Änkepensionen

Motion 2001/02:Sf239 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rättvisa åt änkorna.

Motivering

I ett beslut från 1989 garanterades änkorna ett ekonomiskt grundskydd. Regeringen har brutit det löftet, vilket är både omoraliskt och oacceptabelt.

Den inkomstprövning som dagens änkor blivit utsatta för är stötande. De änkor som enligt tidigare övergångsregler haft änkepension i form av folkpension – i princip kvinnor födda före 1945 – skulle inte behöva drabbas av några försämringar. De har inrättat sitt liv efter de regler som gällde vid makens frånfälle.

Riksdagsbeslutet 1989 gav dem garantier för fortsatt trygghet. Regeringen struntade i detta. Om regeringen ville inkomstpröva änkepensionerna borde det självklart endast ha gällt dem som blev änkor efter det nya beslutet. Att ändra pensionerna retroaktivt – och sätta många änkor i en oväntad och ännu svårare situation – var helt oacceptabelt. När regeringen i december 1996 i riksdagen genomdrev lagförslaget förvandlades en trygg pension till ett inkomstprövat bidrag. Änkor tvingades ställa om sin ekonomi helt.

Många änkor har förlorat 2.000–4.000 kronor i månaden utöver alla de skattehöjningar och bidragsminskningar de, liksom alla andra, drabbats av.

Den nya lagen har inneburit klara avtalsbrott, löftesbrott, retroaktiv lagstiftning och konfiskation.

Vi anser återigen att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag som undanröjer avtalsbrott, retroaktiv lagstiftning och de uppenbara orättvisor som drabbat så många änkor.

Elanders Gotab, Stockholm 2001

Stockholm den 1 oktober 2001
Ingvar Eriksson (m)	Carl G Nilsson (m)