Ämnet religion i gymnasieskolan

Motion 1989/90:Ub324 av Rune Backlund och Kersti Johansson (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub324

av Rune Backlund och Kersti Johansson (båda c)
Ämnet religion i gymnasieskolan

Ett omfattande förberedelsearbete pågår för närvarande med sikte på en reformering
av gymnasieskolan under 1990-talet. Regeringen planerar att under
budgetåret 1990/91 återkomma till riksdagen med en proposition om hur
gymnasieskolan skall se ut i framtiden.

I alla omorganisationer inom skolans område finns det en tendens till att
ämnen inom humaniora och religion kommer på undantag. Så får inte bli
fallet i 90-talets gymnasieskola.

Religionskunskap finns i nuvarande gymnasieskolan på de treåriga linjerna
och de tvååriga icke-yrkesinriktade linjerna.Ämnet ges i en årskurs
och då med 2-3 timmar i veckan. På de yrkesinriktade finns ämnet i teorin
som tillval, men i praktiken inte alls.

Det nya gymnasiet ska vara en skola för alla. Skolan ska ge eleverna samhällskompetens
och yrkesförberedande eller yrkeskompetens. Därtill ska
den också ge ett slags livskompetens, även om den inte alltid uttrycks lika
klart som de båda föregående målen. Samtliga linjer ska bli treåriga och ha
ett antal gemensamma ämnen.

Dagens ungdomar är mera självständiga och mogna än tidigare generationer.
Man har tidigt fått vänja sig vid att klara sig sjäva och ta ansvar. Samhället
har förändrats så att generationerna har glidit ifrån varandra. Vuxenkontakterna
har blivit färre. De traditionella normbildarna i samhället, föräldrarna,
kyrkan och skolan, har fått en svagare ställning och till viss del ersatts
av andra som TV, reklam och kompisar.

Förändringarna har också gjort ungdomarna sårbarare. Glappet mellan
generationerna leder till att det inte längre är självklart att en vuxengenerations
normer, värderingar och tro förs över till nästa generation. Långt ifrån
alla ungdomar i dagens samhälle känner att man har en fast grund av stå på
i tillvaron. Fler ungdomar än tidigare uppger sig ha en känsla av osäkerhet
eller rotlöshet.

När man i förberedelsearbetet inför 90-talets gymnasieskola talar om att
skolan också ska ge livskompetens är det viktigt att man också klargör vad
det är för livskompetens man avser.

I vårt land har religionens betydelse tunnats ut för både individen och samhället.
Invandrare till vårt land förundras över denna utveckling. För dessa
människor är religionen en för individen och i samhället integrerad del och
en viktig förutsättning för ett meningsfullt liv.

Om man skall kunna ge eleverna en livskompetens krävs det att de får
kunskapsgrunderna för att kunna ta ställning i livsåskådningsfrågor och utveckla
en egen tro. Det förutsätter att religionskunskapsämnet ges en mera
framskjuten ställning än idag, även på de yrkesinriktade linjerna. I undervisningen
bör kristendomen ges en prioriterad ställning som motsvaras av den
roll och betydelse som kristendomen haft för vårt kulturarv och samhällets
utveckling.

Religionskunskapen måste också bli det ämne där ungdomar får möjlighet
att diskutera samhällsetik, normer och värderingar. Skolan får inte bara bli
den plats där man bibringas faktakunskaper utan också får möjligheter att
utvecklas som människa. Först då kan vi ge de ungdomar som idag känner
osäkerhet och rotlöshet en livskompetens som gör dem redo att möta livets
både ljusa och mörka sidor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om religionskunskapsämnet i 90-talets gymnasieskola.

Stockholm den 24 januari 1990

Rune Backlund (c) Kersti Johansson (c)

Mot. 1989/90
Ub324

4