Antalet utbildningsplatser i läkarutbildningen

Motion 1988/89:Ub537 av Britt Bohlin m.fl (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Ub537

av Britt Bohlin m.fl (s)

Antalet utbildningsplatser i läkarutbildningen

För att klara framtidens krav på hälso- och sjukvård måste tillräckliga
personalresurser finnas. Vi har idag betydande svårigheter på många håll i
landet att klara tillräcklig läkartäthet. I Älvsborgs läns landsting har bristen
på läkare under senare år som regel legat omkring 20 %. I Dalsland är
bristen ännu värre, där är 27-30 % av läkartjänsterna vakanta. Stora
sjukhus i storstadsregionerna med goda möjligheter till bl.a. forskning är
som regel väl tillgodosedda medan glesbygden är i en närmast hopplös
situation när det gäller att rekrytera läkare.

Effekten av detta förhållande blir stora regionala skillnader i den vård
som erbjuds. Vården blir också väsentligen fördyrad. Ofta måste vakanser
lösas genom köp av tjänster från privata vårdkedjor. Sådana lösningar ger
ingen möjlighet till kontinuitet i behandling och patientkontakter. Vid
Dalslands sjukhus i Älvsborgs läns landsting finns två medicinläkarbefattningar,
båda är vakanta. Landstinget har tvingats teckna avtal med Göteborgs
läkarförening om att föreningen håller med en läkare vardagar. Dessa
läkare, som är anställda i Göteborg, arbetar som regel i tvåveckorspass.
Jourkedjan med läkare från föreningen är en mycket dyrbar historia. Kostnaden
för en läkare fem dagar i veckan hela året är 1,2 miljoner kronor. För
den summan skulle sjukhuset kunna avlöna två ordinarie medicinöverläkare.
I stället blir det en mängd vikarier som avlöser varandra och aldrig mer
än en samtidigt. Detta är ett exempel på hur läkarbristen drabbar vården.

Skälen till att bristen uppstått är säkert flera. Ett kan vara att bortfallet
vid läkarutbildningen är större än man tidigare trott och att åldern hos de
nyutexaminerade stigit, vilket ger färre yrkesverksamma år.

Ökad medellivslängd och medicinska framsteg talar också för behovet av
fler läkare. Antalet utbildningsplatser bör därför utökas. Enligt vår mening
bör resurser överföras från andra högskoleområden till läkarutbildningen.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omfördelning av resurser för att möjliggöra ökad
läkarutbildning.

Stockholm den 19 januari 1989
Britt Bohlin (s)

Rune Johansson (s) Rune Evensson (s)

Mot. 1988/89
Ub537

10

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av resurser för att möjliggöra ökad läkarutbildning.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av resurser för att möjliggöra ökad läkarutbildning.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.