Arbetsmarknad och statligt stöd

Motion 2005/06:A233 av Ragnwi Marcelind (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den överföring av statliga medel som sker till den kommunala budgeten i form av aktivitetsstöd skall tas bort.

Motivering

De medel som idag tillförs Arbetsmarknadsverket för att bedriva arbetsmarknadspolitik, kanaliseras till länsarbetsnämnderna och slutligen till respektive arbetsförmedling. Medlen består bland annat av pengar för köp av utbildning, anställningsstöd och aktivitetsstöd samt medel för den egna organisationen.

Medlen har en stor betydelse för varje kommun, där arbetsförmedlingens roll är att underlätta omställning för den enskilde arbetstagaren som för tillfället står utanför arbetsmarknaden, där stor hänsyn ska tas till arbetsmarknadens behov. Köp av utbildningsprogram sker genom upphandling och aktivitetsstöd utgår sedan till personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program.

Sedan några år tillbaka har kommunerna själva getts möjlighet att ta emot arbetssökande personer för att vägleda, utbilda och ge praktikmöjligheter inom kommunernas verksamhetsområden. Problemet är att kommunerna, vanligtvis, endast i undantagsfall har möjlighet att genom praktik skola in arbetssökande i de olika förvaltningarna.

Denna typ av verksamhet har dock växt de senaste åren delvis beroende på att antalet arbetssökande ökat och att arbetsförmedlingarna har svårt att finna lämpliga program för de arbetssökande. Detta innebär att många kommuner har byggt upp enheter som skapar arbetsuppgifter av många olika slag, finansierade genom ersättning från arbetsförmedlingarna. De arbetsuppgifter och verksamheter inom kommunerna som skapats har ofta fått permanent karaktär och kommer därmed i många fall att konkurrera med den privata företagsamheten i kommunerna. Den ersättning som kommunerna får från arbetsförmedlingarna för att anordna praktik etc. inom kommunen har sådan nivå att verksamheten även är ekonomiskt intressanta.

Dessa uppdrag som arbetsförmedlingarna ger kommunerna sker alltså utan upphandling och är undantagna lagen om offentlig upphandling. En överföring sker därigenom från statliga anslag till kommunernas budgetar.

Jag anser att detta förfarande inte är bra och anser att den överföring av statliga medel som nu sker till kommunerna genom det undantag som gjorts vad gäller upphandling från arbetsförmedlingarnas sida, omgående bör tas bort därför att:

• överflyttning av medel från staten till kommunerna på detta sätt inte är lämpligt,

• den osunda konkurrens med privat verksamhet som uppstått är skadlig för en väl fungerande arbetsmarknad,

• effekterna av det undantag som skapats inte utvärderats vad gäller effekter och resultat.

Alla arbetssökande som deltar i dessa kommunala program finansieras genom aktivitetsstöd. Stöd som annars kunde användas för andra typer av program skapade enligt de ursprungliga regelverken.

Som exempel kan nämnas att i Gävle kommun handlar det om överflyttning av ca 30 miljoner kronor/år vad gäller anslaget för utbildningsköp. I Gävle kommun finns ca 50 tjänstemän som arbetar vid Arbetsmarknadsenheten. Därutöver finns omkring 800 arbetssökande som deltar i kommunens program. Varje deltagare uppbär i genomsnitt ca 10 000 kronor per månad i aktivitetsstöd, det vill säga 8 miljoner kronor per månad. Program som finansieras ur aktivitetsstödskassan och köp av utbildning blir verksamhet som i alltför många fall konkurrerar med privat verksamhet. Detta är inte acceptabelt.

Stockholm den 29 september 2005

Ragnwi Marcelind (kd)