Ämnet maskinskrivning i grundskolan

Motion 1989/90:Ub209 av Barbro Sandberg och Kenth Skårvik

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub209

av Barbro Sandberg och Kenth Skårvik
(båda fp)

Ämnet maskinskrivning i grundskolan

I samband med besluten om ny läroplan för grundskolan (Lgr 80) betonade
riksdagen att skolan skall ge baskunskaper eller medborgarkompetens i vidare
mening. Detta innebar, enligt riksdagens uppfattning, att de kunskaper
och färdigheter skolan ger får en stark anknytning till vad som behövs i det
dagliga livet i ett modernt samhälle.

Arbetssättet borde vidare enligt riksdagen vara verklighetsförankrat och
probleminriktat. Som ett övergripande allmänt mål för skolans verksamhet
framhölls även ökad jämställdhet mellan pojkar och flickor.

Riksdagen uttalade (1979) att det föreligger ett klart behov av maskinskrivning
i grundskolan. Maskinskrivning finns därför som eget ämne och
med egen kursplan.

Genom den nya läroplanens inriktning mot ett förändrat innehåll och arbetssätt
i grundskolan blir ett ämne som maskinskrivning än mer betydelsefullt.
De av riksdagen uttalade målsättningarna för grundskolan kräver att
alla elever får elementära kunskaper i maskinskrivning.

Att både pojkar och flickor får lära sig maskinskrivning påverkar och påskyndar
jämställdheten. Vidare är det viktigt att kunna maskinskrivning när
man redovisar sina resultat i olika tema- och projektstudier. Ett sådant redovisningssätt
ligger också i linje med strävan att öka samverkan mellan olika
ämnen och träna basfärdigheten att uttrycka sig i skrift i ett meningsfullt
sammanhang.

Ett demokratiskt samhällssystem som vårt bygger på människors engagemang
i olika samhällsfrågor. Det kan gälla politisk, facklig eller annan ideell
verksamhet. Ett sådant aktivt engagemang förutsätter att man kan uttrycka
sig i skrift. Att kunna skriva motioner och protokoll på maskin, att kunna
skriva till myndigheter och företag på maskin är konkreta exempel på vad
som faktiskt krävs av medborgarna i vårt samhälle.

Sedan slutet på 1970-talet har samhället och arbetslivet kraftigt påverkats
av datoriseringen. Den utvecklingen väntas fortsätta med oförminskad
kraft. Nya tekniska hjälpmedel för information ser dagens ljus. Inom stora
delar av arbetslivet behöver alla ha kunskaper inom detta område. Allt detta
påverkar i hög grad undervisningen i skolan, inte minst i ett ämne som maskinskrivning.

En dator har lika tangentbord som en skrivmaskin. För att kunna använda

en dator på ett riktigt och rationellt sätt måste man alltså lära sig tangentbordet
och det gör man i den grundläggande maskinskrivningsundervisningen.

SÖ har för övrigt nyligen gett ut ett servicematerial Att skriva med skrivmaskin
och dator vari det framhålls att datorerna kommer att dominera
som kontors- och skrivhjälpmedel både i samhället och i skolan. Servicematerialet
får därför också ses som ett viktigt bidrag från SÖs sida till utvecklingen
av maskinskrivningsämnet under 90-talet.

Det är därför enligt vår mening högst angeläget att maskinskrivningsämnet
utvecklas i tiden till ett mera sammansatt ämne med ett vidare ämnesinnehåll.
En lämpligare beteckning för ämnet vore ord- och textbehandling.
Nuvarande mål och kursplan för undervisningen i maskinskrivning bör enligt
vår uppfattning snarast ses över.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att SÖ får i uppdrag att med
förtur se över innehållet i ämnet maskinskrivning i grundskolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär att SÖ får i uppdrag att överväga
en ny ämnesbeteckning på ämnet maskinskrivning, förslagsvis
ord- och textbehandling.

Stockholm den 17 januari 1990

Barbro Sandberg (fp) Kenth Skårvik (fp)

Mot. 1989/90
Ub209

9

.