Antalet nämndemän i underrätt

Motion 1988/89:Ju404 av Ewy Möller (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Ju404

av Ewy Möller (m)

Antalet nämndemän i underrätt

Genom regeringens proposition 1982/83:126 som sedan följdes av ett
riksdagsbeslut sänktes antalet ledamöter i tingsrätt och länsrätt. Sålunda
ändrades tingsrätternas och länsrätternas sammansättning fr.o.m. den 1 juli
1983 så att det numera finns en lagfaren domare och tre nämndemän i stället
för som tidigare en lagfaren domare och fem nämndemän.

Förslaget om reducering av antalet nämndemän var redan före men också
efter riksdagsbeslutet utsatt för stark kritik. Bl.a. har det framförts att ett
högre antal nämndemän innebär ett större mått av allsidighet och kunskap
hos nämnden och därmed en högre rättssäkerhet.

Det är självklart att bedömningen i allmänhet kan antas bli bättre om fem
och inte tre nämndemän deltar. En större nämnd kan rimligen förutsättas ge
säkrare garantier för en sådan kunskap och erfarenhet och sådant omdöme
som leder till en bättre prövning av alla de enskildheter som förekommer i
målet.

När det gäller nämndens representativitet kan inte nog understrykas att
nämnden måste vara allsidigt sammansatt om den skall utgöra ett kvalificerat
instrument för lekmannamottagandet i rättsskipning och samtidigt vinna
medborgarnas förtroende som deras företrädare i domstolen.

Jag anser därför att en återgång till tidigare antal, d.v.s. med en erfaren
domare och fem ledamöter är angeläget.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att de före den 1 juli 1983 gällande reglerna
beträffande antalet nämndemän i tingsrätt och länsrätt skall återinföras.

Stockholm den 12 januari 1989
Ewy Möller (m)

6