Arbetsliv i förändring

Motion 1997/98:A272 av Olof Johansson m.fl. (c)

Motion till riksdagen 1997/98:A272 av Olof Johansson m.fl. (c)

Arbetsliv i frndring

1 InnehllsfrteckningSammanfattning

Frndringarna inom arbetslivet blir nu allt mer uppenbara. Gamla
branscher och jobb sls ut och nya tillkommer. Frndringstakten kar.
Lnearbetet r och kommer under verskdlig tid att vara det
dominerande. Men tydliga frndringar sker. En anstllning r inte
livslng p samma stt som tidigare. Arbetstagare kommer oftare n
tidigare att byta arbetsuppgifter och arbetsgivare. Nya eller annorlunda
anstllningsformer, som exempelvis kontraktsanstllningar, kommer att
bli mer frekventa. Att sjlv starta och driva fretag, under lngre eller
kortare perioder, som komplement eller istllet fr en vanlig anstllning,
kommer likas att ka. Flexibiliteten kommer att vara norm.

Politiken kan inte kommendera fram nya jobb - endast skapa
frutsttningar fr nya jobb. Statens ansvar fr sysselsttningen r det direkta
arbetsgivaransvaret och frhllandet mellan stat, kommuner och landsting.
Dremot har politiken det avgrande inflytandet p faktorer som direkt och
indirekt skapar frutsttningar fr sysselsttning. Den ekonomiska politiken
har betydligt strre pverkan p arbetsmarknaden n de lagar och regler som
ofta tillskrivs avgrande betydelse. Genom en ekonomisk politik som sanerat
de offentliga finanserna har rntan kunnat pressas ner. Den stora oskerhet
som fanns i den svenska ekonomin under brjan av 1990-talet hller nu p att
vxlas ver till ett allt starkare frtroende. Detta r grunden fr en ekonomi
som leder till kad sysselsttning.

Lgre rnta innebr att fretagen vgar investera. Det blir enklare att rkna
hem investeringar. kat frtroende tillsammans med en mer robust ekonomi
gr att fler fretag knner strre skerhet och vgar investera. Olika
sysselsttningsstimulanser kan d f genomslag i kad sysselsttning. Nr
tilltron till den ekonomiska politiken r hg kan snkta skatter och avgifter
leda till kad sysselsttning. I ett lge d tilltron till ekonomin r lg
kommer
arbetsmarknaden inte att reagera p stimulanser. Centerpartiet har p ett
mycket ptagligt stt medverkat till att vi nu kan se ett kat frtroende fr
svensk ekonomi. Detta r en grundpelare fr att bygga ett Sverige som r
rustat fr framtidens krav.

Att skapa ekonomiskt utrymme fr terkommande utbildning kommer att
vara en av de viktigaste framtida uppgifterna bde fr den enskilde och fr
parterna p arbetsmarknaden. Genom infrande av arbetstidsbank och
kompetensfrskring kan den enskilde frdela tid och pengar till sig sjlv
under den egna livscykeln. Politiska initiativ som mjliggr detta kommer att
vara av strre lngsiktigt intresse n diskussioner om procent i
bidragssystemen.

En nyckel i modern, mer individuellt anpassad arbetmarknad r mer
flexibla arbetstider. Arbetstiden mste kunna varieras beroende p
livsmnster eller livssituation under olika skeden i livet. Det vinns fler
vlfrdsvinster frknippade med frkortade arbetstider. Den formella
arbetstidens roll kommer sannolikt att minska i betydelse. Frkortade
arbetstider mste vxa fram ur kad produktivitet. Arbetstidsfrkortning br
i frsta hand bygga p frivillighet och avtal och vara ett ansvar fr parterna
p arbetsmarknaden. Frutsttningarna kan dock variera starkt p olika delar
av arbetsmarknaden. Av rttviseskl kan politiska tgrder behvas. Det kan
handla om lagstiftning fr kad rttvisa p exempelvis skatteomrdet och en
mer aktiv roll i arbetstidsfrgan fr de offentliga arbetsgivarna. Det
frutstter ett samhllskontrakt mellan arbetsmarknadens parter och staten,
som leder till en ansvarsfull hantering inom samhllsekonomins ramar.

Politikens uppgifter blir att utforma system som ger utrymme fr att prva
olika handlingsalternativ. Att vga prva ngot nytt leder inte alltid till att
detta lyckas. Om mnniskor inte vgar prva kommer inte heller de goda
ider som kan utvecklas till morgondagens Ericsson eller Volvo att prvas.
Ett fretagsamt samhlle r ett samhlle som vlkomnar nyskapande och
kreativitet. Det r ocks ett samhlle som tar tillvara goda initiativ och lter
mnniskor bde lyckas och misslyckas. De trygghetssystem som byggts upp
klarar inte av att hantera en ny situation med allt strre rrlighet. En
genomgripande analys av trygghetssystemen r en frutsttning fr att klara
framtidens utmaningar.

Fr att trygga vrt vlstnd, ha rd att betala av bde stats- och miljskuld
samt ge vra barn en god framtid mste Sverige sl in p nya banor. Sveriges
frmsta konkurrensmedel skall vara allas egen inneboende kreativitet, hg
kunskapsniv, vr moderniseringslust och vr lnga tradition av samfrstnd
vid avgrande samhllsfrndringar. Centerpartiet kan aldrig acceptera att
Sverige gr i olika hastigheter, dr vissa regioner eller grupper drar ifrn p
bekostnad av andra.

2 Inledning

Sverige str i en brytningstid. Vi r p vg att lmna det ekonomiska
moras som 1980-talets spekulationsekonomi innebar. En ndvndig
sanering av statens finanser har genomfrts med aktiv medverkan av
Centerpartiet. Nr detta saneringsarbete nu visar att vi ftt fastare mark
under ftterna mste allas anstrngningar till fr att forma en framtid dr
vi klarar sysselsttningen, blir mindre beroende av den internationella
finansmarknaden och dr vi utnyttjar vra komparativa frdelar fr att ta
sprnget in i 2000-talet.

Vrt land har ngra avgrande frdelar infr framtiden:

- Vi har en tradition av samfrstnd och kan skapa sammanhllning vid
avgrande samhllsfrndringar.

- Vr befolkning r vlutbildad. Lusten till kompetensutveckling och
vidareutbildning r gemensam fr alla grupper i samhllet. Vi intar en
ttposition i vrlden betrffande datakunskap "p bredden".

- Vrt samhlle prglas av en tydlig moderniseringslust. Nya tekniska
lsningar kan snabbt prvas i stor skala i Sverige. Mobiltelefon-
utvecklingen illustrerar detta.

- Vi r p vg mot vrldens mest jmstllda samhlle.

Sverige har nu ntt den punkt dr en stark och uthllig ekonomisk tillvxt
kan skapas. Den stora utmaningen blir att skapa lsningar som frenar ett
ekologiskt och ett humanistiskt perspektiv. Detta innebr en framtid som
r bde hgekologisk och hgteknologisk. Fr att allas frutsttningar
ska kunna komma till sin rtt behvs nya stt att ta tillvara de mngas
kreativitet och skapande.

Framtiden krver flexibilitet och nya vgar till frsrjning. Mnga vill vara
fria att frverkliga sina personliga drmmar. Man sker lsningar som passar
med den livsform man efterstrvar. De som har frlorat sina tidigare arbets-
uppgifter och nu sjlva vill frska ta ansvar fr sin egen utkomst frenas av
nyfikenhet till flexibilitet, viljan och nskan att ta eget ansvar och egna
risker. Kombinationen av mnga sysslor, i form av t.ex. projektanstllningar,
ssongsarbete, hantverk, odling etc. kombinerad med kompetensutveckling,
kan bli ett stt att skapa sig en livsstrategi och egen frsrjning.

3 Det nya vxer fram

Det traditionella industrisamhllet har sin brjan frn mitten eller senare
delen av 1800-talet. vergngen frn det agrara samhllet till
industrisamhllet innebar nya mjligheter och att nya mnster
etablerades. Tillverkning/produktion kunde effektiviseras till industriell
produktion. Nationella och internationella marknader utvecklades.

Under senare delen av 1900-talet har delvis andra drivkrafter utvecklats.
Internationalisering, ny teknik och allt snabbare omsttning av kunskaper
ndrar nu p nytt produktionsbetingelserna och drmed sttet att organisera
produktionen. Nya mentala kartor ritas, en tydlig vrderingsfrskjutning
sker.

En sysselsttningsstudie frn OECD illustrerar detta: Varje r tillkommer
ca 10 procent nya arbetstillfllen med krav p hga kvalifikationer. Samtidigt
frsvinner en lika stor del arbetstillfllen med enklare arbetsinnehll.
Tillskottet till arbetskraften av personer med ny utbildning utgr varje r
endast 2-3 procent. Istllet fr att konstruktivt mta denna frndring har
Sverige frskt skydda sitt nringsliv frn omvandlingstrycket t.ex. genom
en serie devalveringar. Etablerade branscher med stora exportorienterade
fretag har gynnats, medan nya fretag i tillvxtbranscher missgynnats.
Investeringar i mer kunskapsintensiv produktion har varit alldeles fr lga.
Trots stora satsningar i forskning och teknisk utveckling har Sveriges andel
av vrldens kunskapsmarknad minskat sedan 1980.

En kad internationalisering kar beroendet av omvrlden och leder
drmed till att konkurrens- och omvandlingstrycket i ekonomin kar. kat
konkurrenstryck skrper kraven p kortare leveranstider och flexiblare
produktion. Sverige mste vinna konkurrensfrdelar i frhllande till
omvrlden genom kunskapsttare produktion - inte genom att konkurrera
med lga lner.

Krav stlls i allt hgre utstrckning p fretagens flexibilitet och frmga
att frst kundernas behov av nya lsningar. Fr att snabbt kunna mta
kunders krav krvs "plattare" organisationsstruktur med frre beslutsniver.
Varje medarbetare kommer ofta att sjlv ha kundkontakt. Frmgan till
flexibilitet blir avgrande fr fretagens lngsiktiga verlevnad. Svl
individ som fretag blir beroende av att utveckla denna kompetens.
Kompetensen eller humankapitalet blir viktigare n realkapitalet.

3.1 Nya vrderingar

Vrderingar frndras. Frndringarna syns tydligast hos ungdomar.
Viljan att i strre omfattning kunna pverka sitt eget arbete, att f utlopp
fr den egna kreativiteten, fr sjlvstndighet och fr ansvarstagande r
uttryck fr dessa vrderingsfrndringar.

Internationaliseringen kar. Rrligheten och sjlvstndigheten blir strre.
Invandringen har medfrt mngkulturell erfarenhet och kunskap till
samhllet, vilket r en tillgng fr en internationaliserad arbetsmarknad.
Dock har vi i Sverige inte lyckats ta tillvara den ofta goda utbildning och
kompetens som mnga invandrare besitter.

Ungdomar lgger strre vikt vid arbeten som ger mjlighet till
sjlvstndighet och utveckling. De r heller inte frmmande fr att bryta upp
frn arbetsplatser som inte upplevs ge utrymme fr kreativitet och
sjlvstndighet.

Arbetet r en del i sjlvfrverkligandet och i den personliga utvecklingen.
Mnga vljer att satsa p en egen verksamhet. Den frihet som ett eget fretag
kan innebra prioriteras hgre n den trygghet som ett fast arbete innebr.

Vrderingsfrskjutning frn materialism till upplevelse pgr i hela
vrlden. Den dramatiskt kande musikmarknaden och den digitala
revolutionen r uttryck fr dessa nya vrderingar.Vidare har en livsstil i
harmoni med naturens krav blivit en viktig, grundlggande vrdering fr
mnga individer. Upplevelseomrdet kommer att f strre betydelse fr
svensk ekonomi.

Ett grundlggande behov hos oss mnniskor r knslan av att behvas, att
betyda ngot fr andra och att knna att man har en plats i tillvaron. Att ha
mjlighet att frsrja sig genom en anstllning, ett eget fretag eller
kombinationssysselsttning tillfredsstller en del av detta behov.

All kreativitet har sitt ursprung i individens lust att utvecklas. Det r
politikens viktiga uppdrag att stdja detta utan att frkvva. Det gller att
vcka den kreativitetens "gld" som finns hos alla. Man kan inte byta ut
mnniskors vilja mot politiska lsningar.

3.2 Nya anstllningsformer

Allt frre kan i framtiden rkna med att de har en livslng anstllning.
Istllet kommer fler att finnas i nya "mellanformer" mellan anstlld och
arbetsgivare eller egenfretagare. Egenfretagande i bemrkelsen att den
enskilde kontrakteras fr ett visst uppdrag eller projekt kommer allt bli
allt vanligare. Det engelska uttrycket "self-employed" sammanfattar
ganska vl detta nya frhllande. Kontraktsformen blir drmed en allt
vanligare anstllningsform.

4 Nya mnster

Tre viktiga drag kommer att pverka samhllsutveckling och
sysselsttning. Dessa drag - kretslopp, kunskap och tjnster - skall inte
ses som tre expansiva sektorer eller branscher. Istllet r dessa drag s
allmngiltiga att de kommer att genomsyra alla sektorer och alla
branscher.

4.1 Kretslopp

Miljkrav och kretsloppstnkande kommer att bli allt viktigare fr
industriell frnyelse. Det internationellt erknda miljforskningsinstitutet
World Watch Institute har kallat den vxande grna marknaden fr den
andra industriella revolutionen. Kretsloppstnkande och miljkrav frn
bde konsumenter och staten kommer att leda till nya produkter och nya
produktionsmetoder vilket kommer att medfra frnyelse inom befintliga
fretag, nyfretagande och nya arbetstillfllen inom en mngd branscher.

Det handlar om att skaffa sig och ta tillvara ett ekologiskt frsprng; att
exempelvis anvnda energiomstllningen som en hvstng fr att utveckla en
miljanpassad teknologi. Rtt utnyttjat kan energiomstllningen och
kretsloppsarbetet leda till att Sverige blir vrldsbst p att skapa tillvxt
som
r ekonomiskt och ekologiskt uthllig och som ger nya jobb. Gr vi det nu
har vi chansen att frse en stor vrldsmarknad med vra nya lsningar.

4.2 Kunskap

Allt fler forskningsrapporter kring tillvxtens villkor pekar ocks p att
den enskilt viktigaste faktorn r investeringar i utbildning p alla niver i
samhllet. Samtidigt understryks sambanden mellan arbetsproduktivitet
och kunskapstillvxt. Det r drfr viktigt att kunskapsinnehllet kar
ven i de mer traditionella rvarubaserade branscherna.

De hgteknologiska och kunskapstta fretagen och branscherna kommer
att expandera och st fr stor del att tillvxten. Expansion underlttas om nya
gandeformer eller garlsningar utvecklas. Drfr behver lagar och
regelsystem ses ver s att inte formella hinder stter stopp fr nya lsningar.

4.3 Tjnster

Vi str bara i brjan av en utveckling dr mnniskor anvnder allt mer av
sitt konsumtionsutrymme fr att kpa tjnster som r uttryck fr ett nytt
vrderingsmnster. Oavsett om det t.ex. r frga om ny musik eller
upplevelseturism innebr detta ofta en mer tjnsteintensiv verksamhet.
Det finns ocks anledning att tro att mnga kommer att efterfrga nya
former av tjnster, exempelvis i hemmen, vilket kommer att medfra en
ny efterfrgan p utbildad arbetskraft inom detta omrde.

Industrifretagen svarar idag fr mindre n 20 procent av det totala
frdlingsvrdet i ekonomin. Mnga fretag, men ven stat, kommun och
annan offentlig verksamhet, koncentrerar sig alltmer p sin krnverksamhet.
Kompletterande behov av kunskaper, tjnster och service kps istllet in
efter behov. Det sker i form av underleverantrer, entreprenader,
konsulttjnster och projektanstllningar. Drfr har sysselsttningskningen
varit snabb inom denna typ av verksamhet. Samtidigt r en stor del av
tjnstesektorn mer eller mindre direkt kopplad till industriproduktion
eftersom drygt 30 procent av alla industrianstllda nu arbetar med
tjnsteproduktion.

Den stora potentialen fr nya tjnster hnger samman med frmga att
utveckla ett hgt kunskapsinnehll i tjnsterna. Detta sker bland annat genom
att ta tillvara nya ekologiska och hgteknologiska lsningar.

4.4 Nya problem

Kunskap r en viktig grund bde fr att mta frndrade krav vad gller
arbetets innehll och organisation och fr att kunna ta del av
vlfrdsutvecklingen. Det finns risk att nya klyftor uppstr om stora
grupper inte fr tillgng till ny kunskap och ny teknik. Industrisamhllets
klyftor i form av lne- och frmgenhetsskillnader frsker samhllet
utjmna genom omfrdelande skatte- och transfereringssystem. I
kunskapssamhllet blir drfr en prioriterad politisk uppgift att se till att
alla ges mjlighet till frkovran. Det mest angelgna r att tillfrskra
individer med lg formell utbildning mjligheter att uppgradera sina
kunskaper. I detta ligger inte ngon frringan av den praktiska
kunskapen. Tvrtom r den praktiska kunskapen mnga gnger en
frutsttning fr att kunna ta till sig och frst nya kunskaper inom
arbetsomrdet.

Ur ett vlfrds- och demokratiperspektiv r det fundamentalt att alla blir
delaktiga i kunskaps- och kompetensutveckling. Det rcker inte att alla fr
mjlighet att dela den vlfrdsutveckling som kunskapssamhllet genererar.
Det handlar ocks om delaktighet i den dynamiska utveckling som
kunskapstillvxt innebr. D kan segregering och en uppdelning i A- och B-
lag svl kunskapsmssigt, socialt, ekonomiskt och regionalt motverkas.

5 Politik som ger frutsttningar

Politiken i sig kan inte kommendera fram nya jobb inom den privata
sektorn. Istllet mste politiken inriktas p att skapa frutsttningar fr
nya jobb. Den politik som ska skapa frutsttningar fr ny sysselsttning
och fler jobb mste ta avstamp i ovannmnda vrderingsfrndringar, de
nya mnster vi beskrivit och bygga p tre viktiga delar:

- Varje mnniska skall har rtt att utvecklas efter sina frutsttningar,
pverka sin egen situation och vara kreativ och skapande. Alla har kraft
och mjlighet att forma sin egen framtid - om mjligheterna ges. Detta
gller svl utbildning, fritid som under arbetslivet.

- Arbetet fr ett jmstllt samhlle dr kvinnor och mn ges lika
frutsttningar att ta del av och dela p bde yrkesliv och hemarbete.
Delat ansvar fr hemmets arbete kar frutsttningarna fr det jmstllda
samhllet dr kvinnor arbetar i lika hg utstrckning som mn och har
samma mjligheter till utveckling, karrir och ln.

- Ge alla mjlighet att ta klivet in i det framtida samhllet, kunskaps-
samhllet. Politiken fr inte acceptera att nya sociala, ekonomiska,
regionala eller kunskapsmssiga klyftor gr sig gllande. Frdelning av
vad som skapar vlstnd och utveckling mste komma hela landet och
hela befolkningen till del.

5.1 Bejaka tillvxt fr kretsloppsekonomi

Sverige behver en uthllig ekonomisk tillvxt. Under de r nr Sverige
som nation kt kana frn topp till botten i OECD:s tillvxtstatistik har
samtidigt mjligheterna att bedriva en aktiv sysselsttnings- och
vlfrdspolitik dramatiskt beskurits. Tillvxten fr inte g ut ver
ekologiska, sociala och regionala vrderingar. Centerpartiet vill
stadkomma en tillvxt som frn brjan r miljanpassad och som
bygger p hgekologisk och hgteknologisk produktion.

Stabilitet i samhllsekonomin med varaktigt lg inflation och lga rntor r
av strsta betydelse bde fr nya fretag och fr tillvxtfretag. En hllbar
ekonomisk politik som successivt sanerar statsfinanserna och pressar ner
rntorna r ndvndig fr tillvxt, strukturomvandling och kad
sysselsttning.

5.2 Jmstlldhet i familje- och arbetsliv

Dagens unga har andra vrderingar och andra prioriteringar nr det gller
arbete, fritid och familj. ven om familjernas sammansttning varierar
prioriteras sjlvbestmmande, trygghet och relationer mycket hgt. Man
vill ta ett gemensamt ansvar fr hem och familj och drmed bryta det
knsrollsmnster som hrskar idag. Arbetstiden mste kunna mta de
varierande livssituationer som individ och familj befinner sig i under
olika skeden i livet.

Det r i hemmet och i de relationer som utgr frn hemmet som grunden
fr jmstlldhet lggs. Fr att bde kvinnor och mn skall kunna delta i
arbetslivet p jmstllda villkor krvs kad delaktighet av mnnen i
hemarbetet.

Skolan har en viktig uppgift i att motverka knsbundna utbildnings- och
yrkesval. Om kvinnor och mn skall ka sin andel inom traditionellt
knsbundna arbetsomrden mste arbetet brja tidigt.

Knsuppdelningen p arbetsmarknaden r fortfarande mycket stor.
Kvinnor har ofta sin utkomst via sysselsttning inom offentlig sektor.
tgrder inriktade p ndrad kompetens och drmed kade mjligheter fr
kvinnor att finna sysselsttning i andra branscher mste prioriteras.

6 Ett fretagsamt samhlle

Ett fretagsamt samhlle r ett samhlle som vlkomnar mnniskors egen
frmga till nyskapande och kreativitet. Fretagsamhet r en egenskap
som alla har och innebr initiativrikedom och engagemang. Det kan leda
till produktutveckling och intraprenrskap eller engagemang i form av att
starta och driva ett eget fretag.

Den snabba tekniska utvecklingen, inte minst inom informationstekniken,
transporter och frndringar i arbetets innehll och organisation gr att
behoven av kunskap och kompetens kar. terkommande utbildning och
livslngt lrande r frutsttningar fr att fretag och individer skall kunna
leva upp till de krav som efterfrgas i framtiden. Lsningen ligger dock inte
enbart i att under kortare eller lngre perioder sitta i skolbnken.

Det efterindustriella samhllet r mer komplext och rrligt vilket samtidigt
innebr hgre grad av oskerhet. Det gr inte att planera fram allt gott. Fr
den enskilde blir det ndvndigt att kunna hantera en allt strre oskerhet.
Det avgrande r att denna oskerhet inte tillts hmma lusten att ta nya
initiativ. Den mest grundlggande nyorienteringen r att stta flexibilitet som
karaktriserande norm fr framtidens sysselsttning.

6.1 Entreprenrskap och intraprenrskap

Fr att ka sysselsttningen r det viktigt att bygga vidare p de
erfarenheter som finns i omrden av vrt land dr fretagande och
sysselsttning blomstrar. Nya anstllningsformer, eller fretagsformer,
behver utvecklas fr att klara morgondagens krav. Det kommer under
kommande decennier att vara naturligt att under kortare eller lngre tider
driva sitt eget fretag eller inom ramen fr kooperativ utveckla sin id.

Det mste bli lttare att slppa loss den kreativitet som mnniskor besitter.
D kan nya lsningar, ny teknik och nya produkter utvecklas. Detta kan ske
bde i befintliga fretag, via intraprenrskap, i form av avknoppning eller
genom helt nya fretag, entreprenrskap. Enklare regler fr att starta och
driva fretag mste till. Nya fretagsformer mste utvecklas.

P en arbetsmarknad dr anstllning inte r livslng och dr den enskilde
oftare kommer att ha ngon form av kontraktsanstllning mste nya
fretagsformer utvecklas. Former fr sjlvanstllning eller solofretag
behver utvecklas. Dagens regler fr egenfretagande svarar inte upp mot
dessa krav. Centerpartiet anser att en ny frenklad fretagsform snarast br
utredas. Detta br ges regeringen till knna.

Stabila och gynnsamma villkor fr den privata sektorn gr att fler nya
tillvxtfretag ges utrymme att utvecklas och expandera. Sverige har i en
internationell jmfrelse fr f medelstora fretag. Goda mjligheter att
driva egen verksamhet gr att fler vgar starta eget. Att fler vgar starta och
utveckla sin affrsverksamhet r en frutsttning fr att f fler
tillvxtfretag
med frutsttningar att expandera.

6.2 Frsrjningsstrategi

Snabba frndringar och kad rrlighet p arbetsmarknaden gr att en
anstllning inte kommer att vara livslng. Istllet kommer det att bli allt
mer naturligt att byta jobb och bransch. ven vergngen frn anstlld
till entreprenr eller eget fretagande kommer att vara naturligt.
Specialisering, decentralisering och kad rrlighet gr att fler resonerar i
termer av livsstrategier.

Tidigare har innehavet av ett fast arbete varit sjlvklart. Allt snabbare
tempo innebr en mindre frutsgbarhet. Den enskildes bengenhet till
rrlighet p arbetsmarknaden kommer att avgra mjligheten att f ny
sysselsttning. Detta innebr inte ndvndigtvis kad fysisk rrlighet i form
av att flytta till jobben. Det r mer av rrlighet i huvudet n i ftterna som
kommer att avgra.

Oskerheten om varaktigheten i den framtida sysselsttningen gr att allt
fler kommer att formulera strategier fr sin frsrjning och drmed utveckla
nya alternativ. En relativt stor grupp kommer varken att vara anstlld eller
arbetsgivare i dagens bemrkelse. Istllet fr anstllning kommer fler att vara
uppdragstagare.

Utvecklande av egna intressen eller egen hobby kan leda till olika uppdrag
och drmed ing in en strategi fr sysselsttning. Kombinationssysselsttning
kommer att bli allt vanligare. Mngsysselsttning kar. Inte minst inom
turismsektorn r detta snarare regel n undantag. Framver kommer denna
form att bli vanligare.

I denna utveckling ligger en frndrad attityd till arbete och fretagande.
Intresse till egen rrelse eller starta-eget-fretag kan antingen vara
projektorienterat eller ing i en livsstrategi fr sysselsttning. Gemensamt
handlar det om att finna kombinationer fr sysselsttning som sammantaget
ger frsrjning.

Den kade rrligheten p arbetsmarknaden men ven den kade
oskerheten leder enligt Centerpartiet till att en genomgripande analys br
gras ver de lagar och regler som styr trygghetssystemen och arbets-
marknaden.

6.3 Grundtrygghet

Frdelningspolitiken mste vila p frdelning och rttvisa. Nya krav och
villkor innebr dock att de system vi har idag kommer att behva
frndras. Industrisamhllets transferering bygger p frdelning av vad
tillvxten genererar - d.v.s. bidrag fr att undvika klyftor. Framver
finns risk att nya klyftor uppstr. Om dagens frdelningspolitik bygger
p att utjmna ekonomiska klyftor mste framtiden mer utjmna
utbildnings- eller kompetensklyftor. Istllet fr monetra
transfereringssystem som enbart omfrdelar inkomster mste framtidens
bygga p vad som genererar bde samhllets och individens tillvxt,
d.v.s. kunskap och kompetens.

Ett strre utrymme av flexibilitet kommer att vara avgrande. Politiska
lsningar mste ge utrymme fr olika strategier. Mjlighet mste ges att
under olika skeden under livet arbeta mer eller mindre. Fr att skapa
handlingsalternativ mste den enskilde rustas fr att mta nya utmaningar.
D kan passivisering och social utslagning undvikas. Flexibilitet mste vara
norm. Bredare system som ger utrymme fr olika handlingsalternativ och
flexibilitet samtidigt som trygghet uppns kommer att innebra ett
decentraliserat ansvar.

I denna motion har vi drfr valt att lyfta fram att ett frnderligt arbetsliv
stller krav p nya lsningar. Vi freslr drfr att en utredning tillstts med
uppgift att se ver hur bland annat transfereringssystemen br utformas fr
att passa ett arbetsliv i frndring. Vidare presenterar vi ngra konkreta
tgrder som behvs direkt. Till det senare hr frslag om mjligheter att
frdela arbetstid ver livet och system fr kontinuerlig kompetensutveckling.
Dessa frslag innebr att samhllet tydligare mste ange ramar. Inom dessa
ramar kommer det att finnas olika lsningar.

6.4 Transfereringssystemen

Den svenska vlfrdsmodellen byggdes upp i en tid av kraftig ekonomisk
expansion och som svar p industrisamhllets problem. Arbetstiden
reglerades, lagstadgad semester och anstllningsskydds- och
arbetsmiljlagar infrdes och transfereringssystem byggdes ut.
Utbildning och trygghetssystem byggdes successivt ut. Dessa reformer
var bde nskvrda och ndvndiga och tillkom fr att parera och skapa
trygghet. Idag stlls vi infr det faktum att utvecklingen hller p att
springa ifrn dessa system. Bland annat understryks detta av en studien
"Ljusnande framtid eller lngt farvl", SOU 1997:115, dr det framhlls
att cirka en halv miljon mnniskor str utanfr arbetsmarknaden. Dessa
r statistiskt att betrakta som "vriga", dvs de r varken anstllda,
arbetslsa, hemarbetande eller frtidspensionerade. Enligt
underskningen verkar denna grupp vxa. Kunskapen om denna stora
grupps frhllanden, deras inkomster, vad de gr eller hur de upplever
sin situation r vldigt liten. Gruppen vriga r drygt dubbelt s mnga
som regeringen rknar med skall ing i arbetsmarknadspolitiska tgrder.
Det faktum att det finns en stor grupp "vriga" i ngot som kan kallas fr
utanfrskap samt att denna grupp hller p att bli strre n gruppen
arbetslsa innebr att dagens system inte frmr fnga upp alla
mnniskor eller ens de frndringar som pverkar mnniskors
frsrjning.

Problemen med att stora grupper hamnar utanfr de generella trygghets-
systemen r uppenbara. ven annan lagstiftning hller p att bli frldrad.
Det handlar d om till exempel frskringsfrgor och anstllningslagar fr
distansarbetande. Anstllningslagen utgr frn tillsvidareanstllning. Den
vxande gruppen med korttidsanstllningar mste uppmrksammas. Dessa
str i stor utstrckning utan lagens anstllningstrygghet. Vidare torde
anstllningslagar och arbetsmiljlagar fr en vxande grupp kontrakts-
anstllda behva ses ver. Inte minst inom denna grupp finns
arbetsmiljproblem av en helt ny innebrd. Det r inte ovanligt att unga
mnniskor, ofta med god utbildning, hamnat i en spass stressad situation vid
kontraktsanstllningar att de redan vid 30 rs lder brjar f symptom av
"utbrndhet". Denna grupps frhllande p arbetsmarknaden behver
uppmrksammas mer. I detta har ven fackfreningarna en stor roll.
Fackfreningarnas arbete och de traditionella formerna fr fackligt arbete har
haft svrt att finna nya former som ven kan fungera fr de personer som r
bde anstllda och sin egen arbetsgivare. Formerna fr det fackliga
inflytandet i detta sammanhang kan behva ses ver.

Centerpartiet har lnge krvt genomgripande reformer av transfererings-
systemen. Grundtrygghet r inte hela svaret p det som kan kallas fr
utanfrskap eller "vriga-problem". Men Centerpartiets frslag till
grundtrygghet r ett delsvar till hur vi skall f ett transfereringssystem som
inte lmnar en halv miljon mnniskor utanfr eller inom statistikens "vriga-
kategori". I takt med att arbetslivet frndras allt mer blir det n mer
uppenbart att trygghetssystemen behver ses ver fr att passa en ny tid,
prglad av yrkesmssig rrlighet, flexibilitet men ven oskerhet.
Centerpartiet anser att det br tas initiativ till en analys och utredning ver
transfereringssystemens utformning fr att dessa bttre skall kunna svara mot
den framtida arbetsmarknadens frnderlighet. Utredningen br leda fram till
frslag med inriktning av trygghet fr alla, exempelvis med en allmn
arbetslivs- och ohlsofrskring. Detta br ges regeringen till knna.

6.5 Tjnstesektorn

Mycket pekar p att tjnstesektorn kan expandera. Tjnstesektorn r dock
ingen enhetlig sektor. Tjnstesektorn behver ges ett vidare begrepp.
Privata tjnster utgr endast en del. I en vidare bemrkelse ligger ven
kunskaps-, IT-fretag etc i detta.

vergripande fr denna expansion r en stram ekonomisk politik och kat
utrymme fr hushllen att efterfrga och konsumera tjnster. Fr att strka
den lgavlnade arbetskraftens stllning p arbetsmarknaden r det
ndvndigt att snka skatten fr arbetstagare och arbetslsa som idag har
knappa ekonomiska marginaler. Det br ske genom att grundavdraget hjs
fr lginkomsttagare.

Hjt grundavdrag skulle medverka till att tjnster, som idag anses fr dyra,
framver kan bli mer attraktiva. Arbetsuppgifter som idag rationaliseras bort
eller inte blir av p grund av fr hga kostnader kan komma att bli
ekonomskt frsvarbar igen. Med hjt grundavdrag fr den enskilde mer i
plnboken utan att lnen behver ka. P sikt torde detta innebra att delar
av det som idag r arbeten som rationaliseras bort av kostnadsskl kan
behllas. Med hjda grundavdrag kan lnekostnaderna hllas nere, utan att
det direkt belastar den enskilde, vilket torde leda till att fler jobb kan
behllas. Snkt skatt fr lginkomsttagare kan ocks underltta
avtalsrrelserna framver, hlla nere lneutvecklingen och drmed kraftigt
frbttra vr internationella konkurrensskraft. Frslag om hjt grundavdrag
utvecklas i Centerpartiets skattepolitiska motion.

Det br understrykas att hjt grundavdrag inte str i motsatsstllning till
andra frenklingar och skattesnkningar inom tjnstesektorn. Bda delarna
behvs. Centerpartiet har i sin skattepolitiska motion utvecklat synen p
tjnstebeskattningen.

6.6 Livslngt lrande

I moderna arbetsorganisationer stlls mycket hga krav p medarbetarna
att kunna ta ett eget ansvar, att vara kreativa, att kunna arbeta i grupp, att
vara flexibla, att frn tid till annan byta grupptillhrighet, dvs arbeta i
projekt- eller uppdragsorganisationer etc. Fr mnga innebr detta en
betydande omstllning jmfrt med tidigare och krver nstan alltid
utbildning.

terkommande utbildning eller livslngt lrande kommer drfr att bli n
viktigare i framtiden. Former fr lrande mste utvecklas fr kontinuerlig
kompetensutveckling i arbetslivet. Drigenom verbryggas det kompetens-
underskott i arbetslivet som frorsakats av bl.a. den snabba tekniska
utvecklingen.

Lrande uppstr inte endast under utbildning. Lrande i vardagsliv och
arbetsliv innebr att ta till sig information och ny kunskap fr att frndra
tankemnster och drmed kunna lsa nya arbetsuppgifter. Freningsliv,
studiecirklar etc bidrar till detta kunskapande. Ny teoretisk kunskap pverkar
vra vrderingar och stllningstaganden, samtidigt som kunskaper vunna ur
vardagslivet pverkar arbetet. Kunskap blir inte ngot fixt och frdigt utan
istllet ett frhllningsstt att ta till sig och ska ny kunskap: Kunskap om
kunskap att ska kunskap.

Den tid, dr den skolutbildning man fick som ung var tillrcklig fr hela
livet, r sedan lnge svunnen. Istllet r ungdomsutbildning bara en brjan p
ett livslngt projekt av terkommande utbildningsperioder dr skolan utgr
sjlva startstrckan. Utbildningens halveringstid minskar. Med jmna
mellanrum behver kunskapen uppgraderas fr att motsvara de krav som de
nya arbetsuppgifterna stller. En viss utbildning kan vara en intrdesbiljett
till srskilda arbetsuppgifter. Vl inne i detta arbete kan det vara dags att
frkovra sig ytterligare. Det nya r att detta vxelspel pgr hela livet.

6.7 Kompetensutveckling

Nringslivet och offentliga arbetsgivare har ansvar fr att utveckla
terkommande utbildning och kompetensutveckling fr sina anstllda.
Det r arbetsmarknadspolitikens uppgift att garantera att de som str
utanfr arbetsmarknaden ocks fr mjlighet till ndvndig
kompetensutveckling.

kad kundkontakt och frndrad arbetsorganisation dr medarbetarnas
interaktion i arbetslaget r avgrande fr resultatet stller krav p social
kompetens. Med mer internationella kundkontakter kar efterfrgan p
kulturell kompetens. ven inom den offentliga sektorn kommer behoven av
tvsprkighet och kulturell kompetens att ka. Invandrare med flerkulturell
kompetens kan bidra till en betydelsefull nyorientering fr mnga fretag.

Att utveckla sin kompetens kan best av att utifrn praktisk kunskap bygga
p med teoretiska studier eller att utifrn teoretisk kunskap bygga p med
praktisk erfarenhet. Drfr behvs flexibla system dr mnniskor kan vlja
det just de behver fr sin kompetensutveckling.

6.8 Kompetenskonto

Mycket av det vi kallar kontinuerligt lrande och terkommande
utbildning kan klaras genom bttre mjligheter och tillgnglighet till
distans- eller decentraliserad utbildning. Detta kommer dock inte att
rcka. Under kortare eller lngre tider kommer vi att behva uppgradera
vr utbildning eller skaffa oss en ny utbildning.

Stora grupper behver frstrka sin utbildning. I brjan av 2000-talet
kommer upp till 900 000 personer att under kortare eller lngre perioder
delta i utbildning. Det hga antalet beror p beslut om kraftigt utkande av
antalet platser p hgskolan, Kunskapslyftet etc. Det innebr vidare att
Sverige kommer att ha cirka 20 procent av arbetskraften i utbildning. Siffran
kan tyckas hg men skall stllas i relation till att det mer eller mindre r vad
USA rknar med att ha redan idag.

Studiemedelssystemet kommer inte att klara av denna stora tillstrmning.
Ett nytt system fr finansiering av kontinuerligt lrande mste utformas.
Detta finansieringssystem mste bde ge frsrjning under utbildningstiden
och stimulera den enskilde till eget ansvarstagande fr utbildning. Ett frslag
till en modell som utgr frn tanken om kompetenskonto mste snabbt
utredas och tas fram; ett kompetenskonto som preciserar ett delat ansvar
mellan arbetstagare, arbetsgivare och samhlle och baserat p ett
samhllskontrakt som stller kunskaps- och kompetensutveckling i centrum.
Den enskilde kan genom en sdan modell stta av en del av sin ln eller del
av lnekning. Arbetsgivaren svarar fr att tillskjuta en del. Genom avtal och
verenskommelser br parterna p arbetsmarknaden ges ett ansvar fr att
utforma regelverk. Staten skall svara fr att avsttningarna blir skattemssigt
gynnade. Frslag om kompetenskonto terfinns ven i Centerpartiets
utbildningspolitiska motion.

ven egenfretagare ska kunna kopplas till en modell med kompetens-
frskring genom regler fr egeninsatserna kombinerade med skatte-
stimulanser frn samhllet. Vad som i denna motion anfrts om kompetens-
konto br ges regeringen till knna.

6.9 Frndrade arbetstider

Det finns ingen lagbunden begrnsning av antalet mjliga arbetstimmar.
Ett fretagsamt samhlle ger tvrtom goda mjligheter att ka det totala
antalet arbetstimmar. Den gemensamma uppgiften r att undanrja de
problem eller hinder som finns fr denna utveckling. Istllet fr att
diskutera arbetsdelning utifrn frestllningen att antalet arbetstimmar r
begrnsade r det angelget att fokusera p faktorer som skapar sdana
tillvxtmjligheter att den totala sysselsttningen kan ka.

Arbetslivets frndrade villkor kommer ocks att innebra frndringar av
dagens indelning av arbetstider i dags-, vecko- och rsarbetstid. Fler faktorer
och mnster pekar i samma riktning:

Arbetstiden mste kunna mta de varierande livsmnster eller den
livssituation som individen befinner sig under livets olika skeden.
Livscykelperspektiv eller livscykelplanering kommer att ka. I framtiden
kommer alltfler att ska utforma sin egen frsrjningsstrategi vilket kan
betyda att man under vissa skeden i livet arbetar mindre, fr att kunna satsa
mer tid p familj, hem eller studier, och under andra skeden arbetar mer.

Vi str i en situation dr vi hller p att brnna arbetskraften frn tv hll.
Samtidigt som mnga str utanfr arbetsmarknaden har antalet arbetade
timmar fr dem som har arbeten kat under 1990-talet.

Mjligheten att variera arbetstiden skapar ven mjligheter att kombinera
olika sysslor p nya stt. Under en tid r det mjligt att vlja alternativ
sysselsttning inom exempelvis ideell sektor eller genom att prva brkraften
i en fretagsid. Bda alternativen vinner p om de prvas parallellt med en
kvarstende anstllning.

En nyckel i modern, mer individuellt anpassad arbetmarknad r mer
flexibla arbetstider. Arbetstiden mste kunna varieras beroende p
livsmnster eller livssituation under olika skeden i livet. Det vinns flera
vlfrdsvinster frknippade med frkortade arbetstider. Den formella
arbetstidens roll kommer sannolikt att minska i betydelse. Frkortade
arbetstider mste vxa fram ur kad produktivitet. Arbetstidsfrkortning br
i frsta hand bygga p frivillighet och avtal och vara ett ansvar fr parterna
p arbetsmarknaden. Frutsttningarna kan dock variera starkt p olika delar
av arbetsmarknaden. Av rttviseskl kan politiska tgrder behvas. Det kan
handla om lagstiftning fr kad rttvisa p exempelvis skatteomrdet och en
mer aktiv roll i arbetstidsfrgan fr de offentliga arbetsgivarna. Det
frutstter ett samhllskontrakt mellan arbetsmarknadens parter och staten,
som leder till en ansvarsfull hantering inom samhllsekonomins ramar.

6.10 Arbetstidsbank

Inrttande av en s.k. arbetstidsbank skapar mjligheter fr den enskilde
att mer sjlvstndigt frfoga ver arbetstidens frlggning. Den enskilde
kan d samla och spara tid fr att senare ta ut inarbetad tid i form av
frkortad arbetstid, enstaka dagar eller under lngre sammanhngande
ledighet. Detta skapar mjligheter till strre valfrihet, med utrymme fr
individuella lsningar att anvnda den kade fria tiden fr familj, hem
och freningsliv.

kade mjligheter att "spara tid" genom infrande av arbetstidsbank
skapar utrymme fr kortare eller lngre perioder av studier och
kompetensutveckling.

Mjligheter att frdela arbetstid ver livet innebr att samhllet tydligare
mste ange ramar. Inom dessa ramar kommer olika lsningar att finnas.
Arbetsmarknadens parter har hr ett gemensamt ansvar fr att utforma
villkor som skall glla fr en arbetstidsbank samt vilka regler som skall glla
vid vertid respektive uttag av inarbetad tid. Genom lokala
verenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare kan man utforma
lsningar anpassade efter det enskilda fretagets och medarbetarens
nskeml. Genom en arbetstidsbank kar den enskildes valmjlighet. Det
framtida arbetslivet krver politiska initiativ om kad decentralisering som
inrymmer flera olika lokala lsningar snarare n en politiskt lagstiftade
enhetslsningar.

Centerpartiet anser att en versyn br gras fr hur framfr allt
arbetstidslagen br frndras fr att ka mjligheterna till infrande av en
arbetstidsbank. Inom ramen fr denna utredning br ven smbarnfrldrars
mjligheter att kunna ta del av utbildning och mjligheter till flexibla
arbetstider srskilt beaktas. Detta br ges regeringen till knna.

6.11 Trygghet fr egenfretagare

Vi ser att fler mnniskor istllet fr att vara lneanstllda under kortare
eller lngre tid kommer att f sin huvudsakliga frsrjning via egen
rrelse. Den generella vlfrden mste omfatta ven dessa. Tryggheten
fr inte g frlorad fr att man vljer att starta eget. Om detta skall vara
mjligt mste ett kat entreprenrskap leda till att trygghetssystemen
frndras s att ven dessa omfattas. En del i detta r att egenfretagare
omfattas av systemet med kompetensfrskring. Drutver behver ven
andra system som sjukfrskring etc. frndras. Detta br ges regeringen
till knna.

Att starta ett fretag r ofta frknippat med stora initialkostnader och
ovisshet om framtida inkomster. Genom infrande av arbetstidsbank kan
sparad tid ge mjlighet till inkomster under fretagets uppbyggnadsskede.
Det blir mjligt att jobba p halvtid och driva sitt eget fretag p halvtid,
fr
att senare vara fretagare p heltid. Om fretagsidn av ngon anledning
misslyckas kan man g tillbaka till sitt tidigare arbete. Generella system som
inrymmer flexibilitet med mjlighet till olika lsningar utan att tryggheten
gr frlorad torde innebra att fler vgar prva sina vingar.

7 Hemstllan

7 Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om ny frenklad fretagsform,1

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om utredning av transfereringssystemen,2

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om kompetensfrskring,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om arbetstider,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i
motionen anfrts om trygghet fr fretagare.2

Stockholm den 4 oktober 1997

Olof Johansson (c)

Helena Nilsson (c)

Andreas Carlgren (c)

Per-Ola Eriksson (c)

Agne Hansson (c)

Elving Andersson (c)

Marianne Andersson (c)

Ingbritt Irhammar (c)

1 Yrkande 1 hnvisat till SkU.

2 Yrkandena 2 och 5 hnvisade till SfU.