Arbete och arbetsmiljö

Motion 1990/91:A211 av Claes Roxbergh m.fl. (mp)

Proposition till våren

Eftersom en proposition om arbetsmiljö utlovats till
våren -91 kommer vi här bara att ge en bild av hur vi ser på
den framtida goda arbetsmiljön och några konkreta förslag
till hur vi kan förbättra dagens arbetsmiljö. Många förslag
har sin bakgrund i det gedigna utredningsmaterial som
tagits fram under senare år.

Människan i det goda arbetet

Det goda arbetet och den goda arbetsmiljön är
naturligtvis beroende av varandra. I miljöpartiet de grönas
samhälle betonar vi den mänskliga skalan som en viktig
komponent i det goda arbetet, företag i mänsklig,
överblickbar storlek och med möjligheter att ta ansvar och
beslut inom företaget. Vi ser till att barnen redan från det
de är små och genom hela skoltiden tränas att våga både ta
och ge ansvar. -- Alla betydelsefulla beslut måste vara väl
grundade på allsidig analys av följderna för miljö, individ
och samhälle.

För att få fram detta samspel krävs tid för eftertanke och
analys. Den gröna synen på mera valfrihet i arbetstid och
på ekonomisk tillväxt är därför av avgörande betydelse för
arbetets kvalitet och för trivsel och hälsa på arbetsplatsen.

Det förslag om fadderverksamhet mot mobbning och
psykiska problem av annan karaktär på arbetsplatsen, som
stöddes av samtliga partier har utvecklats och
förverkligats. -- Ett annat förslag som presenterats av
socialstyrelsen och riksrevisionsverket, ''Lönar sig
samarbetssamtal'', handlar om hur samarbetssamtal kan
lösa exempelvis vårdnadstvister och ge
samhällsekonomiska vinster. Idén kan vara värd att pröva
även i företag för att lösa tvister och öka förståelsen mellan
människorna i företaget. -- Ett sätt för den enskilda
människan att hitta tillbaka till sig själv efter påfrestningar
av olika slag ges genom möjligheten att för en tid dra sig
tillbaka till ett ''retreat'' -- en tillflykt -- ett enkelt och lugnt
ställe, där stödjande samtals- och rådgivningshjälp finns att
få och där man är säker på att få det mått av avskildhet, som
man behöver. Många olika typer av sådana tillflyktsorter
finns för att var och en skall finna den plats, som passar bäst.

Naturligtvis prioriterar vårt samhälle den förebyggande
hälsovården med goda arbetsställningar, pausgymnastik,
observans vad gäller nyinförd teknik mm. Resultatet visar
sig i minskad sjukfrånvaro som i sin tur får gynnsamma
följder. De arbetsplatser som tidigare hade hög frekvens av
arbetsskador har antingen försvunnit eller förbättrats.

Den förstärkta yrkesinspektionen hinner med sitt
arbete; inspektörerna är för det mesta välkomna på
företagen. De betonar vikten av kunskap även om den yttre
miljön och hur den yttre miljön, arbetslokalernas miljö och
den kroppsliga och psykiska miljön tillsammans påverkar
människan. Några klara gränser dem emellan finns inte. --
Ett annat viktigt diskussionsämne yrkesinspektör, arbetare
och arbetsledning emellan är att se till att produktionen sker
i cirkulära, ej som tidigare i linjära processer.

Högteknologin är en uppskattad arbetshjälp. Man har
lärt sig att ta vara på det bästa och godtar inte allt utan
analyserar kritiskt konsekvenserna.
Kommunikationsteknologin har bl a medfört att många
arbetare kan genomföra delar av sitt arbete hemma. Det
sparar restid, och arbetaren har större tidsfrihet för andra
göromål. Många har funnit att de genom den större
tidsfriheten kan kosta på sig att minska sin arbetstid med två
eller fyra timmar. Möjligheten att anpassa sin arbetstid efter
sin livssituation har ökat, mycket tack vare den avancerade
tekniken men också tack vare att begreppet livskvalitet fått
självklarhetens prägel och befriat de flesta från många
tidigare ''måsten''.

Vi behöver en ny syn på arbete, arbetstid och
arbetsmiljö, på vinst och konkurrens. I vårt gröna samhälle
är konkurrens inte längre ett hedersord eftersom det visat
sig att förlusterna i arbetsmiljö och människor översteg de
ekonomiska vinsterna. Arbetarna känner sig inte längre
som innestängda i ett allt snabbare snurrande tillväxtens
ekorrhjul. Konkurrens innebar tidigare ofta att produktens
kvalitet blev lidande i satsningen på den
kvantitetsproduktion, som var ett krav i den ekonomiska
tillväxtens och vinstmaximeringens samhälle.
Förbrukningen av råvaror och energi blev onödigt stor. Den
konkurrens som fortfarande lever består i en tävlan om att
göra för natur och människa långlivade, återvinningsbara
och behövliga produkter. Vinstsyftet har fått en
andraplacering och tillväxt talar man mest om som
människans tillväxt i kunskap, känsla och kreativitet. --
Återbruket har fått högre dignitet och gynnar ekonomi
såväl som ekologi.

Det som förr kallades personalomsättning har minskat.
Även det nedsättande begreppet ''sysselsättning'' har bytt
namn och benämns nu arbete -- lönearbete, friarbete,
bytesarbete alltefter sin karaktär. Friarbete och bytesarbete
motsvarar byråkratspråkets informella sektor.

Den fulla sysselsättningen var ett förledande begrepp,
som slätade över den dolda arbetslösheten. Visst var det bra
att de arbetslösa togs om hand och fick utbildning, men
alltför ofta innebar omhändertagandet att människor som
trivts på sin hemort och med sitt arbete dirigerades in i en
främmande omgivning och i ett för honom/henne
meningslöst arbete. I dag löser vi det problemet genom att
ge den arbetslösa en möjlighet att själv planera sin framtid
med för henne/honom vettigt arbete inom
verksamhetsområden, som är viktiga för människor och
samhälle, och viktiga för vår miljö.

Tid för omvärdering

Nu, i 1900-talets slutskede, befinner vi oss i en känslig
och smärtsam övergångstid, ett kaotiskt utvecklingsskede.
Vi tvingas omvärdera många hundraåriga ''sanningar'' när
de kan ses i det världsvida perspektiv, som den moderna
tekniken gett oss. Den har gett oss möjlighet att utnyttja
världens tillgångar och vi har utnyttjat den möjligheten utan
tanke på framtida fattigdom och utan tanke på att den
lämnar efter sig en miljö som hotar allt liv.

Detta försätter oss i en svår situation. De som byggt upp
sitt liv på högteknologi och tillväxtekonomi vill naturligtvis
inte lämna sin bekväma värld; samtidigt hopar sig
argumenten för att de borde och måste underkänna mycket
av sitt eget handlande, sin världssyn. Kluvenhet och rädsla
för den osäkra framtiden försätter dem -- djupt kränkta -- i
försvarsposition. Allt som smakar ''alternativ'' förhånas
eller förtigs fram till den dag då medvetenheten om den
nödvändiga förändringen blir så stark att de vågar ta
språnget in i det nya.

De som av olika skäl på ett tidigt stadium vågar ge sig i
kast med att kritisera etablerade sanningar blir ofta
nedslagna av att förändringsklimatet är så kärvt, att så få
vill lyssna och samarbeta, att så mycken dumhet och enfald
hindrar dem från att ''rädda världen'' i tid, att
förändringarna går så långsamt, att ''den andra sidan'' på sin
höjd går med på små punktvisa förändringar i stället för de
radikala grepp, som behövs.

Miljöpartiet de gröna presenterar i en annan motion vår
syn på arbetstid.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen begär att regeringen i vårens proposition
om arbetsmiljö beaktar de i motionen framförda förslagen
om vägar till en bättre arbetsmiljö.

Stockholm den 18 januari 1991

Claes Roxbergh (mp)

Anna Horn af Rantzien (mp)

Inger Schörling (mp)