Arbetsmarknaden i Norrbotten

Motion 2008/09:A238 av Kristina Zakrisson m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om arbetsmarknaden i Norrbotten.

Motivering

Näringslivet i Norrbotten genomgår för närvarande en stark strukturomvandling. De traditionella basindustrierna finns kvar, men i en ny form. Gruvindustrin producerar alltmer med allt färre anställda. Malmhanteringen liksom skogsindustrin och energiproduktionen har utvecklats vidare och förfinats. De traditionellt många arbetstillfällena har ersatts med färre, som kräver högre kompetens.

Norrbotten har också fått en ny basindustri som bygger på snö, mörker, kyla, gleshet och stora avstånd. En omfattande verksamhet har byggts upp kring testning av bilar och bilkomponenter, och utveckling pågår bland annat kring testning av flyg och robotsystem samt tåg och tågkomponenter. Länets stora naturvärden har gett upphov till ett växande antal företag inom turism, som erbjuder aktiviteter och upplevelser både under vintertid och på sommaren.

Många av de nya företagen är fortfarande under utveckling och arbetstillfällena är ofta starkt säsongsbetonade. Testverksamheten till exempel bygger just på snö, mörker och kyla, varför verksamheten ligger nere under sommaren. Ungefär samma förutsättningar gäller för turismen. Skidanläggningar har inte verksamhet på sommaren och företagare inom fisketurismen kan ofta inte ordna sysselsättning åt sina anställda under vinterhalvåret.

Stora ansträngningar görs av kommuner, näringsliv med flera att organisera arbeten som kompletterar varandra. För de anställda gäller det att hitta jobb som avlöser varandra så att man har sysselsättning året om.

En stor del av de nya arbetstillfällena är dessutom på deltid, och det är företrädesvis kvinnor som saknar heltidsarbeten. För dem innebär den nya arbetslöshetsförsäkringen att de inte längre kan få ersättning från a-kassa för den tid de inte har ett arbete. Dessutom kan inte de som ännu inte är medlemmar kvalificera sig till a-kassa över huvud taget. Eftersom avstånden i länet är långa, är det svårt för människor att dagpendla mellan olika arbetsmarknadsregioner, vilket ytterligare försvårar deras möjlighet att skaffa sig en heltidssysselsättning. I stället för möjlighet till egen försörjning blir de hänvisade till socialtjänsten.

Arbetsmarknadsutbildning

Den öppna arbetslösheten i Norrbotten drabbar särskilt unga kvinnor och den ökade även under högkonjunkturen. Många av de arbetslösa kvinnorna har haft tillfälliga anställningar inom handels-, hotell- och restaurangbranschen eller i andra servicenäringar. Inte sällan har de avbrutna studier bakom sig och saknar därför tillräcklig kompetens att söka lediga jobb. Situationen för dem är alarmerande, eftersom servicenäringen i huvudsak erbjuder tillfälliga arbeten och deltidsarbeten, som de inte kan försörja sig på.

Därför behövs det en kraftig satsning på arbetsmarknadsutbildning och andra typer av vuxenutbildning för att de ska kunna hävda sig på arbetsmarknaden. Inte minst gäller det branscher, där det redan är brist på utbildad personal eller där man kan se att en generationsväxling kommer att ske inom kort.

Frågan är också allvarlig ur jämställdhetssynpunkt, eftersom kvinnors dåliga ekonomi till följd av låga inkomster kommer att påverka deras hela framtida ekonomi, från låg sjuk- och föräldrapenning till låg pension. De kommer aldrig att kunna vara ekonomiskt självständiga om de inte ges en chans på arbetsmarknaden.

I Norrbotten som på andra ställen har långtidsarbetslösheten bitit sig fast. Det är särskilt allvarligt när det gäller ungdomar. Regeringens jobbgaranti ska ge dem möjlighet till utbildning, praktik eller annat stöd i jobbsökandet. Hittills är det ett fåtal av unga arbetslösa i Norrbotten som får någon förberedande insats eller som går en förberedande utbildning enligt Arbetsförmedlingens statistik. Det är ju inte så att ungdomar inte söker jobb, utan problemet är att de saknar rätt utbildning eller arbetslivserfarenhet för att få ett jobb. Deras chans att komma in på arbetsmarknaden handlar därför om någon form av vuxen- eller arbetsmarknadsutbildning.

Arbetsmiljö

Statistik visar att tunga lyft, monotona arbetsuppgifter, buller, exponering för hälsovådliga ämnen, psykosociala faktorer, utsatt ensamarbete och hot om våld fortfarande är vanligt förekommande på våra arbetsplatser, trots att mycket har gjorts för att skapa säkrare och tryggare arbetsplatser i landet. Dessutom ökar stressen i arbetslivet, vilket också har en kraftigt negativ påverkan på arbetsmiljön.

Regeringen har gjort stora besparingar på arbetsmiljöns område. Det statliga anslaget till arbetsmiljöutbildning har dragits in, Arbetslivsinstitutet har lagts ned och anslagen till Arbetsmiljöverket har bantats kraftigt.

Inspektion och information är en viktig del av Arbetsmiljöverkets uppdrag för att säkerställa bra arbetsmiljö på alla arbetsplatser runt om i Sverige. Nedskärningarna av Arbetsmiljöverkets verksamhet kommer att påverka omfattningen av tillsynsarbetet som utförs av arbetsmiljöinspektörerna. Risken är stor för att resurserna knappt kommer att räcka till inspektion på de mest utsatta arbetsplatserna. Särskilt besvärlig blir situationen i Norrbotten med många byggarbetsplatser, gruvor och liknande verksamheter som är farliga och som kräver fler inspektioner om att skyddsbestämmelser följs, inte färre.

Man kan också befara att långa avstånd mellan arbetsplatserna leder till att merparten av de kvarvarande regionala skyddsombudens tid kommer att gå till resor, i stället för till information och inspektion av säkerheten.

Det behövs också fortsatt arbetsplatsnära forskning för att kunna förebygga ohälsan inom de typiska kvinnodominerade yrkena.

Stockholm den 26 september 2008
Kristina Zakrisson (s)
Fredrik Lundh (s)	Karin Åström (s)
Lars U Granberg (s)	Leif Pettersson (s)