Anslag inom industridepartementets område

Motion 1990/91:N317 av Inger Schörling m.fl. (mp)

1. Sammanfattning

Miljöpartiet de Gröna har i ett antal motioner föreslagit
kraftfulla åtgärder till stöd för svenskt näringsliv. De
viktigaste är:

Nedsatta arbetsgivaravgifter, mest i stödområdena.
Nedsatt moms på restaurang- och hotellverksamhet. Ingen
moms på kollektivtrafik (utom flyg). Inrättandet av
närfonder med start i stödområdena. Ökade anslag till
landsbygdsutveckling.

Med hänsyn härtill föreslås i denna motion en väsentlig
reduktion av de riktade individuella stöden särskilt till
glesbygdsföretag.

Vi föreslår också en reduktion av verksamheterna vid
Industriverket och STU.

I stället föreslås att programrådet för miljöanpassad
produktutveckling ombildas till ''Delegationen för
ekologisk teknik'' med en anslagsökning på 25 miljoner
kronor.

Till stödåtgärder för kärnkraftsavveckling,
energieffektivisering, hushållning och omställning till
inhemsk förnybar energi föreslås ett nytt anslag på 2.100
miljoner kronor.

I övrigt hänvisas till partiets energimotion:
''Energipolitik med ansvar för kommande generationer''
och till den motion som kommer att läggas då regeringens
energiproposition föreligger.

2. Den ekonomiska utvecklingen

I vår budgetmotion -- Gröna luntan -- kommenterar vi
den ekonomiska utvecklingen ur ett ekologiskt perspektiv
och med hänsyn till de krav vi vill ställa på samhället:

Solidaritet med djur och natur

Solidaritet med kommande generationer

Solidaritet med andra folk -- främst u-länderna

Solidaritet med vårt eget folk -- främst svaga grupper.

Dessa perspektiv måste enligt vår mening vara
vägledande för all politik och ur den synpunkten granskar
vi regeringens förslag till:

Näringspolitik

Regionalpolitik

Energipolitik och
lägger våra förslag och motförslag.

Vi menar att den ekonomiska krisen förmodligen är
betydligt allvarligare än regeringen vill medge och att den
delvis bottnar i den ekologiska krisen vilken vi betraktar
som den allra allvarligaste.

Båda kriserna är främst internationella -- globala -- men
har naturligtvis sin grund i varje enskilt lands agerande.

Genom det linjära resursutnyttjandet -- från råvara till
produkt till skrothög under stor energiförbrukning -- som
industrivärlden sedan århundraden alltmer ägnat sig åt,
accelererar den ekologiska krisen. Den drabbar råvaror,
energireserver, jord, skogar, luft, färskvatten, hav och
därigenom även växter, djur och slutligen människor. Allas
livsförutsättningar förstörs av den människogjorda
ekologiska krisen.

Närings-, industri- och regionalpolitiken måste därför
präglas av en stark målinriktning. Sverige måste komma
bort från det linjära resursslöseriet och övergå till en
försiktig hushållning med naturresurser präglad av
effektivitet och återanvändning, det som brukar
karaktäriseras som cirkulära förlopp.

Föreställningen att miljöpolitik är något som kan införas
sedan man fastlagt övriga mål, för produktion, konsumtion
och samhällsutveckling, är grundfalsk. Skall vi rädda
världen måste all politik, och särskilt näringspolitiken som
hanterar stora fysiska resurser, utgå ifrån de ekologiska
förutsättningarna och solidariteten med framtiden.

Den politik som präglas av solidaritet och har ekologiska
kunskaper och hänsyn som grund är bakgrunden till våra
förslag inom tolfte huvudtiteln. Sverige bör även
internationellt verka för en politik i samma riktning.

Vår uppfattning är att den globala ekologiska krisen
delvis är bakgrunden till den globala ekonomiska kris som
sannolikt är på väg. Resursförstöring för militära ändamål
har förvärrat krisen. Mycket kan också skyllas på det stora
svängrum som spekulativa kapitalintressen och storskaliga
transnationella företag fått i västvärlden. En spekulativ
ekonomi leder alltid förr eller senare till kris och kaos.

I Sverige förvärras krisen av att vi tillåtit vårt
kostnadsläge och konsumtion skena iväg långt mer än
resurserna medgett. Det är önskvärt att den skadan
repareras genom en förnuftig återhållsamhet och inte
genom ''arbetslöshetens stålbad''. Miljöpartiet betraktar
visserligen inte lönearbetet som den enda väsentliga
livsformen men vill förhindra att de som är beroende av
lönearbete för sin försörjning drabbas av påtvingad
arbetslöshet. Den är förödande för individen och ett slöseri
för samhället som måste försörja den arbetslöse.

Staten bör därför vidta åtgärder för att bereda arbete för
alla. Den politik som regeringen hittills presenterat anser vi
vara otillräcklig. Vi tror inte att AMS kan lösa alla problem
under de kommande åren. Därför har vi föreslagit två
radikala åtgärder för att förbättra situationen:

1. En kraftig sänkning av arbetsgivaravgiften över hela
landet (utom de tre största städerna) och särskilt i Norrland
och andra sysselsättningssvaga områden skall stimulera
sysselsättningen. Vi föreslår c:a 21 miljarder till detta vilket
i huvudsak finansieras med höjda energi- och
utsläppsskatter.

2. Vi menar att frisläppet av industrins
investeringsfonder är en riktig åtgärd, men den styr inte
investeringarna till ekologiskt särskilt angelägna områden.
Därför har vi föreslagit en stor satsning på investeringar
inom områdena miljövänlig kollektivtrafik och inhemsk
energi och energieffektivisering. Ett investeringsprogram
på c:a 10 miljarder per år utanför budgeten under de
närmaste åren har vi föreslagit i en särskild motion som
behandlar omstrukturering av statens vattenfallsverk.

3. Näringspolitiken

Såsom redan framgått av vad som anförts ovan är
miljöpartiets huvudlinje att de statliga åtgärderna inom
näringspolitiken skall vara av generell natur. Därför föreslår
vi sänkta arbetsgivaravgifter som överensstämmer med vår
grundfilosofi som lyder: Sänkt skatt på arbete och höjd
skatt på energi, råvaror och utsläpp.

Sänkningen av arbetsgivaravgifterna med 10 % i
Norrland och stödområdena i övriga Sverige samt 4 % i
övriga Sverige (utom de tre största städerna) bör rimligen
vara ett mer effektivt stöd till näringslivet än ett helt batteri
av statsadministrerade individuella stödåtgärder. Dessutom
föreslår vi att momsen på hotell och restauranger skall
sättas ned med 40%. Detta innebär en väsentlig lättnad för
dessa verksamheter och blir dessutom ett verksamt stöd till
turismen.

Genom vårt förslag till närfonder (se separat motion) vill
vi starta en effektiv satsning på småföretagsamheten. Vårt
förslag därvid är att man första året skall frigöra 1.000
miljoner ur löntagarfonderna som överförs till närfonderna
att användas som lånekapital och startkapital för
småföretag. Det första året skall verksamheten
koncentreras till stödområdena.

När det gäller teknisk utveckling är vi betydligt mer
restriktiva. Det finns ingen anledning för samhället att
finansiera all slags teknisk utveckling. Det är t.ex. fel att
satsa på den avancerade utveckling som sker inom
krigsmaterielindustrin. Den är trots de ofta prisade ''spin
off-effekterna'' huvudsakligen ett förstörande av resurser
med destruktivt slut. I stället bör man granska projekten,
och endast ge bidrag till sådana som verkligen bedöms
kunna bromsa den pågående ekologiska katastrofen.

Vi föreslår en sänkning av bidragen till STU och att
bidraget till europeiskt rymdsamarbete helt upphör.

Vi samtycker även i år till att man satsar 50 miljoner
inom verkstadsteknikområdet.

Vidare vill vi även i år att inriktningen för programrådet
för ett avfallssnålt samhälle skall ändras till att avse all
ekologisk teknik och att myndigheten skall döpas om till
''Delegationen för ekologisk teknik'' samt få ökade anslag
enligt nedan.

När det gäller statliga företag har vi sedan länge efterlyst
en klar regeringspolicy. Eftersom vi hittills inte fått fullgoda
svar på våra frågor upprepar vi dem här:

Policyfrågor

Miljöpartiet menar att det är hög tid för staten att
formulera en genomtänkt företagspolicy. Den bör bland
annat besvara följande frågor:

1. Hur skall staten försäkra medborgarna om en rimlig
och likvärdig service inom områden där det föreligger
naturliga monopol?

2. Hur skall demokratisk insyn garanteras när det gäller
statsägd verksamhet?

3. Hur skall statligt ägande förenas med och användas
för utveckling av ekonomisk demokrati?

4. Hur skall statliga företag användas för att främja
miljövänliga produkter och miljövänliga
produktionsmetoder, energihushållning,
kretsloppstänkande och livscykelspecifikationer?

5. Hur skall statliga företag användas för att främja
utveckling av bättre arbetsmiljöer?

6. Hur skall det statliga ansvarstagandet organiseras när
statliga företag råkar i kris? (Detta är sannolikt aktuellt för
företag som i dag är inriktade på produktion av
krigsmateriel.)

Riksdagen bör begära att regeringen snarast framlägger
sin syn på den statliga företagspolicyn.

4. Regionalpolitiken

Miljöpartiets uppfattning är att hela landet skall leva och
att en fortsatt koncentration av människor till storstäder om
möjligt skall förhindras. En ökad trängsel i stora och
medelstora städer är negativ både för dem som bor i dem
och för den landsbygd och de småorter som därigenom
utarmas.

Såsom angivits ovan vill vi motverka den utvecklingen
dels genom en regionalt differentierad nedsättning av
arbetsgivaravgiften, dels genom satsning på
småföretagsamhet i första hand genom närfonder.

Vi vill sålunda framför allt genom följande generella
åtgärder ge glesbygden det stöd som vi anser vara så
väsentligt:

1. En 10-procentig nedsättning av arbetsgivaravgiften
tillför Norrland och stödområdena i södra Sverige c:a 10
miljarder.

2. En överföring av medel på 1 miljard från
löntagarfonderna till kommunala närfonder som vi
föreslagit skall tillämpas i det inre stödområdet, d.v.s. i
typisk glesbygd.

3. Den sänkning av momsen på hotell- och
restaurangnäringen återför c:a 1 miljard till näringen. Detta
kommer till stor del turismen i glesbygden tillgodo.

4. En satsning på kollektivtrafiken genom borttagen
moms och ökade anslag till järnvägstrafiken, som vi
föreslagit i våra trafikpolitiska och skattepolitiska motioner,
är också av positiv betydelse för glesbygden.

5. Stora satsningar på inhemsk förnybar energi, särskilt
biobränslen, som vi fört fram i andra motioner, är ägnade
att skapa arbeten i glesbygden.

6. Ökade anslag till landsbygdsutveckling. (Hela Sverige
skall leva m.m.)

7. En skatterabatt om 2.000 kronor till alla mellan 18 och
65 år som bor i glesbygd och 1.000 kronor för övriga
glesbygdsbor.

Med hänsyn till alla dessa satsningar föreslår vi i denna
motion att de riktade stöd som utbetalas av länsstyrelse,
industriverk eller regering efter särskilda
ansökningsförfaranden skall reduceras. Dessa stöd kräver
stora administrationskostnader och har i många enskilda
fall visat sig misslyckade och styrs av byråkrater som inte
bor i glesbygden. Vi menar att de generella metoder som vi
föreslår i långa loppet kommer att visa sig betydligt
effektivare om man strävar efter att ''Hela Sverige skall
leva''. Därför föreslår vi i denna motion att de riktade
stöden minskas med totalt 700 miljoner.

Vi har med oro erfarit att man inom EG inte accepterar
en differentierad arbetsgivaravgift av den typ vi föreslagit.
Detta är ytterligare ett starkt skäl mot EG-anslutning.

Vi har inget att erinra mot att länsstyrelsernas
befogenheter att fatta beslut om regionalpolitiska
investeringar till 20 miljoner. Vi vill dock erinra om att vi på
sikt vill att länsstyrelsernas befogenheter överförs till
landstingen i samband med en omfattande
länsdemokratireform.

5. Energipolitiken

Vi har redan framlagt en särskild energipolitisk motion
jämte en separat motion om Vattenfall. Där har vi angivit
partiets principiella inställning till en rad frågor inom
energipolitiken. Vi kan endast konstatera att propositionen
präglas av perspektivlöshet. Energihushållningen berörs på
sju rader. Kärnkraftsavvecklingen berörs ej. Det finns inget
långsiktigt program för hur energi, ekologi och ekonomi
skall kunna samverka. Varken mål eller styrmedel för
energipolitiken diskuteras.

Vi avstår från att diskutera detta dokument nu eftersom
regeringen avser att återkomma med en energipolitisk
proposition.

Redan nu vill vi emellertid klargöra att vi förväntar oss
någon slags ställningstagande till de frågor vi tagit upp i våra
ovannämnda energimotioner. Vi vill också för att kunna
presentera en heltäckande alternativbudget ange att vi
föreslår ett nytt anslag på 2.100 miljoner för kostnader för
omställning av energisystemet för att möjliggöra
påbörjandet av kärnkraftsavvecklingen och övergången till
en mer miljövänlig, inhemsk energiförsörjning.

Liksom i fjol föreslår vi ingen utökning av det statliga
anslaget till energiforskning men en överföring av
forskningsmedel från Vattenfall till den statliga
energiforskningen. Vi återkommer även till detta i samband
med den energipolitiska propositionen.

6. Anslagsförslag

A. Industridepartementet

A1--A3. Vi föreslår att anslaget minskas med totalt 5
miljoner till 65 660 000 kronor, med hänsyn till att
bolagisering och privatisering av statliga företag bör minska
arbetsmängden på departementet.

B. Industri m.m.

B1--B2. Industriverket. Vi föreslår preliminärt en
anslagsminskning med 16 miljoner till 55 miljoner.

B6. Turism. Vi föreslår en anslagsminskning med 60
miljoner till 63 miljoner.

B7. Småföretagsutveckling. Vi föreslår en minskning
med 20 miljoner till 195,3 miljoner.

B10. Vi föreslår ett nytt anslag ''Närfonder, start'' 20
miljoner.

F. Teknisk utveckling

F1--F2. STU. Vi föreslår en minskning med 204 miljoner
till 701,183 miljoner.

F5. Europeisk rymdverksamhet. Vi föreslår att anslaget
utgår.

F20. Miljöanpassad produktutveckling (Delegationen
för ekologisk teknik). Vi föreslår en anslagsökning med 25
miljoner till 41,61 miljoner.

G. Regionala insatser

G1. Lokaliseringsbidrag m.m. Vi föreslår att anslaget
minskas med 175 miljoner till 175 miljoner.

G2. Regionala utvecklingsinsatser. Vi föreslår att
anslaget minskas med 425 miljoner till 547 miljoner.

G5. Sysselsättningsbidrag. Vi föreslår att anslaget
minskas med 100 miljoner till 150 miljoner.

H. Energi

H11. Vi föreslår ett nytt anslag: Kärnkraftsavveckling
och omställning till miljövänliga och förnybara energikällor
och effektivare energianvändning. 2 100 miljoner.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att närings-, industri-, energi- och regionalpolitiken skall
inriktas på resurshushållande cirkulära förlopp i stället för
linjära, i enlighet med vad som anförts i motionen,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att mervärdeskatten för restaurang- och hotellverksamhet
skall sänkas med 40 %,1]

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att regeringen för riksdagen framlägger en samlad
policydeklaration beträffande statlig affärsverksamhet,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna,
att EG-samarbetet inte får förhindra
arbetsmarknadsåtgärder i form av differentierad
arbetsgivaravgift,2]

3. att riksdagen beslutar att anslagen A1--A3 minskas
med sammanlagt 5 milj. kr. i enlighet med vad som anförts
i motionen,

4. att riksdagen beslutar att anslagen B1--B2 minskas
med 16 milj. kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

[att riksdagen belutar att anslaget B6 minskas med 60
milj. kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,3]

5. att riksdagen beslutar att anslaget B7 minskas med 20
milj. kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar bevilja ett nytt anslag B10 om 20
milj. kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar minska anslagen F1--F2 med 204
milj. kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar att slopa anslaget F5,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att programrådet för ett avfallssnålt samhälle skall ombildas
till ''Delegationen för ekologisk teknik'',

10. att riksdagen beslutar att anslaget F20 skall ökas med
25 milj. kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

[att riksdagen beslutar att minska anslaget G1 med 175
milj. kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,2]

[att riksdagen beslutar att minska anslaget G2 med 425
milj. kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,2]

[att riksdagen beslutar minska anslaget G5 med 100 milj.
kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,2]

11. att riksdagen beslutar att inrätta ett nytt anslag H11
''kärnkraftsavveckling och omställning'' på 2

100 milj. kr. i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 24 januari 1991

Inger Schörling (mp)

Claes Roxbergh (mp)

Lars Norberg (mp)

Elisabet Franzén (mp)

Krister Skånberg (mp)

Kjell Dahlström (mp)

1 1990/91:Sk699

2 1990/91:A471

3 1990/91:Kr518