Analys av lantbruksföretagens ekonomiska situation

Motion 1992/93:Jo212 av Kenneth Lantz (kds)

Vi ser nu alltmer de negativa konsekvenserna av 1990 års
livsmedelspolitiska beslut. Många lantbruksföretag drabbas
med full kraft av betalningsproblem. På två år från 1990 när
omställningsbeslutet togs till 1992 har jordbrukets totala
inkomster sjunkit från 31,9 miljarder till preliminärt 27,6.
Kostnaderna låg 1990 på 26 miljarder. Driftöverskottet har
således minskat från 4,8 miljarder till 1,3 miljarder. Den så
kallade täckningsgraden har med andra ord sjunkit
dramatiskt och det blir helt enkelt inga pengar över för att
betala arbetsinsatsen. Dvs lantbrukaren blir utan lön. Det
handlar om en mycket hårdhänt hantering av en yrkeskår
som normalt sett har längre arbetstid än andra
yrkesgrupper.

När garantipriset sänks till för låga nivåer blir det
omöjligt för den enskilda lantbrukaren att producera utan
förlust hur skickliga han/hon än må vara. De ekonomiska
problemen för lantbruksföretagen leder till att stora
kapitalvärden kan gå förlorade samtidigt som
arbetslösheten på landsbygden kommer att öka högst
påtagligt. Utslagningen av lantbruksföretag har också ökat
högst dramatiskt sedan omställningen påbörjades. En
konkurs i ett lantbruk är inte som en vanlig
betalningsinställelse i ett aktiebolag. Här rör det sig om
personliga och familjemässiga tragedier där ekonomin
raseras för all framtid, där familjen tvingas bryta upp från
ett boende och en bygemenskap som kanske fungerat i
generationer.

Det är enligt min mening nödvändigt att regeringen,
genom jordbruksverket eller på annat sätt, skaffar sig en
bild av problemens omfattning och att initiativ tas till att
söka framkomliga vägar för att rädda så mycket som möjligt
av det svenska jordbruket. Lantbrukare med
betalningsproblem bör uppmanas ta upp förhandlingar med
långivande bank om vissa ränteeftergifter och viss
amorteringsfrihet. Regeringen bör bidra med stöd till
ränteeftergifterna. Några tusen betalningsinställelser inom
jordbruket innebär att viktiga kunskaper går förlorade. Det
innebär vidare att man inte längre kan tala om en levande
landsbygd och öppna landskap. Dessutom får en
konkursvåg inom lantbruket en mycket negativ inverkan på
de banker som lånar till jordbruksföretag. De största
problemen finns hos lantbrukare som köpt gårdar eller
investerat i stora nyanläggningar under senare år. För dem
slår skuldfällan samman och förmågan att sköta räntor och
amorteringar upphör.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att regeringen tar
initiativ till en snabb problem- och åtgärdsanalys av
lantbruksföretagens ekonomiska situation.

Stockholm den 21 januari 1993

Kenneth Lantz (kds)