Arbetslivsutveckling

Motion 1992/93:A229 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

Eftersom direktiven, enligt vår mening, för
arbetslivsutveckling, ALU, är otillräckliga, och i stora delar
enbart leder till en viss form av terapiverksamhet, föreslår
vi följande:

ALU skall i stället vara en form av praktisk
kunskapstillämpning, där många arbetssökandes
kvalificerade yrkeserfarenhet på olika vägar skall komma
samhället och den enskilde till godo.

Huvuddragen i nuvarande system:

ALU skall anordnas av kommuner, arbetsförmedlingar,
organisationer, föreningar, facken, kooperativ och företag.
Denna organisationsform innebär att en egentlig huvudman
saknas, samt att byråkratin är en koloss på lerfötter.

ALU är tillgängligt endast för de personer som uppbär
A-kassa, samt numera -- efter det att Ny Demokrati påtalat
en av felaktigheterna -- även de som har KAS-ersättning.

Den ersättning, som de som deltager i ALU uppbär,
kallas utbildningsbidrag.

Vårt förslag:

ALU skall vara tillgängligt för alla arbetslösa. Inte
enbart för dem som uppbär A-kassa eller KAS.

ALU skall anordnas av arbetsförmedlingar, kommuner
och näringsliv, som tillsammans, i kommunal regi, bildar
exempelvis någon form av ''näringspolitisk stiftelse''. Detta
innebär: mindre krångel, snabbare hantering och mindre
byråkrati samt en huvudman.

Vi ställer oss bakom regeringens förslag om att
ersättningen som de arbetslösa uppbär skall ges i form av
utbildningsbidrag, varvid AMF ingår.

Många arbetssökande idag är kvalificerade yrkesmän
och kvinnor med lång erfarenhet. Många har under sin
verksamma yrkesperiod haft idéer som de varken haft tid
eller resurser att utveckla.

En lönsam åtgärd, vore enligt vårt förmenande därför att
starta en form av projektverksamhet där arbetssökande
skall knyta kontakter med andra arbetssökande -- yrkesmän
inom samma område eller ett område som man själv inte
behärskar -- för att i grupp kunna driva ett kommersiellt
gångbart projekt. Sådana grupper kunde exempelvis kallas
Resurs-Utvecklings-Projekt, förkortat till RU-projekt.

I och med ovanstående konstruktion kan man för varje
RU-projekt utse en handledare inom ramen för statligt
beredskapsarbete.

Båda inom den offentliga sektorn och inom näringslivet
finns en del outnyttjade möjligheter för de arbetslösa.
Skolornas lokaliteter inom den praktisk-tekniska sektorn
samt motsvarande områden inom näringslivet utnyttjas
endast dagtid. Kvällstid kunde de tagas i anspråk av RU-
grupper, då de som är arbetssökande kanske mer anpassar
sin ''arbetstid'' efter omständigheterna.

Genom vår föreslagna sammansättning av ALU får de
arbetslösa en möjlighet att förverkliga sina innovationer
och/eller förkovring inom sitt eget gebit.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att arbetslivsutveckling skall vara
tillgänglig för alla arbetslösa,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillsättandet av en effektiv
ickebyråkratisk huvudman för att aktivera
arbetslivsutvecklingsprojektet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ändra ALU:s nuvarande
passiva, terapiliknande verksamhet, till att aktivera de
arbetssökande genom förverkligande av de så kallade
Resurs-Utvecklings-projekten.

Stockholm den 22 januari 1993

Ian Wachtmeister (nyd)

Arne Jansson (nyd)

Laila Strid-Jansson (nyd)