Antagningsregler till högskola och universitet

Motion 2001/02:Ub321 av Catharina Hagen (m)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betygssystemet och betygssättningen i skolan.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om antagningssystemet till högskola och universitet.

2 Betygssystemet i skolan dåligt urvalsinstrument

När de nuvarande betygen i skolan utarbetades var inte syftet att de skulle användas som urvalsinstrument. Det är mycket diffusa och svårtolkade kriterier som ligger till grund för de olika betygsstegen. Det ger därför en falsk bild av exakthet när dessa betyg genomgår s.k. meritvärdering till högskolan och förvandlas till exakta jämförelsetal som t.o.m. förses med två decimaler. Många av de längsta kurserna och därmed tyngst vägande ur betygssynpunkt ligger i årskurs ett. Därmed har de en stor betydelse för slutbetyget, fastän kurserna i årskurs tre är på en mycket mer avancerad nivå.

Eftersom det inte är tillåtet att höja godkända betyg under själva gymnasietiden, uppmuntras till taktiskt agerande som inte gagnar ett effektivt utnyttjande av skolans eller elevernas egna resurser. Följden blir att ett stort antal studenter från gymnasieskolan belastar både sin egen och samhällets ekonomi med ett extra studieår på gymnasial nivå för att kunna konkurrera om högskoleplatserna.

3 Samhällsekonomiskt slöseri

En växande andel studenter som antas på högskolorna har därför kompletterat det ursprungliga betyget med nya betyg i ett eller flera ämnen. Merparten har gjort en s.k. konkurrenskomplettering och tillbringat det gångna läsåret i komvuxkurser eller i Kunskapslyftet och där höjt sina godkända betyg till en högre nivå.

Möjligheterna att klara högskolestudier torde inte öka nämnvärt av att höja sina betyg i sådana kurser där man redan har betyg i kurser på en högre nivå. I princip handlar det om att konkurrera ut andra nybakade studenter som i sin tur måste påbörja konkurrenskomplettering.

4 Se över antagningssystemet

Det är mot denna bakgrund nödvändigt att följa upp och reformera regelsystemet runt skolans betygssättning. Detta är ett grundläggande krav för att det överhuvudtaget skall gå att använda betygen på ett ändamålsenligt sätt för antagning till högre studier.

Antagningssystem till högskola och universitet måste också ses över. Ett alternativ är att betygens roll begränsas till att ge grundläggande och särskild behörighet. Urvalet görs sedan på grundval av nationella högskoleprov som utformas olika för dem som söker naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildning, kanske med ytterligare inriktningar mot läkarutbildning, juridik, journalistik o.s.v.

Stockholm den 3 oktober 2001

Catharina Hagen (m)