier. Sedan
erinras om utvecklingsarbetet Kultur i skolan. Det arbetet utgår emellertid
senare från en estetisk syn på bildämnet. Det är naturligtvis inte fel men det
är en annan dimension än vad som här framförts. Många skoladministratörer
och skolpolitiker ser bara den estetiska dimensionen och bortser från det
breda pedagogiska ansvar som samhällsutvecklingen medfört vad gäller
elevernas visuella förmåga. Ett sådant snävare perspektiv innebär vidare ett
avståndstagande från de pedagogiska vinster och den förstärkning av
elevernas intellektuella utveckling som en bredare bildundervisning kan ge.

Riksdagen hänvisade också i sitt betänkande UbU 1987/88:3 till SÖ:s
beslut om systematisering av granskningsverksamheten. Enligt uppgift skall
läsåret 1987/88 bildämnet och vissa andra estetisk-praktiska ämnen granskas.
Brinellskolan i Nässjö har försöksverksamhet med gymnasial bildlinje.
Elever rekryteras från hela landet till denna linje. I januari 1988 besöker
representanter från åtta länsskolnämnder Brinellskolan för att göra en
samlad inspektion. Trots den påkostade försöksverksamheten skall ingen
befattningshavare vare sig granska eller ha ämneskonferens i bild.

En reell granskning av ämnet bild vore på sin plats. Regeringen borde ta
initiativ till att vetenskapligt undersöka hur kunskapen och tillämpningen av
bildämnet har förmedlats vid våra grundskolor och gymnasier de senaste tio
åren. Vilka resultat har uppnåtts hos eleverna?

Ett informationssamhälle kan inte acceptera visuell analfabetism. Vi
måste se bilden inte bara ur estetisk synvinkel utan framför allt som ett
generellt medel med vars hjälp vi tar in, bearbetar och förmedlar information.
Inom modern kognitionsforskning betraktas i dag de visuella inslagen i
vårt tänkande som en kategori vid sidan av de verbala och matematiska.
Genom övning av elevernas visuella förmåga tillförs tänkandet ytterligare en
effektiv kategori, vilket ökar förutsättningarna för ett flexibelt tänkande,
dvs. kreativitet. I en sådan undervisning har estetiken sin givna plats precis
som de litterära värdena i undervisningen i ämnet svenska. Men för att ett
sådant breddat synsätt skall komma till uttryck i den svenska skolan måste ett
bildpedagogiskt utvecklingsarbete komma till stånd. En arbetsgrupp bör
därför tillsättas som utgår från denna grundsyn och vars arbete syftar till en
förstärkt ställning för bilden som kommunikationsmedel inom förskola,
grundskola och gymnasium.

Mot. 1987/88
Ub390

7

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bildämnets ställning i skolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning av bildämnets
tillämpning och utveckling i grundskolan och på gymnasiet de
senaste tio åren samt

3. att riksdagen hos regeringen begär att en expertgrupp med
forskningsanknytning tillsätts för att driva bildpedagogiskt utvecklingsarbete
i enlighet med motionen.

Stockholm den 26 januari 1988

Ingela Mårtensson (fp)

Mot. 1987/88
Ub390

8