Anslagsmotion, utgiftsområde 13 och 14

Motion 2002/03:A364 av Anders G Högmark m.fl. (m)

1 Sammanfattning

Sverige måste skapa en arbetsmarknad som är mer rörlig och öppen – en arbetsmarknad som alltid är tillgänglig för alla. Den geografiska rörligheten behöver öka, men framförallt den sociala. Den stora arbetskraftsreserv av faktiskt arbetslösa människor som finns i Sverige måste mobiliseras och tas tillvara, både för den enskildes och för samhällets skull.

En vanlig vardag är det sammantaget uppemot 1,5 miljoner svenskar i arbetsför ålder som inte arbetar eller arbetar mindre än de önskar. De är i stället antingen arbetslösa, i arbetsmarknadsåtgärder, latent arbetssökande, långtidssjukskrivna, förtidspensionerade eller undersysselsatta. Det innebär att var fjärde vuxen människa i arbetsför ålder inte arbetar.

För att kunna åstadkomma de förändringar som behövs krävs att en rad konkreta åtgärder genomförs. Arbete i stället för bidrag är den allra viktigaste åtgärden. Alla som kan arbeta skall kunna ha ett arbete att försörja sig på. Skatte- och bidragssystemen skall vara utformade så att det alltid lönar sig att arbeta. Fler jobb skapas främst genom bättre villkor för framförallt mindre och medelstora företag.

Vi vill genomföra en ny arbetsmarknadspolitik som sätter den arbetslöse i centrum. Arbetsmarknadspolitiken måste utgå ifrån att alla människor är olika och därmed har olika behov, intressen, förutsättningar men samma rätt till det stöd hon eller han behöver för att snabbt kunna få ett nytt arbete igen.

Alla arbetslösa skall ha rätt till kostnadsfri arbetsförmedling, men förmedlingstjänsten kan utföras av olika huvudmän. Alla arbetslösa skall samtidigt ha en skyldighet att anmäla sig som arbetslös och stå till arbetsmarknadens förfogande. Alla skall ha rätt att välja arbetsförmedling.

Fler av de nuvarande arbetsmarknadspolitiska åtgärderna – exempelvis aktivitetsgarantin – bör slopas till förmån för mer individuellt inriktade insatser. Utbildning kommer att utgöra den dominerande insatsen. En betydande del av denna utbildning kommer inte att betraktas som arbetsmarknadspolitik i traditionell mening.

2 Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 23

2 Innehållsförteckning 24

3 Förslag till riksdagsbeslut 25

4 Bakgrund 27

5 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad 27

5.1 Inför en allmän arbetslöshetsförsäkring 27

5.2 En omställningsförsäkring som ger trygghet 28

5.3 En individuell och effektiv arbetsförmedling 28

5.4 Sätt den arbetslöse i centrum 29

5.5 Skapa en ny effektiv myndighet – lägg ned AMS 29

5.6 Ge ett vidgat uppdrag till IFAU 29

5.7 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 30

5.8 Övriga förändringar 30

5.9 Sammanfattning av utgiftsramar 30

6 Utgiftsområde 14 Arbetsliv 30

6.1 Arbetslivsfrågor 30

6.2 Arbetsdomstolen 31

6.3 Ombudsmannen mot diskriminering 31

6.4 Medlingsinstitutet 31

6.5 Övriga förändringar 31

6.6 Sammanfattning av utgiftsramar 32

3 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en allmän arbetslöshetsförsäkring.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om egenfinansiering i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen och dess ekonomiska konsekvenser.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av en individuell och effektiv arbetsförmedling.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ny arbetsmarknadspolitik.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ny arbetsmarknadsmyndighet samt anvisar för år 2003 25 000 000 kr under ett nytt anslag.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett vidgat uppdrag för Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de totala utgiftsramarna gällande (avsnitt 5.9) utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.

8. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 13 politikområde 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för år 2003 4 370 761 000 kr.

9. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 13 politikområde 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd för år 2003 35 288 000 000 kr.

10. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 13 politikområde 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader för år 2003 3 708 812 000 kr.

11. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 13 politikområde 22:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering för år 2003 4 097 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 25 000 000 kr.

12. Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 13 politikområde 22:8 Bidrag till administration av grundbelopp till icke anslutna för år 2003 utgå i enlighet med vad som anförs i motionen.

13. Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 13 politikområde 22:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för år 2003 utgå i enlighet med vad som anförs i motionen.

14. Riksdagen avslår regeringens förslag till mål för politikområdet Arbetsmarknad i enlighet med vad som anförs i motionen.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de totala utgiftsramarna gällande (avsnitt 6.6) utgiftsområde 14 Arbetsliv.

16. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 14 politikområde 23:1 Arbetsmiljöverket för år 2003 622 248 000 kr.

17. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 14 politikområde 23:2 Arbetslivsinstitutet för år 2003 302 448 000 kr.

18. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 14 politikområde 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m. för år 2003 23 000 000 kr.

19. Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 14 politikområde 23:4 Arbetsdomstolen för år 2003 utgå i enlighet med vad som anförs i motionen.

20. Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 14 politikområde 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning för år 2003 utgå i enlighet med vad som anförs i motionen.

21. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till utgiftsområde 14 politikområde 23:8 Medlingsinstitutet för år 2003 23 445 000 kr.

22. Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 14 politikområde 24:1 Jämställdhetsombudsmannen för år 2003 utgå i enlighet med vad som anförs i motionen.

23. Riksdagen beslutar att uppföra ett nytt anslag till utgiftsområde 14 politikområde 23 Ombudsmannen mot diskriminering och anvisar för år 2003 53 388 000 kr i enlighet med vad som anförs i motionen.1

24. Riksdagen avslår regeringens förslag till mål för politikområdet Arbetsliv i enlighet med vad som anförs i motionen.

25. Riksdagen avslår regeringens förslag till mål för politikområdet Jämställdhetspolitik i enlighet med vad som anförs i motionen.

1Yrkande 23 hänvisat till KU.

4 Bakgrund

Den öppna arbetslösheten har under de senaste åren sjunkit i Sverige, men det har i stor utsträckning skett genom att de arbetslösa flyttats runt i statistikkolumnerna. Sammanlagt rör det sig om 700.000 personer som saknar ett riktigt arbete eller som vill arbeta mer än de får på arbetsmarknaden.

En vanlig vardag är det sammantaget uppemot 1,5 miljoner svenskar i arbetsför ålder som inte arbetar eller arbetar mindre än de önskar. De är i stället antingen arbetslösa, i arbetsmarknadsåtgärder, latent arbetssökande, långtidssjukskrivna, förtidspensionerade eller undersysselsatta. Det innebär att var fjärde vuxen människa i arbetsför ålder inte arbetar. Om nuvarande utveckling fortsätter kommer snart fler att vara sjukskrivna mer än ett år än vad det finns personer i öppen arbetslöshet.

Sverige måste få en arbetsmarknad som är mer rörlig och öppen – en arbetsmarknad som alltid är tillgänglig för alla. Den geografiska rörligheten behöver öka, men också den sociala. Alla som vill arbeta skall ges bästa möjliga förutsättningar att finna ett arbete.

Enskilda arbetslösa kränks och far illa av en arbetsmarknadspolitik som inte tar tillräckliga individuella hänsyn. Man fråntas sitt eget ansvar och får stå med mössan i hand på den statliga arbetsförmedlingen. Breda grupper i samhället döms till ett liv i utanförskap och bidragsberoende.

De politiska förslagen handlar alltför ofta om de stora systemen och alltför sällan om de enskilda människorna, som i sin vardag påverkas av stelbenta regler, konstlade åtgärder och krånglig byråkrati. Enskilda individer far illa därför att arbetsmarknadspolitiken prioriterar generella system i stället för individuella åtgärder, som tar hänsyn till att alla människor har olika behov. Så får det inte fortsätta att vara.

Vi föreslår en omläggning av arbetsmarknadspolitiken och en reformering av arbetslöshetsförsäkringen. I motionen 2002/03:A314, En arbetsmarknad för alla, samt i ett antal andra kommittémotioner redovisar vi i dess helhet en politik för fler jobb och en reformerad arbetsmarknadspolitik.

5 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

5.1 Inför en allmän arbetslöshetsförsäkring

Vi föreslår införande av en allmän arbetslöshetsförsäkring. Den skall administreras av staten. Vi förordar att de 39 arbetslöshetskassorna upplöses. Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna föreslås få överta hela ansvaret för administrationen av den allmänna arbetslöshetsförsäkringen. Detta får vissa ekonomiska konsekvenser.

De föreslagna förändringarna medför ett bortfall av de avgifter som arbetslöshetskassorna i dag betalar in till staten, enligt statsbudgeten. Samtidigt räknar vi med att administrationskostnaderna kan minskas vid en överföring av administrationen från arbetslöshetskassorna till försäkringskassan.

En allmän arbetslöshetsförsäkring kommer att underlätta lönebildningen och stimulera den enskilde och berörda myndigheter att effektivare än i dag finna ett nytt arbete till den som saknar ett arbete.

Vi anslår under anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för år 2003 ungefär 4,4 miljarder kronor.

5.2 En omställningsförsäkring som ger trygghet

Arbetslöshetsförsäkringen skall vara en omställningsförsäkring. Den skall även ha ett bättre försäkringsmässigt samband än i dag. Det sker genom att vi ersätter dagens fasta avgifter med en försäkringspremie vars storlek relateras till månadslönen. Premien skall utgå med två procent på sådana inkomster som är ersättningsberättigade. Premien skall vara avdragsgill vid inkomstbeskattningen. Ingen förändring av det s.k. arbetsvillkoret föreslås.

Det är angeläget att kunna återupprätta arbetslöshetsförsäkringen som en omställningsförsäkring. Vi föreslår att ersättning endast skall kunna utgå under en ersättningsperiod om 300 dagar. Det skall inte vara möjligt att kvalificera sig för en ny ersättningsperiod på något annat sätt än genom att försörja sig på ett riktigt arbete.

En arbetslöshetsförsäkring som är en tydlig omställningsförsäkring gör det möjligt att slopa huvuddelen av de regel-, kontroll- och sanktionssystem som regeringen har tvingats att införa. Detta får ekonomiska konsekvenser för berörda myndigheter.

Vi anvisar under anslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd för år 2003 ungefär 35,3 miljarder kronor. En ökad egenfinansiering i och med införande av en allmän arbetslöshetsförsäkring medför en besparing på 2,1 miljarder kronor under 2003 samt 8,6 miljarder kronor år 2004, vilket syns i vår sammanfattning av utgiftsramarna för utgiftsområde 13 under åren 2003–2004. Anslaget 22:8 Bidrag till administration av grundbelopp till icke anslutna tas bort i och med införande av en allmän arbetslöshetsförsäkring.

5.3 En individuell och effektiv arbetsförmedling

Vi vill införa en mer individuell och effektiv arbetsförmedling. Förmedling av arbeten som kan skötas bättre eller lika bra av andra aktörer än staten skall ges möjlighet i fri konkurrens att göra detta. Lokala arbetsförmedlingar kan avknoppas från dagens AMS. Rekryteringsföretagen kan hjälpa nya grupper av arbetssökande. Specialistförmedlingar kan växa fram. Bemanningsföretagen kan vidga sina verksamhetsfält. Arbetsförmedling skall vara kostnadsfri för den som är arbetslös.

Det bör prövas att ersätta arbetsförmedling efter uppnådda resultat. En möjlig metod som vi vill pröva är att ersätta arbetsförmedling i två steg, dels när den enskilde väljer vem hon eller han vill skall vara dem behjälpliga, dels när resultatet står klart. Systemet skall betala för konkreta resultat.

5.4 Sätt den arbetslöse i centrum

Flera av de traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärderna – liksom den nyinrättade aktivitetsgarantin – bör slopas till förmån för mer individuellt inriktade insatser. Dessa individuella åtgärder kan och måste få variera beroende på individens bakgrund, behov och motivation. Utbildning av olika slag kommer att utgöra den dominerande insatsen.

Utbildning måste utgöra ett grundläggande inslag för att kunna ge alla arbetslösa som vill arbeta bra förutsättningar att finna ett nytt arbete. Det är dock av avgörande betydelse att processen startar hos den enskilde individen. Ansvar och valmöjligheter måste därför flyttas så att den som är arbetslös får eget inflytande på bekostnad av beslut hos olika myndigheter.

Till anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader anslås 3,7 miljarder kronor år 2003.

5.5 Skapa en ny effektiv myndighet – lägg ned AMS

Vi vill inrätta en ny effektiv myndighet som ersätter AMS. Den ersätter nuvarande organisation som består av 21 myndigheter och 418 arbetsförmedlingar samt ungefär 11.000 anställda.

Den nya myndigheten skall ansvara för att godtagbara förmedlingstjänster erbjuds över hela landet, administrera schabloniserade arbetsmarknadspolitiska stöd som flytt- och starta-eget-bidrag samt bedriva den yttersta myndighetsutövning som fordras för att fördela de medel som anslås över statsbudgeten för övriga insatser.

En reformering av arbetslöshetsförsäkringen medför att AMS övervakningsansvar kan upphöra när försäkringen flyttas från a-kassorna till den allmänna försäkringskassan. En nedläggning möjliggörs vidare av att administration och beslut om lönebidrag överförs till de allmänna försäkringskassorna.

En ny myndighet föreslås kunna införas helt och fullt år 2005. Uppbyggnaden av den nya arbetsmarknadsmyndigheten tillförs i ett första steg 25 miljoner kronor år 2003 och 500 miljoner kronor år 2004.

5.6 Ge ett vidgat uppdrag till IFAU

Ett utökat uppdrag ges till Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). Det skall årligen utvärdera de resultat som sker genom de vidtagna arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Dessa utvärderingar skall vara offentliga och årligen återkommande. Det behövs ett bättre beslutsunderlag för regering och riksdag. Vi anslår 25 miljoner kronor år 2003 till anslaget 22:7 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

5.7 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

Stiftelsens statliga finansiering föreslås avvecklas och anslaget utgår.

5.8 Övriga förändringar

Vi yrkar avslag på regeringens förslag till mål för politikområdet Arbetsmarknad och hänvisar till egna förslag i motionerna 2002/03:A314, 2002/03:A225, 2002/03:A294, 2002/03:A315, 2002/03:A316 samt 2002/03:A321. I dessa motioner redovisas vår politik när det gäller t ex arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkring, arbetshandikappade och yrkesutbildning, arbetstid och jämställdhet samt bemanningsföretagen.

5.9 Sammanfattning av utgiftsramar

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad	År 2003	År 2004
Totala utgifter (tusentals kronor)	55 844 756	44 495 012
Högre egenfinansiering	- 2 100 000	- 8 600 000

6 Utgiftsområde 14 Arbetsliv

6.1 Arbetslivsfrågor

Arbetsmiljöverket och Arbetslivsinstitutets uppdrag är omfattande och verksamheterna är betydelsefulla. Under anslag 23:1 Arbetsmiljöverket anvisar vi för år 2003 drygt 622 miljoner kronor och gällande anslag 23:2 Arbetslivsinsitutet anvisas drygt 302 miljoner kronor. Anslaget 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m. reduceras successivt och för år 2003 anvisas 23 miljoner kronor.

Utvecklingen vad avser sjukskrivningar och förtidspensioner är oroande. Konkreta åtgärder måste genomföras omedelbart och sedan följas upp noggrant. Det finns för närvarande 117.000 människor som har varit sjukskrivna i mer än ett år.

Utgifterna för sjukpenning respektive förtidspension fortsätter att öka under perioden januari–augusti 2002. Utgifterna för förtidspension/sjukbidrag uppgår till 29,4 miljarder kronor och för sjukpenning 27,4 miljarder kronor. Jämfört med motsvarande period förra året har utgifterna för sjukpenning ökat med 14 procent och för förtidspension/sjukbidrag med 8,4 procent.

Var sjunde skattekrona används i statsbudgeten för att betala alla långa sjukskrivningar och förtidspensioner. Regeringen har avsatt 48,9 miljarder kronor till sjukskrivningar och 50,1 miljarder kronor till förtidspensioneringar i statsbudgeten för år 2002. Det innebär att drygt en dag i veckan går alla skatter som används över statsbudgeten till att betala långtidssjukskrivningar och förtidspensioner. Det motsvarar kostnaden för att driva alla skolor och fritidshem i Sverige.

6.2 Arbetsdomstolen

Moderaterna är principiella motståndare till specialdomstolar och partsammansatta domstolar. En följd av detta är att vi förordar att Arbetsdomstolen läggs ned och att dess uppgifter överförs till det allmänna domstolsväsendet. Detta får ekonomiska följder under anslaget 23:4.

6.3 Ombudsmannen mot diskriminering

Vi föreslår att de fyra ombudsmännen – som har i uppdrag att utöva tillsyn över diskriminering i arbetslivet – slås ihop till en gemensam myndighet.

Under utgiftsområde 14 slopas därmed anslagen 23:7 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning samt 24:1 Jämställdhetsombudsmannen. Under utgiftsområde 8 slopas Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och under utgiftsområde 9 Handikappombudsmannen.

Förslaget får också till följd att Jämställdhetsnämnden och Nämnden mot diskriminering läggs samman. Under utgiftsområde 14 föreslås ett nytt anslag kallat 23:Ny införas för den nyinrättade myndigheten kallad Ombudsmannen mot diskriminering. Anslaget tillförs medel omfattande drygt 53 miljoner kronor för år 2003.

6.4 Medlingsinstitutet

Vi förordar att Medlingsinstitutets uppdrag begränsas. Detta får ekonomiska följdverkningar under anslaget 23:8.

6.5 Övriga förändringar

Vi avslår regeringens förslag till mål för politikområdet Arbetsliv och hänvisar till egna förslag i motionerna 2002/03:A314 och 2002/03:A315.

Vi avvisar regeringens mål för politikområdet Jämställdhetspolitik och hänvisar till egna förslag i motionerna 2002/03:A314 och 2002/03:A315.

Från utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid avseende anslag 30:30 Bidrag till kvinnoorganisationers centrala verksamhet förs 2,5 miljoner kronor till anslaget 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder under utgiftsområde 14 Arbetsliv.

6.6 Sammanfattning av utgiftsramar

Utgiftsområde 14 Arbetsliv	År 2003	År 2004
Totala utgifter (tusentals kronor)	1 064 977	836 214

Elanders Gotab, Stockholm 2002

Stockholm den 23 oktober 2002
Anders G Högmark (m)
Patrik Norinder (m)	Henrik Westman (m)
Tobias Billström (m)	Anna Lindgren (m)
Carl-Axel Johansson (m)