Ämnet bild i skolan

Motion 1989/90:Ub244 av Ingela Mårtensson (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub244

av Ingela Mårtensson (fp)
Ämnet bild i skolan

Inför översynen av läroplanen i mitten av 70-talet skrev skolöverstyrelsen att
bildområdet kräver uppmärksamhet. Bildén används inom alla sektorer av
samhället, och en växande del av våra kunskaper och attityder skapas i kontakt
med bilder. Kunskaper och färdigheter på bildområdet är därför en väsentlig
del av elevernas allmänna kommunikationsförmåga.

Enligt min mening har knappast denna insikt om bildens betydelse i samhället
omsatts i skolans arbete. I den svenska skolan är det ordet och framförallt
det skrivna ordet som dominerar. Bildämnet har i förhållande till
andra skolämnen blivit alltmera osynligt. SÖ föreslår t.o.m. att ämnet skall
vara helt frivilligt på gymnasiet!

Enligt ledamöter i Bild och Ord Akademin så har skolans bildsyn gått i fel
riktning. De hävdar att i en tid då vi kan skapa och sprida bilder som aldrig
förr, har skolans bildsyn gått baklänges, rakt in i den skolastiska medeltiden.
Nu som då gäller det att av bokstäver blir man klok, men av bilder blir man
dum. Så har vi också fått en blindskola för seende.

I dagens svenska skola betraktas bildämnet främst ur estetiskt perspektiv.
Man bortser från att en bred bildundervisning förstärker elevernas intellektuella
utveckling och förmåga till kreativt tänkande. Likaså bortser man från
att bilden är ett kommunikationsmedel jämförbart med det verbala språket.

Sedan fyra år tillbaka har jag försökt förmedla detta budskap i riksdagsmotioner
och föreslagit en förstärkning av bildens ställning som kommunikationsmedel
inom förskola, grundskola och gymnasium.

Hur har då riksdagens utbildningsutskott bemött mina motioner?

Hösten 1986 svarade utskottet att det är viktigt att skolan genom sin undervisning
medverkar till att det hos barn och ungdom skapas beredskap att
ta emot ett alltmer växande flöde av information, vilket når oss inte minst
via bilden. Sedan erinrar utskottet om aktuella projekt som ska sprida kunskap
om bildspråkets betydelse och utskottet utgår från att regeringen och
SÖ följer utvecklingen på mediaområdet och tar erforderliga initiativ. Projekt
som anges är Bildspråk i Västerbotten. Motionen avslås.

Hösten 1987 besvarar utskottet bildmotionen under rubriken Estetiska
och praktiska inslag i undervisningen". Utskottet framhåller vikten av att eleverna
i skolan tränas i att kritiskt granska all den information som - inte
minst via bilden - når oss i våra massmedier. Denna grundsyn bör gälla även
i fortsättningen. Utskottet erinrar om utvecklingsarbetet Kultur i skolan.

Vidare hänvisas till att SÖ under läsåret 1987/88 ska granska bildämnet och
vissa andra estetisk-praktiska ämnen. Motionen avslås.

Hösten 1988 erfar utskottet att det pågår ett omfattande utvecklingsarbete
på bildspråkets område i skolan. Man nämner Kultur i skolan och
den riksomfattande aktionen Bildspråket i skolan, som SÖ och statens
kulturråd inledde läsåret 1985/86 i syfte att tillämpa och utveckla bildspråket
i hela dess mångfald såväl genom själva bildämnet som i samverkan med
andra ämnen i grundskolan och gymnasieskolan. Vidare poängterades kontakter
med konstnärer och olika kulturinstitutioner. Utskottet konstaterar
också att SÖ på grundval av gjorda erfarenheter kommer att utarbeta ett
handlingsprogram för att stärka bildundervisningen i skolan. SÖ ska även
göra en analys av bildundervisningen och dess utveckling i de senaste läroplanerna.

Utskottet erinrar också om att ämnet bild har varit föremål för granskning
av vissa länsskolnämnder under läsåret 1987/88 inom ramen för SÖ:s nationella
utvärdering. Utskottet finner således att ett omfattande utvecklingsoch
utredningsarbete för närvarande äger rum på bildspråkets område inom
hela skolväsendet och särskilt i grundskolan. Motionen avslås.

Hösten 1989 besvarar utskottet min motion om bildämnet under rubriken
övriga frågor och skriver slutligen tar utskottet upp ett antal frågor på
utbildningsområdet vilka varit föremål för riksdagsbehandling under föregående
riksmöte. I en tablå i betänkandet 1989/90:UbUl s. 14 f finns beteckningen
på min motion 1988/89:Ub828 med hänvisning till 1988/89:UbU2
s. 4 f.

Till saken hör att jag under dessa år haft olika motionsyrkanden. I senaste
motionen tog jag till exempel upp bildens betydelse i invandrarundervisningen.
Någon kommentar till denna fråga fanns inte föregående år, eftersom
den då inte var omnämnd i motionen.

Nu vill jag veta hur all den aktivitet på bildspråkets område som utskottet
hänvisar till år efter år har omsatts i den praktiska undervisningen. Får elever
i alla åldrar den träning i bilden som kommunikationsmedel som det moderna
samhället kräver? Jag vill att regeringen för riksdagen redovisar följande:

1. Hur har bildämnet förstärkts i skolan de senaste åren?

2. Skolöverstyrelsens uppfattning av bildundervisningens betydelse för elevernas
intellektuella, kreativa och kommunikativa utveckling.

3. Universitets- och högskoleämbetets syn på bildämnets roll i lärarutbildningarna
vad avser bildens och bildmediernas betydelse för både omvärldsorientering
och utveckling av ett mer personligt inre.

4. Genomgripande översyn av bildämnet i skola och lärarutbildning mot
bakgrund av vad som redovisas under punkterna 1-3, bruket av bilder
och bildmedier i samhället samt relevant forskning.

Mot. 1989/90

Ub244

13

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av bildämnet i
överensstämmelse med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 22 januari 1990

Ingela Mårtensson (fp)

Mot. 1989/90

Ub244

14