Anslag på jordbruksdepartementets område

Motion 1990/91:Jo269 av Annika Åhnberg m.fl. (v)

Under våren kommer en särskild miljöpolitisk
proposition att föreläggas riksdagen. Vi återkommer då
med våra förslag rörande miljöåtgärder inom jordbruket
och skogsbruket. Frågor kring jordbrukets omställning med
anledning av 1990 års livsmedelspolitiska beslut behandlas i
särskild partimotion, (förutom exportstöd till konservärtor
som behandlas här). Livsmedelspolitiken ur
konsumentpolitiska aspekter behandlas i särskild
partimotion. Fiskeripolitiken kommer att tas upp i samband
med särskild proposition som regeringen aviserat till våren
1991. Jordbruket på Gotland och sockernäringen tas upp i
särskilda kommittémotioner. Jordbruket i norra Sverige
kommer att behandlas i samband med att regeringen lämnar
en särskild proposition om detta under våren 1991. Viktiga
framtidsfrågor för det svenska jordbruket behandlas i
särskild kommittémotion. Frågor som har samband med
ersättning för viltskador tas upp när regeringen återkommer
till riksdagen med aviserad särskild proposition i denna
fråga.

Övriga frågor när det gäller anslagsäskanden på
jordbruksdepartementets område tas upp i denna motion.

A1 Jordbruksdepartementet

Den avreglering av jordbruket som nu genomförs måste
leda till en minskad statlig byråkrati. Därmed borde också
behovet av resurser på departementsnivå minska. Vi
föreslår därför en neddragning av anslaget till
departementet med 10 % d v s 2,5 miljoner kronor.

A2 Lantbruksråd

I denna tid av ökad internationalisering är
lantbruksrådens verksamhet av stor betydelse. Inom EG är
jordbrukspolitiken ett av de områden som i allra högsta
grad är föremål för gemensamma åtgärder. Därav följer att
det för Sverige inte är nödvändigt att dels ha ett
lantbruksråd i Bryssel, dels ett i Bonn. Mot bakgrund av
den allvarliga situationen när det gäller den globala
livsmedelsförsörjningen, särskilt på den afrikanska
kontinenten föreslår vi att ett lantbruksråd stationeras i
Harare i Zimbabwe. Därmed förbättras möjligheterna att
följa utvecklingen på denna kontinent vad gäller
livsmedelsförsörjningen.

Arbetet med avancerad bioteknik

Vi delar den uppfattning som Lantbruksstyrelsen fört
fram att det behövs ytterligare en tjänst för att handlägga
ansökningar om tillstånd för att odla gentekniskt
förändrade växter. Utöver detta anser vi att det behövs
ytterligare en tjänst för arbete med avancerad bioteknik när
det gäller djur och växter. Hos det nya jordbruksverket
måste det finnas kompetens och kunskap kring
utvecklingen på detta område.

Miljöinriktad växtodlingsrådgivning

Inom ramen för detta anslag har dels åtgärder inom det
konventionella jordbruket för att minska
växtnäringsläckage m.m. dels åtgärder för att stimulera ett
ekologiskt anpassat lantbruk (s k alternativ odling)
finansierats. Det stöd till alternativ odling som infördes
budgetåret 1988/89 fick enligt Lantbruksstyrelsen en
omfattande anslutning. 1 800 företag med cirka 40 000
hektar har anslutit sig. Detta innebär ökad efterfrågan på
rådgivning och information. Omfattande resurser satsas nu
på omställning av jordbruket. Omställning till ekologiskt
anpassat lantbruk borde därvid vara ett huvudalternativ
eftersom det i allra högsta grad motsvarar de krav och
förväntningar som finns på det framtida jordbruket. Att ta
steget från en liten ''exklusiv'' nisch till basproduktion är
dock förknippat med vissa svårigheter. Den snabba
anslutningen medför också vissa tröskelproblem. Utbudet
av vissa produkter överstiger efterfrågan, detta är särskilt
tydligt när det gäller spannmål. Det behövs därför under de
närmaste åren en satsning på marknadsföring av det
ekologiska lantbrukets produkter. För 3
informationstjänster, 9 tjänster som butikskonsulenter samt
kostnader för administration och trycksaker föreslår vi att
riksdagen anslår 6 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslår för marknadsföring av ekologiskt odlade
produkter.

B1 Statens jordbruksverk

Vi välkomnar sammanslagningen av statens
jordbruksnämnd och lantbruksstyrelsen till ett verk. Det
bör leda till en bättre organisering av verksamheten och att
resurser i högre grad kan tas i anspråk för angelägna
framtidsfrågor. För verksamheten vid det nya
Jordbruksverket behövs enligt regeringen 175
årsarbetskrafter. Vi anser att samordningsvinsterna kan bli
större och föreslår därför att anslaget för lönekostnader
minskas med 6 miljoner kronor i förhållande till regeringens
förslag.

B13 Omställningsåtgärder i jordbruket

Omställningsåtgärder i jordbruket behandlas i särskild
motion. Här skall endast exportbidrag till s k konservärtor
beröras. Inom ramen för jordbruksprisregleringsekonomin
har tidigare bidrag beviljats för att möjliggöra export till
EG-länder av s k konservärtor. Ärtorna håller hög kvalitet
och skulle utan tvekan hävda sig väl i den internationella
konkurrensen, förutsatt att gränsskydden ömsesidigt
avvecklades. Denna förutsättning antogs också av
riksdagen i samband med det livsmedelspolitiska beslutet
1990. Sedan dess har GATT-förhandlingarna tyvärr
havererat och det går sakta med EG:s reformering av sin
jordbrukspolitik, CAP. Vi föreslår därför att
exportfinansieringen av konservärtor fortsätter även
budgetåret 1991/92. Samtidigt bör Sverige i EG-EFTA-
förhandlingarna driva kravet på slopade tullar inom EG för
denna produkt.

B16 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering

Den svenska trädgårdsnäringen och fruktodlingen
befinner sig i en intensiv omställningsperiod. Importen av
trädgårdsprodukter och frukt har blivit friare. Ur
konsumentsynpunkt är det angeläget att hävda den svenska
odlingen, eftersom den håller högre kvalitet. I importen
återfinns vid stickprovskontroller oftare resthalter av
bekämpningsmedel. Den inhemska odlingens möjligheter
att hävda sig internationellt är goda förutsatt ett stöd till
rationalisering i den inledande fasen . En del av anslaget
används för investeringar i syfte att uppnå bättre
energihushållning och hushållning med färskvatten. Detta
är åtgärder som har betydelse för strävanden i samhället
som helhet att uppnå mer av återvinning och hushållning
med naturresurser. Vi föreslår därför att anslaget för
trädgårdsnäringens rationalisering räknas upp i enlighet
med lantbruksstyrelsens äskande till 7,9 miljoner kronor.
Bidragsramen bör uppgå till 6,7 miljoner kronor.

C5 Bidrag till Skogsvård

Skogsnäringen är en näring av största betydelse för
landet. Men denna näring måste utövas i ett ekologiskt
perspektiv. Vi befinner oss i en brytningstid där den
ensidiga inriktningen på skogen som produktionsresurs
bryts mot en växande insikt om att artbevarande och
naturvård måste vara grunden även för produktionen. En
skogspolitisk kommitté har tillsatts med uppgift att se över
den skogliga politikens mål och medel. Det är vår
utgångspunkt i det arbetet att en grundläggande förändring
i synen på skogen som resurs måste ske, så att det
långsiktiga ekologiska perspektivet blir utgångspunkten för
skogsbruket. I avvaktan på denna utrednings resultat avstår
vi från mer omfattande förslag kring den skogliga politiken
i årets budget.

Det finns dock några punkter som inte kan vänta.
Bidragen till skogsodling efter avverkning av
lågproducerande bestånd, de s k 5:3-bidragen avvecklas nu,
som ett resultat av riksdagens beslut år 1990. Vänsterpartiet
stödde detta beslut. Enligt förra årets beslut fördes en stor
del av anslaget över till åtgärder inom det skogliga
stödområdet. Detta med tanke på att 5:3-ersättningen hade
stor betydelse ur sysselsättningssynpunkt i norra Sverige.
En höjning av anslaget för det skogliga stödområdet
möjliggör en fortsatt inriktning på åtgärder som bidrar till
att upprätthålla sysselsättningen, men utan de negativa
naturvårdskonsekvenser, som de s k 5:3-bidragen förde med
sig. När vi nu går in i en lågkonjunktur, måste denna
inriktning ges fortsatt hög prioritet. Vi avvisar därför
regeringens förslag att i besparingssyfte dra in dessa medel.
Vi anslår till åtgärder inom det skogliga stödområdet 55
miljoner kronor i enlighet med Skogsstyrelsens förslag.

D9 Bidrag till fiskevård

Fiskevårdsbidraget har bidragit till en utökad och
förbättrad fiskevård. Av hittills beviljade fiskevårdsbidrag
har ca 35 % använts till utsättning av fisk, ca 19 % till
biotopvårdande åtgärder, ca 19 % till byggande av fiskvägar
och ca 8 % till övrig fiskevård. Bidragen har inneburit att en
rad vatten i hela landet blivit föremål för fiskevårdsinsatser.

Samtidigt har ansökningarna om bidrag till bildande av
fiskevårdsområden ökat starkt. Riksdagen har beslutat att
statsbidrag skall utgå till bildande av fiskevårdsområden där
ansökningarna inkommit till länsstyrelsen före den 1
september 1990. Regeringen föreslår att dessa bidrag skall
slopas omedelbart. Vi anser att de utfästelser staten har
gjort skall hållas.

Vi föreslår att till bidrag till fiskevård m m för budgetåret
bör anvisas 8 324 000 kronor.

E2 Prisstöd till rennäringen

Enligt regeringen bör prisstödet utgå med 305 kr. per
slaktad ren för budgetåret 91/92. Riksdagen har tidigare
beslutat att en återhämtning av nivån på prisstödet till
rennäringen skulle ske i förhållande till utvecklingen vad
gäller Norrlandsstödet. 1/3 av den uppstådda
eftersläpningen räknades upp för 90/91. Den nu föreslagna
uppräkningen ger ytterligare 1/3.

Eftersom nu en ny uppräkning av Norrlandsstödet är
aviserad till i vår föreslår vi, för att stödet till rennäringen
skall komma ikapp, att hela den resterande eftersläpningen
av stödet till rennäringen belastar budgetåret 91/92.

Vi föreslår därför att uppräkningen ökas till 340 kr per
slaktad ren plus den ökning som kan bli följden av ett
förhöjt stöd till jordbruket i norra Sverige.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen till jordbruksdepartementet för
budgetåret 1991/92 anvisar 23 271 000 kr. eller 2 500 000 kr.
mindre än vad regeringen föreslår,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stationeringen av
lantbruksråden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av två tjänster vid
statens jordbruksverk för arbete med avancerad bioteknik,

4. att riksdagen till marknadsföring av ekologiskt odlade
produkter för budgetåret 1991/92 anvisar 6 000 000 kr. i
enlighet med vad i motionen anförts,

5. att riksdagen till statens jordbruksverk för budgetåret
1991/92 anvisar 116 576 000 kr. eller 1 000 000 kr. mer än vad
regeringen föreslår,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om slopande av tullar för s.k.
konservärtor, som svenskt krav i EFTA-EG-
förhandlingarna,

7. att riksdagen till omställningsåtgärder i jordbruket för
budgetåret 1991/92 anvisar 10 000 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit, för exportfinansiering av
konservärtor, eller således 5 085 752 000 kr.,

8. att riksdagen till trädgårdsnäringens rationalisering
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett statsbidrag med
sammanlagt högst 7,9 milj. kr. eller 2 900 000 kr. utöver vad
regeringen föreslår,

9. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till bidrag till
trädgårdsnäringens rationalisering m.m. anvisar ett
förslagsanslag på 6 700 000 kr. eller 1 700 000 kr. utöver vad
regeringen föreslår,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om delanslaget för åtgärder inom det
skogliga stödområdet,

11. att riksdagen till bidrag till skogsvård för budgetåret
1991/92 anvisar 55 000 000 kr. utöver vad regeringen har
föreslagit eller således 208 300 000 kr.,

12. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anslår 8 324 000
kr. till bidrag till fiskevård m.m.,

13. att riksdagen till prisstöd till rennäringen anvisar ett
förslagsanslag på 40 000 000 kr.,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om höjning av prisstödsnivån per
slaktad ren.

Stockholm den 25 januari 1991

Annika Åhnberg (v)

Rolf L Nilson (v)

Viola Claesson (v)

Jan Strömdahl (v)

Jan-Olof Ragnarsson (v)

Bengt Hurtig (v)

Alexander Chrisopoulos (v)