Ändring i konkurslagen, m.m.

Motion 1990/91:L301 av Gullan Lindblad m.fl. (m, v, c)

Undertecknade motionärer har kommit i kontakt med
ett konkursärende, där den konkursdrabbade enligt vår
uppfattning inte med säkerhet borde ha försatts i konkurs.
Detta är idag uppfattningen även vid
kronofogdemyndigheten. Vi vet att liknande situationer,
som beror på en alltför låg värdering av den konkurshotades
egendom, inte är alltför ovanliga. Vi föreslår därför i denna
motion en översyn och ändring av tillvägagångssättet för
värdering av den konkurshotades egendom vid konkurser.

Det finns enligt vår bedömning en stor rättsotrygghet i
ett konkursförfarande, som kan baseras på en enda
värderingsmans utsago. En konkurs, särskilt en personlig
sådan, är en så svår och genomgripande händelse i en
människas liv, att den bör omgärdas av så stor säkerhet i
bedömningen som möjligt. En ändring bör därför enligt vår
mening komma till stånd.

Ett alternativ vore att två av varandra helt oberoende
värderingsmän anlitades för bedömning av en egendoms
värde inför en hotande konkurs.

Ett annat alternativ vore att förfara som i Norge, där Lag
8 juni Nr. 58 1984 om gjeldsförhandling og konkurs
(konkursloven) bl.a. innehåller bestämmelser om värdering
av konkursgäldenärens egendom. ''Skifteretten'' -- den
domstol som handlägger konkursmål -- kan utse en särskild
''gjeldsnemnd'', som dels skall bistå gäldenären och dels
tillvarata fordringshavarnas intressen. En sådan nämnd
består av en ''leder'', i regel en advokat, och en till tre andra
medlemmar, företrädesvis utsedda bland fordringsägarna
eller deras representanter. Nämnden kan även tillkalla
särskilda sakkunniga.

Som ett led i en ökad rättssäkerhet i konkursärenden bör
även reglerna om värdering enligt utsökningsbalken (12
kap. 3 §) utsökningsförordningen (12 kap. 2 o 3 §§) bli
föremål för utredning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en utredning och
förslag rörande tillvägagångssättet vid värdering i
konkursärenden liksom av tillämpningen av
utsökningsbalken och utsökningsförordningen syftande till
så hög grad av objektivitet och rättssäkerhet som möjligt.

Stockholm den 10 januari 1991

Gullan Lindblad (m)

Kjell Ericsson (c)

Björn Samuelson (v)