anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Motion 1989/90:Jo9 av Per-Ola Eriksson och Hans Dau (c, m) med

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo9

av Per-Ola Eriksson och Hans Dau (c, m) med
anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Behovet av en stabil ekonomisk utveckling med rättvis fördelning av resurser
mellan människor gör det nödvändigt att i ökad utsträckning främja kooperationen.

Den kooperativa företagsformen framhålls ofta som ett lämpligt alternativ
för att bedriva verksamhet i offentlig regi. Kooperationen är också ofta ett
bättre alternativ än aktiebolagsformen, särskilt när ägargruppen varierar.

Verksamheten bedrivs i det kooperativa företaget, ekonomiska föreningen,
enligt samma principer som för bolaget. Det som främst skiljer är
att det kooperativa företaget är en personassociation och inte en kapitalassociation.
Det innebär att beslutsfattandet och styrningen av företaget sker i
demokratiska former och att överskottet i verksamheten fördelas efter medlemmarnas
omsättning med föreningen och inte efter deras kapitalinsatser.
Redan härigenom har det kooperativa företaget ett mervärde för samhället
som det är viktigt att slå vakt om. De kooperativa företagen är konkreta exempel
på väl utvecklad ekonomisk demokrati.

Trots att kooperationen utgör en betydande del av svenskt näringsliv behandlas
kooperationen många gånger njuggt av statsmakterna.

Exempel på bristande förståelse för den kooperativa särarten finns i den
nyss avlämnade hypoteksutredningen, där man av rena bekvämlighetsskäl
förordar en aktiebolagslösning framför att undersöka möjligheterna att alltjämt
ha kvar en kooperativ landshypoteksbank. Den pågående konkurrensutredningen
demonstrerar en total brist på vilja och förmåga att förstå hur
kooperation fungerar.

1 den aktuella forskningspropositionen saknas också en positiv syn på kooperation
som ett viktigt inslag i det svenska samhället och näringslivet.

Avsaknaden av forskningsfrämjande insatser på det kooperativa området
står i kontrast till de strävanden att främja kooperativa lösningar som samhället
i andra sammanhang ger uttryck för, t.ex. inom det sociala området
och inom vårdsektorn.

Genom Kooperativa Rådet och kooperationens utvecklingssystem, där
staten och den etablerade kooperationen stödjer kooperativ utveckling, görs
viktiga insatser.

Den kooperativa företagsformen är särskilt lämplig för att starta mindre
verksamheter där det personliga engagemanget och den personliga arbetsin

satsen spelar en stor roll. Det är särskilt fallet på landsbygden och speciellt i Mot. 1989/90

glesbygd. Behovet av samverkan är här stort. Jo9

Det är mot denna bakgrund olyckligt att inte samhället också i utbildningsoch
forskningssammanhang tydligare visar sin vilja att stödja den kooperativa
utvecklingen. Forskningen utgör en avgörande strategisk resurs för kooperationens
framtida utveckling. Det är därför angeläget och hög tid att en
målmedveten satsning görs på att främja den kooperativa forskningen.

Av tradition har kooperationsforskning främst bedrivits på Sveriges Lantbruksuniversitet.
Någon professur i ämnet finns dock inte. För närvarande
finns ett universitetslektorat för kooperativ forskning.

För att ge kooperationsforskning nödvändig stadga och möjlighet att attrahera
unga forskare bör en professur med inriktning på såväl den nya som
den etablerade kooperationen inrättas vid lantbruksuniversitetet. Därigenom
uppnås ett litet men ändå mycket viktigt komplement till den omfattande
forskning som bedrivs vid landets högskolor och universitet kring aktiebolaget.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om behovet av att inrätta en professur i kooperation vid Sveriges
lantbruksuniversitet.

Stockholm den 20 mars 1990

Per-O la Eriksson (c) Hans Dau (m)

4