Anställning av människor med utländsk bakgrund i offentlig sektor

Motion 2002/03:A203 av Cecilia Nilsson Wigström (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att chefer i offentlig sektor bör utbildas i mångfaldsfrågor.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att fler människor med utländsk bakgrund bör rekryteras till den offentliga sektorn.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Integrationsverket bör ges i uppdrag att utbilda chefer i offentlig sektor i mångfaldsfrågor.

Motivering

Det största misslyckandet i den svenska integrationspolitiken är att så få människor som kommer hit släpps in på arbetsmarknaden. Det beror på gamla stelbenta regler som sätter upp hinder, liksom diskriminering. Ytterligare en anledning är att den offentliga sektorn är dålig på att anställa invandrare. 87 procent av de invandrare som har arbete jobbar inom privat sektor. Detta skall ses i ljuset av att det privata näringslivet sysselsätter 67 procent av de som arbetar i Sverige. I den offentliga sektorn jobbar 33 procent av alla som arbetar i Sverige, men bara 13 procent av de invandrare som har jobb. Om offentlig sektor sysselsatte en lika stor andel utlandsfödda som den privata gör skulle invandrarnas arbetslöshet vara lika med noll.

Det finns ingen saklig anledning för den offentliga sektorn att anställa färre människor med utländsk bakgrund än den privata sektorn. Det faktum att så ändå är fallet tyder på att attityder bland en del chefer ute på de offentliga arbetsplatserna är diskriminerande. Det innebär att människor idag tvingas till arbetslöshet, trots bra kompetens och utbildning.

Bristen på mångfald är till skada för kvaliteten. När arbetsplatserna blir likriktade saknas de olika infallsvinklar och erfarenheter som behövs för att kreativa, nya idéer och lösningar kan skapas. Den offentliga sektorns kunder, medborgarna, är en mångfacetterad grupp och deras behov kan bättre tillgodoses av offentliga myndigheter som är sammansatta av olika människor.

Regeringen vill komma till rätta med detta problem genom att kräva mångfaldsplaner på alla arbetsplatser. Det må vara bra, men kunskap är det centrala. Negativa attityder till att anställa människor med utländsk bakgrund beror troligen på okunskap. Kunskap om olika kulturer och mångfaldens positiva effekter på arbetets kvalitet skulle förbättra chefers inställning till att rekrytera människor med utländsk bakgrund. Integrationsverket bör därför få i uppdrag att utbilda chefer inom offentlig sektor i mångfaldsfrågor.

Stockholm den 14 oktober 2002

Cecilia Nilsson Wigström (fp)