Ändring av ATP-reglerna

Motion 1988/89:Sf368 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Sf368

av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar
(båda c)

Ändring av ATP-reglerna

Mot.

1988/89

SB68-376

Allt fler kvinnor upptäcker nu att de får låg pension. De har arbetat, till
lägre lön och kortare tidsperiod än männen. Dessutom är ATP-systemet så
konstruerat att det ger även proportionellt sett mindre till låginkomsttagare.

Ett socialförsäkringssystem brukar antingen vara neutralt så att det ger
förmåner i förhållande till inkomst/avgift eller också brukar det omfördela
förmåner så att det gynnar den ekonomiskt svagare. ATP-systemet gör precis
tvärtom!

Genom att alla måste betala avgift från första inkomstkronan trots att
ATP-poäng ej utgår förrän man kommer över ett basbelopp (i år 27 900 kr)
får man alltså proportionellt sett lägre ATP ju lägre inkomst man har. Den
som tjänar 2 basbelopp dvs. 4 650 kr per månad, en vanlig halvtidslön, får
bara 1 ATP-poäng, alltså för halva sin inkomst, medan den som tjänar 4
basbelopp (9 300 kr per månad) får 3 poäng, alltså för 75 % av sin inkomst.

Detta är enligt vår mening en större orsak till att förändra ATP-systemet
än det faktum att allt fler högavlönade slår igenom ATP-taket.

Det bästa sättet att komma till rätta med denna orimlighet vore att höja
grundpensionen rejält så att systemet med pensionstillägg, extra avdrag och
KBT blev överflödigt. I avvaktan på att en radikal förändring av pensionssystemet
kan ske anser vi att en förändring bör göras så att ATP beräknas
från första inkomstkronan. Detta kan ske genom en omfördelning inom
systemet.

Ett annat problem är marginaleffekterna av extra avdraget och KBT där
de med låga pensioner har den största marginalskatten.

Den som har två pensionspoäng får ut brutto 5 022 kr per månad, efter
skatt och KBT 4 883 kr. Den som har 3 pensionspoäng får brutto 6 417 kr.
per månad, efter skatt och KBT 5 030 kr. Vid en inkomstökning på 1 395 kr.
ökar alltså den disponibla inkomsten med 147 kr. Denna pensionär har en
marginalskatt på nästan 90 %!

Inte ens de allra högst avlönade kommer upp i den nivån. Marginaleffekten
för dem som ökar från 6 till 6,5 ATP-poäng är däremot ca 42 %.

De med låg ATP, företrädesvis kvinnor, får dels procentuellt färre
pensionspoäng, dels drabbas de av de största marginaleffekterna. Den pågående
skatteutredningen bör beakta detta vad gäller den aviserade marginalskattesänkningen.
Det får inte bli så att pensionärer med låg ATP blir de
enda med höga marginalskatter.

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. Nr S/368 376

Hemställan

Mot. 1988/89
Sf368

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av
ATP-reglerna att ATP-poängen räknas från första inkomstkronan,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om marginaleffekterna för pensionärer med låg
ATP.']

Stockholm den 25 januari 1989

Marianne Andersson (c) lngbritt Irhammar (c)

1 1988/89:Sk452