Anknytningsinvandring

Motion 1988/89:Sf506 av Alexander Chrisopoulos och Berith Eriksson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89 :Sf506

av Alexander Chrisopoulos och Berith Eriksson
(båda vpk)

Anknytningsinvandring

Utlänningslagens avsnitt som reglerar anknytningsinvandringen har varit
föremål för omfattande debatter och starkt ifrågasättande.

Lagstiftningen har tillkommit för att hindra s.k. skenäktenskap. Lagbestämmelserna
innebär att en utländsk medborgare som gifter sig med en
svensk medborgare eller med en person som har rätt att vistas i landet får ett
tillfälligt och periodiskt uppehålls- och arbetstillstånd som omprövas var
sjätte månad efter förhör hos polisen.

Om äktenskapet upphör inom två år, vilket inte är någon lagstadgad
tidsgräns utan en riktpunkt i största allmänhet, får den utländska medborgaren
packa ihop sina ägodelar och åka tillbaka till hemlandet.

Den här lagstiftningen utnyttjas i många fall på ett hänsynslöst och
människoförnedrande sätt för att bedriva slavhandel med framför allt
kvinnor från olika u-länder.

Lagstiftningens utformning innebär i princip att en oinskränkt makt
överlämnas i minst två år åt en enskild individ att bestämma över sin partners
framtida liv. Denna makt används ibland på ett hänsynslöst sätt.

Om man ser på lagstiftningen och upphovet till densamma, måste man
konstatera följande:

För det första finns det inte statistiska uppgifter eller redovisade fall som
kan styrka påståendet att det förekommer s.k. skenäktenskap i sådan
omfattning att lagstiftningen är berättigad.

För det andra finns det inga belägg för att just den nuvarande lagstiftningen
med sin tvåårsregel har förhindrat skenäktenskap.

För det tredje finns det inga som helst möjligheter att framställa
äktenskapets upphörande inom två år som tillräckligt bevis för att äktenskapet
ifråga har varit ett skenäktenskap. Som bekant upphör åtskilliga
äktenskap i Sverige inom två år av helt andra skäl.

För det fjärde får svenska män genom lagens utformning rätt att importera
eller skaffa sig utländska kvinnor med prövorätt. Den uppenbara avsikten är
inte att ingå ett äktenskap utan att utnyttja dessa kvinnor i två år och sedan
skicka tillbaka dem i fall de inte passar.

Därför anser vpk att man borde ge den utländska medborgaren - det gäller
i de flesta fall kvinnor men det finns också män som drabbas - permanent
uppehålls- och arbetstillstånd i samband med äktenskapets ingående. Det
skulle innebära att de utländska medborgare, kvinnor och män, som kommer
hit och gifter sig för att stanna, får sin rättsställning stärkt i Sverige och
möjligheterna till utpressning och utnyttjande av dessa invandrare minskar.

Lagändringen kan kanske innebära att vi får ta emot ett litet antal personer
som har ingått skenäktenskap men det är lättare att acceptera än en
lagstiftning som gör vissa människor fullständigt rättslösa och uppmuntrar
skenäktenskap i form av organiserad slavhandel.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring så att
utländska medborgare som gifter sig med svenska medborgare eller
med personer som har rätt att vistas i landet får permanent uppehållstillstånd
vid äktenskapets ingående.

Stockholm den 19 januari 1989

Alexander Chrisopoulos (vpk) Berith Eriksson (vpk)

Mot. 1988/89
Sf506

gotab 16608, Stockholm 1989