Anslag inom näringsutskottets utgiftsområden

Motion 2000/01:N361 av Per Westerberg m.fl. (m)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 19 anslag 33:1 Regionalpolitiska åtgärder för budgetåret
2001
1 425 350 kr.

2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 19 anslag 33:9 Utgifter för lokalisering av statliga
arbetstillfällen till vissa kommuner för budgetåret 2001 50 000 000 kr.

3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 21 anslag 35:1 Statens energimyndighet för budgetåret
2001
80 000 000 kr.

4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 21 anslag 35:2 Bidrag för att minska elanvändningen för
budgetåret 2001 0 kr.

5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 21 anslag 35:3 Bidrag till investeringar i elproduktion från
förnybara energikällor för budgetåret 2001 0 kr.

6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 21 anslag 35:4 Åtgärder för effektivare energianvändning
för budgetåret 2001 0 kr.

7. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 21 anslag 35:5 Energiforskning för budgetåret 2001 401
112 000 kr.

8. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 21 anslag 35:6 Energiteknikstöd för budgetåret 2001
120 000 000 kr.

9. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 21 anslag 35:7 Introduktion av ny energiteknik för
budgetåret 2001 210 000 000 kr.

10. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 24 anslag 38:2 Näringslivsutveckling för budgetåret 2001
172 062 000 kr.

11. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag 38:16 Konkurrensverket
3 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 76 378 000 kr.

12. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 24 anslag 38:20 Kostnader för omstrukturering av vissa
statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 2001 0 kr.

13. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 24 anslag 39:6 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen
för budgetåret 2001 0 kr.

14. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 24 anslag 40:2 Konsumentverket för budgetåret 2001
77 972 000 kr.

15. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 24 anslag 40:5 Åtgärder på konsumentområdet för
budgetåret 2001 5 000 000 kr.

2 Inledning

I motionerna 2000/01:N210 Sälj statsföretagen och 2000/01:N266 Ett
land som lockar redovisar Moderata samlingspartiet en politik för ett
förbättrat svenskt klimat för arbete och företagande. Energipolitiken
redovisas särskilt i motion 2000/01:N242 Energipolitiken.

Ett bättre klimat för arbete och företagande skapas inte genom
subventioner utan genom en generellt bättre politik för arbete och
företagande. Den berör skatterna och företagandet, arbetsmarknaden, skolan,
den högre utbildningen och forskningen, kulturen, sjukvården, rättsväsendet
m.m. En politik som kan lösgöra enskilda människors skaparkraft är en
oavvislig del av en samlad politik som kan lyfta vårt lands välstånd och
trygghet och ge konkurrenskraft till Sverige och svenskarna.

3 Regional utjämning och utveckling

Grunden för blomstrande regioner i hela Sverige är en politik som lägger
grunden för goda utvecklingsmöjligheter i hela landet. Genom minskad
politisk styrning och detaljreglering kan det lokala och regionala
kunnandet och engagemanget bättre tas till vara. Det bästa sättet att
underlätta en utveckling i denna riktning är att förstärka regionernas
konkurrenskraft. Härigenom främjas en utveckling baserad på regionernas
egen duglighet och inte som nu genom hjälp utifrån.

För att det här skall kunna bli verklighet krävs en politik som baseras på en
genuin förståelse för företagandets villkor. Målet för regionalpolitiken bör
därför vara att skapa förutsättningar för olika regioners och människors
möjligheter till utveckling. Genom att bland annat förbättra och bygga ut
vägnätet, få en utbyggd IT-infrastruktur, sänka drivmedelsskatter och i övrigt
förbättra villkoren för företagande vill Moderata samlingspartiet lägga
grunden för tillväxt i hela Sverige. Samtidigt sker transfereringar inom ramen
för EU, vilket i största möjliga mån ska komma svenska regioner till godo.

Bland annat den regionalpolitiska utredningens slutbetänkande vittnar om
att många av de selektiva stödformerna leder till negativa effekter och utgör
hinder för utveckling. Vi anser att bidrag av denna form, såsom exempelvis
regionala utvecklingsbidrag, landsbygdsbidrag, företagssubventioner och
sysselsättningsbidrag, bör trappas ner de kommande åren och ersättas av
generellt bättre förutsättningar. 2001 bör utgifterna för allmänna
regionalpolitiska åtgärder minska med knappt en sjättedel, 2002 med
omkring en tredjedel och 2003 med omkring hälften. Bemyndiganderamen
för sådana förpliktelser minskas i motsvarande omfattning.

Utlokaliseringar av statliga arbetstillfällen har visat sig vara
kontraproduktiva. Berörda myndigheters verksamheter påverkas synnerligen
negativt samtidigt som omlokaliseringar inte leder till förväntade
konsekvenser angående sysselsättningsnivån vid berörda orter. Statsbidragen
till dylika projekt bör därför minskas. Vi föreslår en minskning med 50
miljoner kronor för budgetåret 2001.

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

4 Tabell 1: ()

5 Energi

Den del av energipolitiken som haft som syfte att styra tillförseln,
sammansättningen och förbrukningen av energi måste avvecklas. Utöver
att fastställa villkoren eller spelreglerna för energimarknadens aktörer
skall staten inte försöka styra vilken teknik eller produktionsform som
skall utvecklas. Med en ökad konkurrens mellan energislagen vinner de
energislag som klarar miljö- och säkerhetskraven på ett kostnadseffektivt
sätt.

5.1 Statens energimyndighet (35:1)

Energimyndigheten har bland annat som uppgift att administrera det
energipolitiska programmet för omställning och utveckling av
energisektorn. Vi föreslår omfattande neddragningar av anslagen
kopplade till omställningsprogrammet. Som en följd av dessa
neddragningar minskar energimyndighetens administrativa kostnader. Vi
föreslår därför att anslaget 35:1, Statens energimyndighet, minskas med
40 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

5.2 Bidrag för att minska elanvändningen (35:2)

Detta anslag är en del i det energipolitiska programmet för omställning
och utveckling av energisektorn. Inom ramen för anslaget ges bidrag i
syfte att minska elanvändningen i bostäder och vissa lokaler. Moderata
samlingspartiet anser dock att energieffektiviseringar fortlöpande kan
genomföras på elmarknaden utan statlig inblandning. Vi föreslår därför
att anslaget 35:2, bidrag för att minska elanvändningen, minskas med 325
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

5.3 Bidrag till investeringar i elproduktion från
förnybara energikällor (35:3)

Inom ramen för detta anslag föreslår regeringen att investeringsbidrag
skall utgå till biobränslebaserad kraftvärme, vindkraftverk, småskalig
vattenkraft samt för utveckling och provning av ett
upphandlingsförfarande för ny teknik för elproduktion med förnybara
energislag. Regeringen föreslår en viss minskning av det totala anslaget
jämfört med vad som tidigare aviserats. Inom ramen förstärks dock det
redan omfattande stödet till vindkraft med 40 miljoner kronor.

Moderata samlingspartiet anser att såväl särskilda produktionsskatter som
subventioner bör tas bort. Vi föreslår därför att anslaget 35:3, Bidrag till
investeringar i elproduktion från förnybara energikällor, minskas med 305
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

5.4 Åtgärder för effektivare energianvändning (35:4)

Anslaget disponeras för åtgärder för en effektivare energianvändning i
enlighet med 1997 års energipolitiska beslut. Anslaget omfattar
teknikupphandling, information, utbildning, provning, märkning och
certifiering samt kommunal energirådgivning.

Vi föreslår att anslaget 35:4, Åtgärder för en effektivare energianvändning,
minskas med 119 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

5.5 Energiforskning (35:5)

Inom ramen för anslaget stöds forskning och utveckling på
energiområdet. Energiforskningen skall vara långsiktig och är inte direkt
relaterad till regeringens kortsiktiga energipolitik. Energiforskningen är
viktig och bör på sikt öka. Forskningsinsatserna avseende
etanolproduktion från skogsråvara bör dock lyftas ur
energiforskningsprogrammet. Vi föreslår därför att anslaget 35:5,
Energiforskning, minskas med 30 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag.

5.6 Energiteknikstöd (35:6)

Anslaget disponeras för stöd till utveckling av ny energiteknik i företag
och branscher. Forskningsinsatser som är strategiska för
teknikutvecklingen skall genomföras i samverkan mellan staten och
näringslivet.

Utveckling av ny energiteknik är angeläget. Att inom ramen för
energiteknikstödet omfatta verksamheter kopplade till de regionala
tillväxtavtalen är dock inte rimligt. Vi föreslår därför att anslaget 35:6,
Energiteknikstöd, minskas med 10 miljoner kronor jämfört med regeringens
förslag.

5.7 Introduktion av ny energiteknik (35:7)

Detta anslag disponeras för att främja utvecklingen av teknik baserad på
förnybara energislag och effektiv energianvändning i industriella
processer.

Regeringen föreslår att anslaget även skall få användas för att
medfinansiera åtgärder inriktade på energiproduktion och teknikutveckling
inom ramen för de regionala tillväxtavtalen. Detta anser vi inte vara riktigt.
Vi
föreslår därför att anslaget 35:7, Introduktion av ny energiteknik, minskas
med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Utgiftsområde 21 Energi

6 Tabell 2: (Förslag i sammandrag (tusental
kronor) )

7 Näringsliv

Ett bra klimat för arbete och företagande fås genom generellt bättre
förutsättningar för människor och företag, inte genom subventioner som
snedvrider konkurrensen och förhindrar utveckling.

7.1 Näringslivsutveckling (38:2)

Anslaget Näringslivsutveckling är till viss del inriktat på subventioner av
ovan beskrivet slag, samt bland annat informationsinsatser angående
kooperativ utveckling. Då detta inte kan anses komma de svenska
konsumenterna och företagarna till godo på ett nöjaktigt sätt föreslås
anslaget minska med 23 miljoner kronor.

7.2 Konkurrensverket (38:16)

Konkurrensverkets uppgift är mycket viktig, varför vi länge förespråkat
höjt anslag för verket. Nu har regeringen äntligen givit med sig och höjt
anslaget. Dock räcker inte detta, varför vi vill tillföra ytterligare medel.
Det är lämpligt att använda de tillkommande medlen för att påvisa alla de
konkurrenssnedvridningar som är en följd av offentliga sektorns monopol
samt kommunalt och statligt ägande av bolag som konkurrerar med
privata företag.

7.3 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt
ägda företag, m.m. (38:20)

Regeringen föreslår att 45 miljoner kronor skall användas till
omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. Dock avser man inte
under innevarande år att genomföra några ytterligare försäljningar av
statligt aktieinnehav varför pengarna i praktiken är tänkta att användas till
förvaltning av statligt ägda bolag. Detta är oacceptabelt. Förvaltningen
skall bolagen själva stå för, och kostnader som uppstår i samband med de
försäljningar som förhoppningsvis sker i framtiden skall täckas av
försäljningsintäkten. Därmed kan anslaget tas bort.

7.4 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (39:6)

Anslaget för näringslivsutveckling i Östersjöområdet är en del av stödet
till Central- och Östeuropa. Stödets struktur är inte i överensstämmelse
med de behov som föreligger varför anslaget bör upplösas och medel
istället tillföras det ordinarie anslaget gällande samarbete med Central-
och Östeuropa.

7.5 Konsumentverket (40:2)

Konsumentverket bör renodla verksamheten och bli mer avgiftsfinansierat
genom att tillhandahålla tjänster som överensstämmer med
konsumenternas efterfrågan. Därmed kan anslaget minskas med 15
miljoner kronor.

7.6 Åtgärder på konsumentområdet (40:5)

Konsumentorganisationerna bör bedriva en verksamhet som i högre grad
än i dag är självfinansierad. Därmed kan besparingar på anslaget ske med
fem miljoner kronor år 2001 och tre miljoner kronor följande år. Den
mest angelägna delen av verksamheten, som inte får utsättas för
besparing, är den verksamhetsgren som är inriktad på att nå de grupper
som vanligtvis inte nås av konsumentinformation, t.ex. invandrare,
funktionshindrade barn och ungdomar.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Tabell 3: (Förslag i sammandrag (tusental kronor) )

Stockholm den 4 oktober 2000

Per Westerberg (m)

Karin Falkmer (m)

Ola Karlsson (m)

Ola Sundell (m)

Stefan Hagfeldt (m)

Jan-Evert Rådhström (m)

Sten Tolgfors (m)

Jan Backman (m)

Mikael Odenberg (m)

Olle Lindström (m)