Ämnet idrott i gymnasieskolan, m.m.

Motion 1990/91:Ub204 av Mona Saint Cyr (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1991-01-25
Bordläggning
1991-02-05
Hänvisning
1991-02-06

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Arbetsmiljökommissionen lämnade sitt slutbetänkande
sommaren 1990. Regeringen har aviserat en proposition
1991. Under samma vår väntas en proposition om
förändring av gymnasieskolan. Risk tycks föreligga, att
idrottsämnet i gymnasieskolan därmed skall göras till ett
frivilligt ämne. En sådan förändring skulle bjärt kontrastera
mot samhällets övriga satsningar på diverse friskvårdande
insatser.
Ett samtänkande mellan propositionerna av just denna
del vore önskvärt. Arbetsmiljökommissionen skulle under
sin korta utredningsperiod inventera landets farligaste
arbetsplatser och komma med förslag om hur dessa kunde
förbättras. Däremot har ingen inträngande analys gjorts
beträffande grundkonditionen hos de människor, som
dagligen och successivt råkar ut för olika typer av
belastningsskador i sin arbetsmiljö. Givetvis har också detta
tillstånd hos individen en mycket stor betydelse vad gäller
det förebyggande arbetet mot uppkomsten av åtskilliga
arbetssjukdomar.
Det är just under uppväxttiden, som grunden läggs för
den fysiska kondition, som kan förebygga yrkeslivets
påfrestningar i många avseenden. Idrottsintresserade
ungdomar kommer självfallet att frivilligt välja ämnet även
i fortsättningen. För övriga har samhället samma fostrande
ansvar som i andra ämnen. Idrottsämnet ska ge alla elever
en undervisning i ergonomi, i förebyggande hälsovård och
också kunskaper om värdet av friluftsliv och att vistas i
naturen. Så sent som 1987 antogs en ny kursplan för
idrottsämnet i gymnasieskolan med just denna inriktning.
Obligatoriet är så sent infört som läsåret 1989/90. Ändå har
idrottsämnet redan idag färre timmar än någonsin tidigare.
För 90 år sedan hade läroverkselever under veckans sex
studiedagar tre kvarts timmes gymnastik dagligen. För cirka
60 år sedan infördes upp till tjugo friluftsdagar per läsår för
att motverka elevernas alltför stillasittande tillvaro.
De faktiska siffrorna för arbetssjukdomar hos den
moderna människan visar, att en växande andel av
befolkningen drabbas av dessa trots ökningen av mekaniska
hjälpmedel och trots en allt bättre arbetsmiljö.
Idrottsämnet med inslagen av ergonomi, kroppsvård,
hälsoundervisning och träningslära m.m. är en god
försäkring för många unga inför arbetslivets senare
påfrestningar. Det bör därför kvarstå som ett obligatorium.
Det kan kanske t.o.m. förbättras. Sverige som
industrination har ingen anledning att i detta avseende
avvika från den övriga västvärldens industrinationer.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om värdet av ett bibehållande av det
obligatoriska idrottsämnet i gymnasieskolan liksom om
sambandet mellan en dålig grundkondition och uppkomsten
av belastningsskador i yrkeslivet.

Stockholm den 10 januari 1991

Mona Saint Cyr (m)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av ett bibehållande av det obligatoriska idrottsämnet i gymnasieskolan liksom om sambandet mellan en dålig grundkondition och uppkomsten av belastningsskador i yrkeslivet.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av ett bibehållande av det obligatoriska idrottsämnet i gymnasieskolan liksom om sambandet mellan en dålig grundkondition och uppkomsten av belastningsskador i yrkeslivet.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.