Arbetsmarknad

Motion 2004/05:A261 av Margareta Andersson m.fl. (c)

1 Sammanfattning

Centerpartiets politik utgår från människan och vars och ens ansvar för sig själv och andra. Vi vill att besluten ska fattas så nära människan som möjligt. Dagens arbetsmarknadspolitik ligger långt borta från den vision som Centerpartiet har för arbetsmarknaden. Centerpartiet vill ha fler människor i arbete. Det måste löna sig att arbeta och det måste löna sig att utbilda sig, för både kvinnor och män. Centerpartiets åtgärder för att få fler människor i arbete bygger på ett flertal övergripande mål:

• Arbetsmarknadsverket ska avvecklas i sin nuvarande form och lokala lösningar prioriteras

• Arbetsmarknadsåtgärderna ska utgå från ett individtänkande där mer makt ges åt den arbetssökande

• Åtgärder för att få långtidsarbetslösa i arbete måste förbättras

• Utbildning och kompetenssparande ska prioriteras

• Diskrimineringen och segregeringen på arbetsmarknaden ska motverkas

• A-kassereglerna och arbetsrätten ska ses över för att passa dagens samhälle

• Vikten av en god arbetsmiljö ska prioriteras

2 Innehållsförteckning

1Sammanfattning1

2Innehållsförteckning2

3Förslag till riksdagsbeslut3

4Inledning3

5Arbetsmarknaden idag och i framtiden4

6Centerpartiets inriktning för arbetsmarknadspolitiken4

7Bryt centralstyrningen5

8Individen i fokus6

8.1Omställningspeng6

8.2Fler arbetsmarknadsaktörer6

8.3Långtidsarbetslöshet7

9Modernisera arbetsrätten8

10Arbetslöshetsersättningen - inte bara för löntagare8

11Arbetslösheten för akademiker9

12Kompetenssparande10

13Diskriminering på arbetsmarknaden10

13.1Sortering efter härkomst10

13.2Sexuell läggning11

13.3Äldre11

14Könssegregeringen på arbetsmarknaden12

15Åtgärder för arbetshandikappade12

16Arbetsmiljö13

16.1Vikten av den psykosociala arbetsmiljön13

17Dagens situation14

17.1Flexibel arbetsmarknad kräver stabil arbetsmiljö14

17.2Den psykosociala betydelsen för arbetsmiljön15

17.3Hur går vi vidare?15

18Centerpartiets förslag för en god arbetsmiljö16

18.1Öka incitamenten16

18.2Öka kunskapsnivån16

18.3Företagshälsovård17

18.4Ett "barnvänligt" arbetsliv17

3 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetet är viktigt för tillväxten och för människors självkänsla, livskvalitet och delaktighet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bryta centralstyrningen av arbetsmarknadspolitiken och i stället möjliggöra lokala lösningar med individen i centrum.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetsrätten bör ses över för att passa dagens arbetsmarknad.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reglerna för a-kassa skall anpassas bättre för småföretagare.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en gemensam diskrimineringslagstiftning på arbetsmarknaden.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att motverka könssegregationen på arbetsmarknaden.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen snarast bör återkomma med förslag som underlättar funktionshindrades situation på arbetsmarknaden.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att en god arbetsmiljö skall prioriteras.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en översyn bör göras över de strukturer som styr den enskildes arbetssituation och arbetsgivarens incitament för att förbättra den.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utveckla företagshälsovården som en del i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta för män och kvinnor att kunna kombinera föräldraskap med arbete.

4 Inledning

Att ha ett arbete är viktigt ur flera aspekter. Inkomsten spelar en stor roll men arbetet är minst lika viktigt för människors självkänsla, upplevelse av livskvalitet och delaktighet. Oavsett om personer arbetar i privat, offentlig eller kooperativ regi är arbetet en stor del av människors liv. På grund av arbetets stora betydelse både för individen och samhället i stort är det viktigt att vi ger förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Det behövs mer än retorik för att lösa dagens arbetslöshet och det behövs en strategi för att få en arbetsmarknad som är i harmoni med framtiden. I dag har vi problem med hög arbetslöshet men ser vi tio till femton år framåt kommer situationen att vara annorlunda. Färre ska försörja fler och många går i pension allt tidigare. EU:s fria rörlighet kommer förhoppningsvis att vara en stor tillgång för Sverige.

Drygt en miljon människor i arbetsför ålder befinner sig utanför arbetsmarknaden idag. Det behövs inte bara en åtgärd för att komma tillrätta med dagens och morgondagens arbetsmarknad, utan en rad olika. I denna motion presenterar Centerpartiet förslag för en välfungerande arbetsmarknad och en god arbetsmiljö. Människor måste ges ökad makt över eget arbete och egen tid. Därför behövs förändrade attityder och en ny arbetsmarknadspolitik så att människor ges möjlighet att skapa helhet och balans i livet. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som ovan anförts om att arbetet är viktigt för tillväxten och människors självkänsla, livskvalitet och delaktighet.

5 Arbetsmarknaden idag och i framtiden

Trots att en högkonjunktur precis har börjat, präglas dagens arbetsmarknad av en seglivad arbetslöshet. Efterfrågan på arbetskraft är svag, långtidsarbetslösheten är fortfarande hög och alltför många människor är utan arbete av olika anledningar. I augusti 2004 uppgick den totala arbetslösheten till 7,6 procent. Det är 29 000 fler personer än vid samma tidpunkt för ett år sedan. Enligt AMS finns det positiva indikationer om att en ljusning på arbetsmarknaden är i sikte, även om nyanställningarna ännu inte tagit fart. Men prognoser slår inte alltid in. Konjunkturella faktorer är svåra att göra någonting åt, men politiken går att påverka. Centerpartiet vill föra arbetsmarknadspolitiken i rätt riktning så att vi får mindre av centraliserade beslut och mer av en individualiserad och decentraliserad arbetsmarknadspolitik.

I regeringens budget för 2005 kan vi läsa att arbetsmarknadspolitiken förstärks kraftigt nästa år, bland annat med 20 000 nya platser till arbetsmarknadspolitiska program. Flera undersökningar visar att AMS-programmen har en väldigt liten effekt för de arbetslösas ställning på arbetsmarknaden, de leder sällan till arbete och genererar sällan de nätverk som idag är viktigare än någonsin för att få in en fot på arbetsmarknaden. Ändåär det ofta på arbetsmarknadsprogram som satsningarna görs. Centerpartiet har helt andra lösningar än AMS-program för att få fler människor i arbete.

6 Centerpartiets inriktning för arbetsmarknadspolitiken

Centerpartiets politik utgår från människan och vars och ens ansvar för sig själv och andra. Vi vill att besluten ska fattas så nära människan som möjligt. Dagens arbetsmarknadspolitik ligger långt borta från den vision som Centerpartiet har för arbetsmarknaden. Regeringen fortsätter att lappa och laga i dagens system istället för att göra det som verkligen behövs - ompröva arbetsmarknadspolitiken i grunden.

Centerpartiet vill ha fler människor i arbete. Det måste löna sig att arbeta och det måste löna sig att utbilda sig, för både kvinnor och män. I 2000-talets Sverige tjänar män fortfarande mer än kvinnor. För att bryta den segregerade arbetsmarknaden måste vi tänka i nya banor för att få bort regeringens politik som dels hindrar de "kvinnliga" arbetsmarknaderna från konkurrensutsättning, dels låser in många kvinnor i ett osunt bidragsberoende.

Viktiga delar i Centerpartiets arbetsmarknadspolitik som vi kommer att utveckla i denna motion är:

• Arbetsmarknadspolitiken ska föras närmare människor på lokal nivå

• Arbetsmarknadsåtgärderna ska utgå från ett individtänkande där mer makt ges åt den arbetssökande

• Lösningar för att få långtidsarbetslösa i arbete ska sökas

• Utbildning och kompetenssparande ska prioriteras

• Diskrimineringen och segregeringen på arbetsmarknaden ska motverkas

• A-kassereglerna och arbetsrätten ska ses över för att passa dagens samhälle

• Vikten av en god arbetsmiljö ska prioriteras

7 Bryt centralstyrningen

Arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar på kort tid. Människor har flera och olika anställningar i livet och de stora företagen har inte längre samma betydelse som arbetsgivare. I den situation som råder idag behöver Sverige allt mindre av centralisering och maktkoncentration och alltmer av ett system där makt, beslut och resurser ligger nära de människor som berörs.

Med Centerpartiets arbetsmarknadspolitik skulle det innebära att länsarbetsnämnder, arbetsförmedlingar och ytterst den arbetssökande själv skulle få mer makt och möjlighet att påverka. Besluten och resurserna ska finnas där kunskapen om de lokala förhållandena finns. Med bakgrund av den kritik som riktats mot AMS och länsarbetsnämnderna av bl.a. Riksdagens revisorer, finns det all anledning att nu rikta in arbetsmarknadspolitiken på en mer regional och lokal förankring. Det finns studier (IFAU) som visar att ett ökat lokalt inflytande har lett till ökad effektivitet i den aktiva arbetsmarknadspolitiken eftersom kunskap om lokala förhållanden kan utnyttjas fullt ut. Likaväl som att lokala lösningar nära individen ger effektivitet och större påverkansmöjligheter så verkar centrala regleringar hämmande. Om arbetsförmedlare kan få arbeta mer fritt efter de förutsättningar som finns i närområdet underlättas möjligheten att matcha rätt person med rätt jobb.

För att den lokala modell som vi föreslår ska kunna fungera måste Arbetsmarknadsverket avvecklas i sin nuvarande form och en mindre central enhet bör ha hand om åtaganden som statistikinsamling, kvalitetsbedömningar, tillsynsansvar och förmedling av omställningspengar. I största möjliga mån bör besluten fattas på en lägre nivå. Arbetsförmedlingsnämnderna, som idag inte har någon reell makt över resurserna, bör få mer makt så att de kan bli betydligt mer delaktiga i den lokala arbetsmarknadspolitiken än vad som är fallet i dag. Nämnderna består bland annat av kommunrepresentanter, näringslivsföreträdare och fackföreningsföreträdare. Eftersom nämnderna inte haft någon större möjlighet att påverka den lokala arbetsmarknadspolitiken i praktiken är behovet av en utvärdering av länsarbetsnämndernas organisation och regelverk stort. Även arbetsförmedlingsnämndernas inflytande och funktion bör ses över. Arbetsmarknadspolitiken bör utformas så att besluten fattas på lokal nivå.

8 Individen i fokus

Dagens arbetsmarknadspolitik präglas av ett grupptänkade som Centerpartiet vill komma bort ifrån. Människor har olika behov, bakgrund, utbildning, intressen och förutsättningar. Det behövs en större flexibilitet för att hänsyn ska kunna tas till vilka individuella lösningar som är bäst för olika personer. Arbetsförmedlarna måste kunna stödja och ge rätt förutsättningar så att den arbetssökande i stor utsträckning själv kan fatta beslut om vilka åtgärder som är mest lämpliga. Arbetsmarknadspolitiken måste bli mer individinriktad.

8.1 Omställningspeng

Det är viktigt att stärka de arbetslösas självbestämmande över åtgärder och utbildningar. En mångfald av olika åtgärder att välja mellan och olika aktörer som erbjuder dessa ökar den enskildes valfrihet. Ökat självbestämmande skulle kunna åstadkommas genom att man inför ett nytt system, en omställningspeng. Varje person som riskerar att vara arbetslös under en längre period tilldelas en viss omställningspeng för att sedan själv kunna välja bland olika åtgärdsprogram. Arbetsförmedlingen ska erbjuda god service och stöd för att hjälpa till i detta beslut. Den centrala myndigheten utvärderar utbildningar/åtgärder för att ge den arbetssökande ett bra beslutsunderlag vad gäller kvaliteten på olika verksamheter. Bedömningen av omställningspengens storlek kan göras utifrån behovet och kriterier som ålder, utbildning och arbetslivserfarenhet. Resurserna ska kunna användas till att köpa tjänster från auktoriserade aktörer.

8.2 Fler arbetsmarknadsaktörer

Att AMS har flera brister påverkar i hög grad den arbetssökande. Om fler aktörer kan erbjuda arbetsmarknadsåtgärder kan de arbetssökande själva välja aktör och ställa krav på kvalitetssäkra åtgärder. Arbetsförmedlingen måste få konkurrens och den arbetssökandes ställning måste stärkas. En mångfald av olika företag, föreningar eller organisationer som kan erbjuda arbetsförmedlingstjänster leder till att olika former av åtgärder ökar. Med en ökad mångfald och större valfrihet för den enskilde ökar chanserna för den arbetssökande att få ett arbete. Att arbetslösa ska få ett jobb måste vara målet, inte vem som hjälper till att förmedla arbetet. Att arbetslösa har rätt att få den absolut bästa arbetsförmedlingen borde vara en självklarhet. Privata aktörer som kan bidra till att konkurrensen skärps så att den arbetssökande får ett arbete som motsvarar personens kompetens ska uppmuntras. Ytterst bör det offentliga ha ansvar för att det finns förmedlingsverksamhet på alla orter eftersom det inte finns underlag för privata aktörer i hela landet. Aktörerna som etablerar sig för arbetsförmedlingsverksamhet ska vara auktoriserade, men i övrigt ska det råda stor frihet för aktören att utforma sin verksamhet efter sin egen idé eller nisch. Omställningspengen ska finansiera tjänsterna hos aktörerna. Införande av bonus kan införas för aktörer som lyckas få den arbetssökande i reguljärt arbete. Aktörernas resultat bör följas upp kontinuerligt och ge ett beslutsunderlag för andra arbetssökande när de väljer aktör.

8.3 Långtidsarbetslöshet

Personer som går utan arbete riskerar att mista kontakten med arbetsmarknaden. Det är ofta svårt att få ett arbete efter en lång tids arbetslöshet och självförtroendet minskar för varje dag utan arbete. För att ta sig ut på arbetsmarknaden behövs olika former av stöd. Ett konkret exempel på en lösning är att använda ett nettolönesystem där berörda myndigheter och arbetsgivare samarbetar. Med nettolön skulle lönen för den anställde vara densamma som lönekostnaden för arbetsgivaren och ingen inkomstskatt eller sociala avgifter skulle betalas. Det skulle kunna stimulera arbetsgivare att anställa personer som befunnit sig utanför arbetsmarknaden en längre tid.

Nettolönesystemet får naturligtvis inte tränga undan andra arbeten eller anställningsformer. Regler som hindrar potentiellt missbruk måste naturligtvis skapas. Förslagsvis ska personen som anställs till nettolön arbeta under en sexmånadersperiod. Därefter ska anställningen utvärderas av berörda parter som arbetsgivaren, arbetsförmedlingen eller försäkringskassan tillsammans med den anställde. Personer som ingår i nettolönesystemet ska naturligtvis ha samma sociala rättigheter som övriga anställda. Fördelen med nettolönesystemet är att det ger unika möjligheter för många personer att komma in på arbetsmarknaden. Nettolönesystemet behöver inte ses som en lösning endast för långtidsarbetslösa utan kan med fördel även gälla andra personer som av olika skäl har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Med ett fungerande nettolönesystem kan den dåligt fungerande aktivitetsgarantin avskaffas. Målet är att det ska bli billigare för alla arbetsgivare att anställa så att fler människor kan komma ut på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsåtgärderna måste utgå från ett individperspektiv och ske på en lokal nivå där den arbetslöse har mer makt över sin situation. Detta bör ges regeringen till känna.

9 Modernisera arbetsrätten

Syftet med arbetsrätten är att skapa trygghet och skydd för de anställda och hindra arbetsgivarna från att behandla sina anställda på ett godtyckligt sätt. Arbetsrätten innehåller i princip de spelregler som gäller på den svenska arbetsmarknaden. Den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen innehåller olika regler. En del lagar beaktar den enskilda arbetstagarens rättigheter som t.ex. lagen om anställningsskydd. Andra lagar reglerar förhållandet mellan parterna på arbetsmarknaden som t.ex. förtroendemannalagen. Problemet med dagens arbetsrätt är att den är anpassad till det samhälle som rådde på 1970-talet när arbetsmarknaden såg helt annorlunda ut. Då fanns det betydligt fler storskaliga företag, och fasta anställningar dominerade. I dag har vi ett kunskapssamhälle med fler välutbildade människor än någonsin. Fler och fler anställningar är i projektform eller annan korttidsform.

Centerpartiet saknar småföretagarperspektivet i arbetsrätten. Nuvarande arbetsrätt skapar ett krångligt regelverk för småföretagen, något som bidrar till att många mindre företag inte vågar nyanställa, vilket i sin tur försvårar för många människor att komma in på arbetsmarknaden. Vi anser att arbetsrätten bör utvärderas med nutidsenliga glasögon så att vi kan få en moderniserad arbetsrätt anpassad till dagens samhälle. Detta bör ges regeringen till känna.

10 Arbetslöshetsersättningen - inte bara för löntagare

Arbetslöshetsersättningens inriktning att vara ett omställningsstöd måste förtydligas. Både före detta anställda och arbetslösa företagare måste ges incitament och stöd så att personerna i fråga kan få ett nytt arbete. Dagens arbetslöshetskassa inriktar sig på löntagarna vilket medför att företagarna kommer i kläm. Lagstiftningen inom arbetslöshetsersättningen är dåligt anpassad för företagarna. Reglerna i lagen är ofta svårbedömda och restriktiva.

Centerpartiets tre förslag som ger en rättvisare arbetslöshetsförsäkring för företagare är:

• I dagsläget är det möjligt för en företagare att lägga sitt företag vilande en gång. Vi anser att det bör gå att göra fler gånger. Det regelsystem som finns idag är fyrkantigt och hämmar människor från att på nytt starta eget om man lagt företaget vilande tidigare. Om en företagare lägger företaget vilande en gång och hamnar i en besvärlig situation några år senare blir det nödvändigt att avveckla verksamheten för att få arbetslöshetsersättning. Med de risker det innebär att driva eget företag, är det rimligt att låta företaget vila mer än en gång.

• I dag beräknas dagsförtjänsten för a-kassa för arbetslösa företagare på den genomsnittliga inkomsten under de tre senaste åren före avvecklingsåret. Eftersom det ofta tar tid att få lönsamhet i ett företag och med tanke på att företagaren vanligtvis försöker driva sitt företag så länge som möjligt är det rimligt om ersättningen baseras på det bästa av de tre senaste åren. Annars finns en risk att man som företagare lägger ned verksamheten i förtid. Reglerna för detta system måste vara enkla och tydliga.

• När det gäller regeln om att en företagare ska kunna basera dagsförtjänsten på en tidigare anställning för det fall företagaren har lagt ned sin verksamhet inom ett år anser vi att denna tid bör utökas. Detta med anledning av att det ofta tar mer än ett år att få fart på en verksamhet och utnyttja företagets potential. Vi föreslår att man ska kunna basera dagsförtjänsten på en tidigare anställning som går tillbaka maximalt tre år. I stället för att företagaren lägger ned företaget i förtid ökar riskvilligheten med detta förslag.

Ovannämnda tre förslag om att anpassa reglerna för småföretagares a-kassa bör ges regeringen till känna.

11 Arbetslösheten för akademiker

Arbetslösheten för akademiker har ökat kraftigt det senaste året och är nu högre än någonsin. Särskilt svårt är det för de nyutexaminerade. Bakgrunden är den negativa utveckling som drabbade IT- och telekombranschen för ett par år sedan och som sedan fortsatt att ge effekter även inom andra branscher.

Den höga arbetslösheten bland akademiker visar på den obehagliga sanningen att akademisk utbildning inte är någon garanti för att få jobb. Enligt SCB var drygt 112 000 personer med minst tvåårs eftergymnasiala studier öppet arbetslösa eller deltog i arbetsmarknadspolitiska åtgärder i juli 2004. Det motsvarar ca en fjärdedel av alla som är arbetslösa i Sverige.

Dagens arbetsförmedlingar har väldigt dåliga kunskaper om vilka åtgärder som krävs för arbetslösa akademiker. Ofta saknas förståelse för den arbetssökande akademikerns situation. Som vi nämnt tidigare vill vi ha individanpassade arbetsmarknadsinsatser där privata aktörer kan erbjuda arbetsförmedlingstjänster. Men för att påverka det system som råder idag behövs andra metoder för att ge de förutsättningar för arbete som krävs för akademiker i dagens samhälle. Det är främst nätverksbyggande och kontaktskapande som behövs för att få in akademiker på arbetsmarknaden. Här bör arbetsförmedlarna fungera som en aktiv partner och brygga.

Det handlar också om att ordna olika former av praktikplatser och traineeprogram. Utbildning är färskvara och varje akademiker vet vikten av att bibehålla dess kvalitet och aktualitet eftersom kunskapen är den viktigaste resursen. Om det blir lättare att få praktik inom ens kompetensområde, bidrar det till att den arbetssökande ökar sin arbetslivserfarenhet och får lättare ett reguljärt arbete efter praktiken. Idag tvingas många akademiker ta okvalificerade arbeten vilket medför att deras kunskapsmässiga konkurrenskraft sänks ju mer tiden går. I Jönköpings län har man på ett föredömligt sätt arbetat aktivt med praktikplatser för akademiker i samarbete mellan företag och länsarbetsnämnden. Det är ineffektivt att dra alla arbetssökande över en kam, särskilt akademikerna behöver målgruppsanpassade förmedlingar.

12 Kompetenssparande

Utbildningsnivån får en allt större betydelse för individens möjligheter att både få och behålla ett arbete. I dag är utvecklingsmöjligheter och fortbildning oerhört viktiga komponenter i arbetslivet. Ofta kombineras kontinuerlig kompetensutveckling med yrkesverksamhet.

Därför är det av vikt att skapa en infrastruktur av utbildningar som möjliggör ett livslångt lärande. Centerpartiet arbetar för att skapa ett nyfiket samhälle, där sökandet efter kunskap inte skall vara reserverat för ungdomsåren och inte bero på var man väljer att leva sitt liv. Det måste finnas ett generöst system för individuellt kompetenssparande så att möjligheten till ett livslångt lärande underlättas. Regeringen lade fram ett inriktningsförslag till kompetenssparande våren 2002. Förslaget hade flera brister och innebar bland annat att det skulle ta mellan sju och tio år för en genomsnittlig tjänsteman att sätta av tillräckligt med pengar för att kunna studera en termin utan inkomstbortfall. I regeringens budget för 2005 kan vi tyvärr konstatera att de sex miljarder som samlats på hög för att skattevägen gynna löntagarnas förkovran kommer att användas till annat. Regeringen tar inte det livslånga lärandet på allvar. I stället sviker man de människor som hade kunnat förlänga tiden i arbetslivet genom ett individuellt kompetenssparande. Vi utvecklar våra tankar om kompetenssparande i en flerpartimotion med de övriga borgerliga partierna.

13 Diskriminering på arbetsmarknaden

Många har en bild av det svenska samhället som tolerant och öppet. Tyvärr är det en alltför självgod spegel vi tittar i. Strukturell diskriminering förekommer i Sverige varje dag, och arbetsmarknaden är inte något undantag. Människor diskrimineras av olika orsaker - till exempel på grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder.

Det finns många förklaringar till diskriminering. Men inga ursäkter. Genom att bryta mönster som leder till att personer diskrimineras av olika anledningar kan vi få ett humanare samhälle och arbetsliv. Lagstiftningen är viktig, men än mer viktigt är det att synliggöra den diskriminering som förekommer och att alla människor tar sitt ansvar för att bryta den.

13.1 Sortering efter härkomst

Debatten om diskriminering av invandrare på arbetsmarknaden har pågått länge. Trots att problemet fått stor uppmärksamhet har ingenting hänt i praktiken. Integrationsverkets årsrapport och andra studier visar den krassa verkligheten - sorteringen på arbetsmarknaden sker efter hudfärg. Utrikes födda, andra- och tredjegenerationens invandrare har svårare att få ett arbete än etniska svenskar. Detta trots att många personer med utländsk bakgrund har kompetens eller utbildning som är efterfrågad på den svenska arbetsmarknaden. Sverige gör en obeskrivlig kompetensförlust när man inte tillvaratar de resurser som finns hos människor med utländsk bakgrund. För att få bukt med diskrimineringen krävs en rad åtgärder - en av de viktigaste åtgärderna är att kartlägga och synliggöra den diskriminering som förekommer. Kommuner, landsting och stat bör vara föregångare på att öppna sina arbetsmarknader för människor med utländsk bakgrund.

13.2 Sexuell läggning

Homo-, bi- och transsexuella personer är en annan grupp som diskrimineras på arbetsmarknaden. Trots en skärpt lagstiftning som förbjuder diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning är diskrimineringen av HBT-personer dessvärre ganska utbredd. Forskningsresultat visar att mer än var fjärde homosexuell person väljer att gå till arbetet varje dag, år efter år, och låtsas vara någon annan än de är. Hälften av alla homo- och bisexuella i arbetslivet upplever att deras arbetskamrater har fördomar om homosexualitet och homosexuella. Med perspektivet att heterosexualitet är normen pekas homo- och bisexuella ofta ut som något onormalt och annorlunda.

Enligt Arbetslivsinstitutes rapport ( 2004:10) framkommer att homo- och bisexuella personer upplever bristande stöd från sina chefer när det gäller att motverka diskriminering.

13.3 Äldre

Äldre människor har ofta en besvärlig situation på dagens arbetsmarknad. Trots att de besitter stora kunskaper med lång arbetslivserfarenhet förekommer åldersdiskriminering på arbetsmarknaden. Detta trots att det i EU:s diskrimineringslagstiftningar uttryckligen påtalas att ålder är ett av de områden där diskriminering inte får förekomma. Det är inte ovanligt att diskriminering sker mer eller mindre öppet, t.ex. i platsannonser. EU:s diskrimineringslagstiftning gällande arbetslivet bör implementeras i svensk lagstiftning inom alla området som rör det svenska arbetslivet. Diskrimineringsärenden bör i framtiden ske i allmän domstol istället för Arbetsdomstolen.

En gemensam lagstiftning skulle tydliggöra att diskriminering inte kan accepteras. Lagen skulle också utgöra ett kraftfullt och användbart verktyg för de olika ombudsmännen i deras arbete. De fem ombudsmannafunktionerna DO, JämO, HomO, HO och BO bör också samordnas i en myndighet under riksdagen och på så sätt bli ett kraftfullare redskap än vad de är i dag. Detta bör ges regeringen till känna.

14 Könssegregeringen på arbetsmarknaden

Fortfarande är inte arbetslivet jämställt. Kvinnor tjänar mindre än män och har svårt att få de högre befattningarna. När det gäller löneskillnaderna förklaras de sakligt av att kvinnorna arbetar färre timmar än vad män gör. Att kvinnor ofta väljer att arbeta mindre än heltid är ofta ett uttryck för att traditionella könsroller lever kvar. Utbildning, yrkesval, position och inom vilken bransch man arbetar påverkar också löneskillnaderna. Rent krasst kan man uttrycka det som att merparten av kvinnorna i Sverige arbetar i en planekonomi och majoriteten av männen i en marknadsekonomi. Sverige har Europas mest könssegregerade arbetsmarknad! Den offentliga sektorn har alltför ofta organiserat arbetet efter tankemönstret att dess kvinnliga personal har huvudansvaret för hem och barn och att förvärvsarbetet därför måste anpassas efter detta. Det främsta sättet att tvinga fram förändringar är att verksamheterna inom kommuner och landsting utsätts för konkurrens. Den stelbenta strukturen inom den offentliga sektorn håller lönerna nere och kvinnorna som arbetar där får långt ifrån den lön de förtjänar. Orättvisan i lönerna får livslånga konsekvenser på flera olika områden. De mjuka yrkena måste uppvärderas på den svenska arbetsmarknaden. I det ingår att öppna upp de "kvinnliga" yrkena för konkurrens så att många kvinnors handlingskraft kan få rätt förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. Detta bör ges regeringen till känna. Mer information om Centerpartiets jämställdhetspolitik finns i Centerpartiets motion om jämställdhet.

15 Åtgärder för arbetshandikappade

Verksamhetsidén för Samhall är att skapa meningsfullt och utvecklande arbete för personer med arbetshandikapp. Samhalls prioritering måste vara att ge meningsfulla arbeten åt de arbetshandikappade, inte att konkurrera med övrig tillverkningsindustri. Verksamheten har också på många ställen blivit centraliserad. vilket fått till följd att avståndet till arbetsplatsen för många av de arbetshandikappade ökat. Samhället har ett stort och viktigt ansvar för personer som är arbetshandikappade. Tyvärr kan vi konstatera att regeringen och riksdagens övriga partier inte är beredda att ta det ansvaret. Centerpartiet har som enda parti föreslagit en höjning av taket för lönebidrag som vi utvecklar mer i vår motion för utgiftsområde 13. Dagens låga nivåär inte rimlig. Den bidragsgrundande lönekostnaden inom lönebidraget har varit oförändrad under närmare 10 år! Detta har lett till att anställda med lönebidrag fått en radikalt sämre löneutveckling. Arbetsgivare till anställda med lönebidrag, ofta inom ideella sektorn, har inte haft de ekonomiska möjligheterna att följa med den allmänna löneutvecklingen. Detta har drabbat de arbetshandikappade i form av lägre lön eller uppsägningar. Många arbetshandikappade har svårt att ta sig till sin arbetsplats. I vissa fall är det nödvändigt med ett särskilt parkeringstillstånd för handikappade. Detta parkeringstillstånd ska inte kunna förmånsbeskattas som är fallet idag. Vi återkommer till detta i Centerpartiets skattemotion. Under 2003 lades två utredningar fram: Inte bara Samhall (SOU 2003:56) och ArbetsKraft (SOU:95). Flera av förslagen i utredningarna går att använda för att underlätta de arbetshandikappades situation. Vi anser att regeringen snarast bör återkomma med förslag som underlättar funktionshindrades situation. Detta bör ges regeringen till känna.

16 Arbetsmiljö

Arbetsmiljön är viktig för människors liv, hälsa och välbefinnande. Eftersom de flesta tillbringar oerhört mycket tid på arbetet är det centralt att vi har en välfungerande arbetsmiljö som främjar människors hälsa. Ohälsotalet är fortfarande högt och många människor är långtidssjukskrivna. Bakom de höga ohälsotalen finns människor som upplever att de har mist makten över sin tid och att tiden knappt räcker till för arbete, fritid, vänner och familj. Sjukskrivningarna som är kopplade till arbetslivet har ökat, i synnerhet när det gäller arbetsrelaterade besvär av psykosocial karaktär. Man ska heller inte försumma de fysiska arbetsmiljöriskerna men i den här motionen har vi valt att fokusera på den psykosociala arbetsmiljön.

Dagens arbetsmarknad ställer helt andra krav på människor än vad den gjorde för bara några decennier sedan. Flexibla lösningar, ständiga förändringar, ett enormt informationsflöde och mängder av val präglar dagens arbetsmiljö i allt högre utsträckning.

Till stor del handlar arbetsmiljön om den psykosociala miljön. Vi måste finna lösningar som kan bidra till att vi får ett slut på de ökade ohälsotalen. En av lösningarna är den goda arbetsmiljön. Väsentliga bidragande faktorer till att få en god arbetsmiljö handlar till stor del om ansvarstagande och delaktighet, såväl från arbetsgivare som för arbetstagare. Om arbetsgivarna tar ett större ansvar för sin personals välbefinnande, i kombination med att arbetstagarna tar ansvar för att hitta sin egen rytm och planera sin tid, kommer vi ett stort steg närmre en arbetsmiljö där ingen överbelastas. Vikten av en god arbetsmiljö ska prioriteras. Detta bör ges regeringen till känna.

16.1 Vikten av den psykosociala arbetsmiljön

Flera faktorer visar att många sjukskrivningar är kopplade till arbetslivet. Sambandet mellan psykosocial exponering i arbetslivet och arbetsrelaterade besvär har ökat markant. 2003 beslutade riksdagen om ändringar i sjukförsäkringen, exempelvis skärptes tillämpningen av sjukskrivningsreglerna, deltidssjukskrivningar ska prioriteras framför heltidssjukskrivningarna, arbetsgivarna ska utreda rehabilitering vid längre sjukfrånvaro med mera. Åtgärderna är bra men räcker inte för att lösa grundorsaken till problemen. Det är nödvändigt att finna övergripande långsiktiga lösningar. Det är dags att tänka i nya banor. Ett hälsoperspektiv på människan måste införlivas i arbetslivet och mer insatser måste till för att förebygga och rehabilitera. I huvudsak handlar det om att ge människor ökad makt över eget arbete och över egen tid. Både män och kvinnor ska kunna förena arbete med ansvaret för familj och fritid. Lagstiftning och framför allt ett förändrat synsätt där människor ges makt att påverka sin vardag, är receptet för att alla ska kunna skapa helhet och balans i livet. Det tjänar hela samhället på. En översyn bör göras över de strukturer som styr den enskildes arbetssituation och arbetsgivarens incitament för att förbättra den. Detta bör ges regeringen till känna.

17 Dagens situation

Sjukskrivningarna har minskat något det senaste året men långtidssjukskrivningarna fortsätter att öka. Det innebär att det är hög tid att förebygga och åtgärda orsakerna till de höga ohälsotalen. Den verkliga sjukfrånvaron är inte bara antalet sjukskrivna utan också antalet förtidspensionerade. Samtidigt som vi står inför en situation där allt tyder på en arbetskraftsbrist väljer regeringen och dess stödpartier att uppmana folk att jobba mindre. Regeringen vill permanenta försöket med friår och inför år 2005 friår i hela landet, trots att regeringen vet att friåret i huvudsak har använts av dem som redan har en stark position på arbetsmarknaden. Friårsverksamheten är ett missbruk av arbetsmarknadspolitiken som undergräver arbetslinjen. Anledningen till att människor väljer friåret är till stor del att de behöver ta en paus från ett alltmer krävande och stressande arbetsliv. Det är inte friår som behövs - det är stabila arbetsmiljöer.

17.1 Flexibel arbetsmarknad kräver stabil arbetsmiljö

Ökad rörlighet och individualisering präglar arbetsmarknaden. Livslånga anställningar blir mer ovanliga. I den nya ekonomin slås företagskultur, lojalitet, förtroende och engagemang ofta sönder genom alla förändringar, de snabba omloppstiderna, kraven på nya produkter och kraven på flexibilitet. Organisationer splittras ständigt och omstruktureras. Marknaden tror att snabba börsvinster skapas genom snabba institutionella förändringar. Stabila organisationer ersätts med nätverksliknande konstruktioner som är enklare att omstrukturera. Ökat risktagande framhålls som en möjlighet att ge människor en ökad frihet att utforma sina liv. I själva verket inträffar det sällan. Styrmekanismer som är otydliga och instabila och en alltmer svårtolkad maktstruktur har i stället bidragit till en ökad ohälsa.

Den svenska arbetsmarknaden kräver flexibilitet och ständigt förändringsbenägna människor. Men det passar inte alla människor. Det ställer ökade krav på arbetsgivaren att vara rädd om sina anställda och låta dem ta del av utvecklingen i sin egen takt. Politiken måste också forma goda spelregler så att arbetslivet och arbetsmiljön formas utifrån människors skiftande förutsättningar. Det gäller att hitta en balans mellan företagens krav på ekonomisk produktivitet och människors behov av ett gott arbetsliv.

En god arbetsmiljö kan bli det stabiliserande i livet, samtidigt som den ger bättre förutsättningar att nå goda resultat i arbetet. Arbetsmiljöforskningen har under lång tid fokuserats på vad som är orsaken till den ökade sjukfrånvaron. Däremot har intresset varit lägre kring vilka "friskhetsfaktorerna" är i de yrkesgrupper och regioner som under lång tid haft låg sjukfrånvaro. En undersökning bör göras av vilka faktorer som bidrar till att vissa yrkesgrupper och regioner är mer långtidsfriska än andra för att se vad som kan göras för att hålla människor friska.

17.2 Den psykosociala betydelsen för arbetsmiljön

Enligt TCO:s rapport Mjuka människor i hårt arbete framkommer att:

• 54 procent har svårt att koppla av från jobbet,

• 27 procent har svårt att sova på grund av tankar på jobbet,

• 40 procent är kroppsligt trötta efter jobbet,

• 40 procent har ont i rygg och nacke efter jobbet.

Riskfaktorerna de pekar påär: arbete under hög anspänning, det vill säga en kombination av höga krav och låg grad av kontroll, avsaknad av stöd från chef och arbetskamrater eller en arbetsplats där man drar sig för att framföra kritik. I rapporten framkommer också att den grupp som i störst utsträckning upplever arbetsrelaterade besvär har den största sjukfrånvaron.

De sjukskrivnas egna upplevelser av orsaken till sjukskrivningen måste tillvaratas eftersom den egna upplevelsen av varför personen är sjukskriven har betydelse för viljan att börja arbeta igen. I Riksförsäkringsverkets rapport Arbetsförhållanden - orsak till sjukskrivning? framkommer att hälften av de sjukskrivna anser att deras sjukskrivning är arbetsrelaterad.

17.3 Hur går vi vidare?

Flera arbetsplatser har upptäckt vikten av den goda arbetsmiljön, t.ex. Stora Enso och Nyköpings kommun. Det finns också forskningsprojekt i Lund som studerar de komplexa samspelen mellan stress och tid, teknologi, kultur och samhälle. Professor Bodil Jönsson har presenterat spännande tankar om arbetsmiljön. De hävdar att dagens tankemodeller om arbetsmiljön är formade i en tid som inte längre existerar. Idag översköljs vi av mer information än vad vi har kapacitet att ta in, vi har otaliga val och möjligheter och ständiga förändringar pågår. Detta medför att människans "inre planerare" inte orkar med. Den "inre planeraren" måste skyddas mot överbelastning. Om vi inte har tidsmarginaler och rytm klarar vi inte av att arbeta så hårt som ofta krävs. För att klara av att arbeta måste vi:

• Prioritera individens möjligheter att hitta sin rytm. Det kan exempelvis ske genom ökad egenmakt på arbetet, mer rörlighet och mer vidareutbildning.

• Öka människors upplevda tidsmarginaler. Med marginaler blir oförutsedda händelser hanterbara.

En utvärdering av arbetsmiljölagen bör göras för att se om lagen behöver förstärkas på någon punkt.

18 Centerpartiets förslag för en god arbetsmiljö

Våra förslag för att få en god arbetsmiljöär:

• öka incitamenten för arbetsgivarna att arbeta med arbetsmiljö

• öka kunskapen om vikten av en god arbetsmiljö

• prioritera företagshälsovård som en del i arbetsmiljöarbetet

• vidtag åtgärder för ett barnvänligt arbetsliv.

18.1 Öka incitamenten

För att öka de ekonomiska incitamenten för arbetsgivarna att arbeta mer målmedvetet och systematiskt med arbetsmiljö och rehabilitering behövs ett stabilt system. Ett sätt är att utarbeta kriterier för en god arbetsmiljö. Dessa kriterier skulle ligga till grund för en arbetsmiljöcertifiering.

18.2 Öka kunskapsnivån

Att öka kunskapsnivån om arbetsmiljöarbetet hos ledning och personal är av avgörande betydelse för om ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska kunna genomföras. Vi anser med anledning av detta att regeringen bör göra en kartläggning av hur arbetsmiljökompetensen ser ut idag samt hur företagens arbetsmiljöarbete kan förstärkas.

Återkommande organisationsförändringar och få fasta strukturer leder till dålig kontinuitet i arbetet och riskerar att leda till ökad stress för de anställda. Gällande lagstiftning ger inget stöd för att skapa strukturer och ökad kontinuitet och trygghet. Arbetets förläggning i tid och rum, anställningsvillkor och anställningsformer är områden som tydligt kan avgränsas där insatser behövs. En total översyn bör göras av de strukturer som styr den enskildes arbetssituation så att verktyg för bättre arbetsmiljöer kan utvecklas. Det är viktigt att vara medveten om att det finns många goda exempel på arbetsplatser där man har ett välfungerande arbetsmiljöarbete. Dessa arbetsplatser ska ses som goda föredömen.

18.3 Företagshälsovård

Företagshälsovården är en viktig pusselbit i att förebygga ohälsa i arbetet men också för att rehabilitera dem som drabbats av ohälsa. I utredningen "Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet", SOU 2002:5, konstateras att under de senaste åren har företagshälsovården nedmonterats på många arbetsplatser. I alltför många fall upphandlas företagshälsovården till minsta möjliga kostnad, vilket inte leder till önskat resultat.

Centerpartiet anser att följande punkter ska beaktas för att utveckla företagshälsovården:

• Företagshälsovården ska integreras i det förebyggande arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna.

• Skyddsombudens roll som länk mellan arbetstagaren och företagshälsovården bör stärkas.

• Skyddsombudens verksamhet måste tydliggöras, från att endast bevaka de fysiska risker som finns till att även innefatta de risker för psykiska obehag som den sociala arbetsmiljön kan ge upphov till.

• Företagshälsovårdsbegreppet bör vidgas och få en ny innebörd; en företagshälsovård med kompetens anpassad till dagens komplexa arbetsplatser. All kompetens behöver inte finnas under ett tak - kompetens ska gå att upphandla.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att utveckla företagshälsovården som en del i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna.

18.4 Ett "barnvänligt" arbetsliv

Många föräldrar stressar för att både hinna med arbetet och få tid över för sina barn. Detta drabbar speciellt kvinnor då det fortfarande generellt sett är kvinnor som tar ett större ansvar för arbetet i hemmet. En undersökning från HTF Barntillåtet arbetsliv 2003 visar att arbetslivet inte är barntillåtet. Kombinationen arbetsliv och karriär är svår att få ihop, och kvinnorna anser att de missgynnats på grund av graviditet. Arbetssituationen, bristen på trygga anställningar och hoten om att missgynnas på grund av graviditet och föräldraledighet är avgörande redan när man börjar planera att skaffa barn. Uppsägningstiden för den som är föräldraledig ska börja löpa först när arbetstagaren är tillbaka i arbetet.Det så kallade MOA-projektet, Moderna arbets- och livsvillkor för kvinnor och män, har studerat både människors arbetsvillkor och deras livsvillkor. Studierna visar att det är svårt att få ihop familjeliv med barn och pressade arbetsförhållanden, särskilt kvinnor upplever detta. Man ska inte behöva överväga att välja bort barn på grund av att det inte går att kombinera med arbetet. Om arbetet är förutsägbart, möjligt att begränsa och om arbetstiden är regelbunden ökar möjligheten till makt över sitt eget liv. Ansvarsfördelningen mellan man och kvinna i familjen spelar naturligtvis en avgörande roll. Ett barnvänligt arbetsliv bör kännetecknas av hög flexibilitet och tillåtande attityder. Lika villkor för kvinnor och män att förena karriär med familjebildning skall eftersträvas. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 29 september 2004
Margareta Andersson (c)
Sofia Larsen (c)	Kenneth Johansson (c)
Jan Andersson (c)	Birgitta Carlsson (c)
Birgitta Sellén (c)