Anslaget till Nolaverksamheten

Motion 1989/90:Jo752 av Roland Larsson och Hugo Andersson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Jo752

av Roland Larsson och Hugo Andersson
(båda c)

Anslaget till Nolaverksamheten

Naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet, Nola, är inne på sitt fjärde år. Det
statliga stödet uppgår 1989/90 till 19 milj. kr. fördelat mellan statens naturvårdsverk
och lantbruksstyrelsen. Regionalt är det länsstyrelserna och lantbruksnämnderna
som hanterar medlen. Anslaget var större 1988/89 vilket är
anmärkningsvärt med tanke på ökad efterfrågan.

Östergötlands län är det enskilda län som har störst areal naturbetesmark.
Den inventering av ängs- och hagmarker som pågår i landet bekräftar detta.
För Östergötlands del är resultatet över förväntan. Efter att ca tre fjärdedelar
av länet är inventerat redovisas 12 000 ha naturligt gräsbärande mark.
Denna areal har klassats vara av sådant värde att stöd till betesdrift borde
utgå. Resultatet är inte lika positivt på andra håll i landet. Det är angeläget
att påskynda insatserna för att bevara de artrika ängs- och hagmarker som
finns kvar. Speciellt viktigt är detta i Östergötland och norra Småland då
man här fortfarande kan uppleva hur landskapsbilden är påverkad av naturbetesmarkerna.
Ca 30 % av landets arealhagmarker finns inom detta område.
Flera arter som är starkt hotade har här sin bästa chans att överleva
landskapsomvandlingen. Några exempel är Finn-ögontröst, späd ögontröst
och fältgentiana.

Det bidrag som betalats ut i Östergötland under 1989 har uppgått till 2,4
milj kr varav staten svarat för 1,7 milj kr och kommunen för 0,7 milj kr. Avtal
omfattande 5 år finns med 750 djurhållare som svarat för att drygt 6 500 ha
betesmarker ännu en tid får rätt vård. Behovet är mycket större och desutom
bör ersättningsnivån höjas betydligt.

För det fortsatta arbetet med att rädda ängs- och hagmarkerna är det viktigt
att statens bidrag ökar varje år tills man når den nivå att all kvarvarande
florarik ogödslad och betad naturligt gräsbärande mark kan få arealbidrag.
Det har uppskattats att högst 100 000 ha av landets 480 000 ha betesmarker
har en värdefull flora kvar. För att denna areal skall kunna betas även fortsättningsvis
bör Nolaverksamheten byggas ut att omfatta även annan betesmark
och i vissa delar t.o.m. åker på de berörda fastigheterna. Kravet på
ett naturvårdsvärde bör dock alltid finnas på någon del av avtalsområdet.
Bidraget bör administreras av länsstyrelsernas miljövårdsenheter.

Statens naturvårdsverk har för 1989/90 äskat 30 milj kr för verksamheten
under anslagspost B 6. Det två närmaste åren därpå har man aviserat ett ökat
behov. Enligt förslag i Ny livsmedelspolitik" skall Nolaverksamheten under

en 5-årsperiod byggas ut att omfatta 300 000 ha till en årlig kostnad på 250
milj kr. Nolaverksamheten är så viktig från naturvårdssynpunkt att den inte
får vara avhängig riksdagens behandling av jordbrukspolitiken. Med en ny
jordbrukspolitik enligt aviserat förslag kommer 250 milj kr inte att räcka för
att bevara ängs- och hagmarkerna i landet.

Enligt budgetpropositionen skall för andra året i rad ingen ökning av Nolaverksamheten
ske genom anslag B 6 till statens naturvårdsverk. Det är
föreslaget oförändrat 10 milj kr. Det är helt oacceptabelt att låta en ny verksamhet
avstanna i uppbyggnadsskedet som nu skett. I takt med att inventeringen
av ängs- och hagmarker i Sverige visar på värdefulla naturbetesmarker,
bör anslaget ökas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen för utökad Nolaverksamhet för budgetåret 1990/91
höjer anslaget B 6 till naturvårdsverket med 20 milj. kr. till 30 milj.kr.

Stockholm den 23 januari 1990

Roland Larsson (c) Hugo Andersson (c)

Mot. 1989/90
Jo752

5