Arbetsmarknaden i Värmlands län

Motion 1988/89:A456 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:456

av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m)
Arbetsmarknaden i Värmlands län

Ljusning på arbetsmarknaden - men moln vid horisonten

Värmlands län har i många år varit ett län med stora arbetslöshetsproblem
och har näst Norrbotten haft den största arbetslösheten i landet. Främst
p.g.a. de senaste årens konjunkturuppgång har arbetslösheten i länet
minskat och Värmland ligger nu på fjärde plats i arbetslöshetsligan med
2,2 procent öppet arbetslösa. Aug. 1983 nådde Värmland bottenrekordet
med 10 500 arbetslösa, medan siffran för dec. 1988 var ca 4000 arbetslösa.

Vi gläder oss naturligtvis åt att situationen ljusnat på den värmländska
arbetsmarknaden men ser också en del befintliga problem och kommande
orosmoln. Vi konstaterar bl.a. att minskningen av arbetslösheten är betydligt
lägre i skogslänen än i övriga delar av landet.

Trots förbättrade arbetslöshetssiffror har Värmland fortfarande kommuner
med mycket hög arbetslöshet. Hagfors, Torsby och Munkfors hör till de
20 kommuner som har den största andelen arbetslösa i landet.

Ett problem är att deltidsarbetslösheten ligger mycket högt i Värmlands
län. Inom sjukvården är den t.ex. näst högst i hela landet. Man måste fråga
sig, varför Värmland lyckats sämre i detta avseende än andra län, då
efterfrågan på personal för vård och omsorg är stor i hela länet.

Bristen på arbetskraft inom vissa sektorer, t.ex. verkstadsindustrin, järn-,
stål- och sågverk och livsmedelsindustrin är ett problem.

Den ökade sjukfrånvaron är ett annat problem. Ännu ett är att viss
arbetslöshet har dolts genom ett stort antal förtidspensioneringar.

Situationen på arbetsmarknaden är - trots högkonjunkturen - besvärlig
för vissa grupper, t.ex. ungdomar, kvinnor i glesbygd, handikappade och
flyktingar.

Befolkningssituationen i länet bedöms vara tämligen stabil under de
närmaste åren med ca 280 000 invånare. Länet har haft ett inflyttningsöverskott
på ca 1700 personer senaste året. Av dessa kom 1 350 personer från
utlandet. Vissa kommuner har minskat i folkmängd: Filipstad, Kristinehamn,
Grums och Säffle.

Åldersstrukturen i Värmland är oroande. Flera kommuner har 25 procent
invånare som är över 64 år: Munkfors, Torsby, Filipstad och Sunne. Samma
kommuner visar också stora arbetslöshetssiffror.

Antalet 16-åringar minskar med ca 800 under den närmaste 5-årsperioden,
medan antalet 80-åringar och äldre ökar med ca 2500 personer.

Den värmländska industrin har gått ganska bra de senaste åren och har haft

ungefär samma lönsamhet som i landet i övrigt. Värmland är fortfarande Mot. 1988/89

beroende av sina basindustrier och det finns stor risk att länet kan drabbas av A456

ytterligare rationaliseringar och därav följande arbetslöshet.

Även om situationen är ganska ljus för värmländskt näringsliv och
värmländsk arbetsmarknad just nu måste vi räkna med en begynnande
konjunkturnedgång de närmaste åren. Vi vet då av erfarenhet att vårt län
snabbt kommer att drabbas därav.

En viktig faktor för vår industri är hur energipolitiken utvecklas. Inte minst
vår pappers- och massaindustri är beroende av god tillgång till billig energi.

En för tidig kärnkraftsavveckling skulle vara något av ett dråpslag för den
värmländska industrin med stor arbetslöshet som följd. Detta bör ges
regeringen till känna.

Viktiga faktorer för en bra framtid för Värmland
Vägar och kommunikationer

I en gemensam borgerlig motion (c+m+fp) framhåller vi vägnätets betydelse
som en viktig del av länets infrastruktur.

Vi betonar nödvändigheten av att länsstyrelsens nyligen framlagda flerårsplaner
för vägbyggandet kan genomföras. Dessa planer innefattar bl.a. väg
62 genom Klarälvdalen samt vissa delar av väg 61,63,172,177,234 och 242.

Redan tidigare har framställan skett om medel till byggande av tre etapper
på E18 mellan länsgränsen och Karlskoga. Andra projekt som rör E18 är
också viktiga, nämligen E18 genom Segmon samt sträckan Hån - riksgränsen.

Dessutom behöver svaga, äldre broar förstärkas och byggas om. Vi anser
också att vältrafikerade grusvägar behöver beläggas inom en tioårsperiod.

Vi anser att en väsentlig höjning bör ske av anslagen till förbättrade vägar i
Värmland, då en förbättrad infrastruktur är en av de viktigaste regionalpolitiska
åtgärderna i vårt län. Detta bör ges regeringen till känna.

När det gäller järnvägstrafiken anser vi att planerna för Mälarbanan och
Svealandsbanan också måste omfatta bättre kommunikationer - bl.a. med
snabbtåg - på bandelen Örebro-Karlstad-Charlottenberg. Tågtrafiken
mellan Charlottenberg och Oslo måste bibehållas och utvecklas. Tågtrafiken
Karlstad - Kil - Göteborg måste förbättras vad gäller turtäthet och service.

En ny flygplats är av utomordentlig betydelse inte minst för länets
näringsliv. F.n. avvaktas utredningen av miljökonsekvenserna av en ev.
flygplats i Mellerudstorp, som av länsstyrelsen bedömts vara lämplig
förläggning av en ny länsflygplats. Med tanke på att den nuvarande
flygplatsen förklarats olämplig av miljöskäl anser vi det vara en primär
skyldighet för staten att svara för nödvändiga investeringar i en ny flygplats.

Vänersjöfarten

I en motion till föregående riksmöte påtalade vi den stora roll som
sjötransporten på Vänern spelar, inte minst för skogsindustrin. Vi uttryckte
då vår oro över att STORA-koncernen ev. skulle frakta sitt gods med bil

direkt till västerhavet. Vi kan nu dessbättre konstatera att godstransporterna 9

på Vänern kommer att fortsätta.

Vi anser att det bör råda konkurrensneutralitet mellan olika trafikslag och Mot. 1988/89
vi framförde därför i vår tidigare motion att ett sjötransportstöd borde A456
införas. Detta är motiverat även med hänsyn till att sjötransporter är
miljövänliga. Vi kan nu konstatera att den regionalpolitiska utredningen ska
utreda denna fråga.

Vi vidhåller vår uppfattning i denna fråga, vilket vi anser bör ges
regeringen till känna.

Värmländskt näringsliv

Det värmländska näringslivet har hittills präglats av de stora bruken
(järn-stål, papper-massa), som genomgått stora strukturomvandlingar. Efter
en mycket prövosam tid har de stora företagen nu konsoliderats men nya
rationaliseringar kan inträffa.

Trots att vissa delar av länet präglas av de stora bruken kan vi konstatera
att 67 procent av dem som arbetar inom företag (utöver jordbruket) är
anställda i småföretag med mindre än 200 anställda. Siffran för riket är 59
procent.

Det är positivt att en ny företagaranda tycks ha växt fram och att
elektronik- och dataindustrin skapat många arbetstillfällen, t.o.m. på
småorter i glesbygd. Bland företag, som har tillkommit eller utvecklats väl bl.a.
p.g.a. datautvecklingen-finner vi t.ex. Programatic Sweden i Karlstad,

Nords och Calamo i Molkom, TVAB i Årjäng och Säffle, Somas i Säffle,

Elektromekan i Årjäng, Miller i Sunne, Tepro i Torsby, Holmstrands i
Vålberg, Hagfors Tooling och Teli i Kristinehamn.

En positiv utveckling har också kunnat noteras vid bl.a. verkstadsföretagen
Perfecta i Jössefors och Säffleverken.

AB Tetra-Pak i Forshaga är exempel på en lyckad ersättningsindustri där
den tidigare basnäringen försvann.

Omstruktureringen av KMW i Karlstad till Valmet KMW och KAMFAB
har visat att en större marknad än den tidigare ofta är nödvändig.

Hur skall framtiden mötas?

För att en positiv utveckling av det värmländska näringslivet skall kunna ske
på sikt är det nödvändigt att företagens kostnader hålls nere.

Viktigast är en sänkning av skattetrycket men även att arbetsgivaravgifterna
hålls på en så låg nivå som möjligt. Många värmländska företag har tyvärr
en tråkig erfarenhet av att välutbildad och eftersökt arbetskraft inte flyttar till
länet p.g.a. den höga kommunal- och landstingsskatten, som gör att
nettoinkomsten blir 500-600 kr per månad lägre än i t.ex. Stockholmsområdet.
Sänkta skatter är långt viktigare än konstlade åtgärder för att locka
företag till Värmland.

Nödvändigheten av ett sänkt skattetryck bör ges regeringen till känna.

Företagen är mycket beroende av fasta spelregler och minskad offentlig
reglering.

För företag inom stödområdena har moderata samlingspartiet föreslagit en
sänkning av arbetsgivaravgifterna. För Värmlands del betyder detta att

10

arbetsgivaravgiften i Torsby kommun (stödområde B) bör sänkas med 3 Mot. 1988/89
procent. Detta bör ges regeringen till känna. A456

Länsstyrelsen har i sin länsrapport 1988 tecknat en ganska ljus bild av det
värmländska näringslivets framtid. Om näringslivet skall utvecklas så
positivt, som vi alla önskar, krävs emellertid en ny inriktning av näringspolitiken.

Det är viktigt att näringspolitiken främjar småföretagande och entreprenörskap.
För en positiv utveckling av tjänstesektorn, som bedöms vara den
mest utvecklingsbara, krävs att de kommunala monopolen upphör och att
det t.ex. blir möjligt att driva egen verksamhet även inom barnomsorg, vård
och äldreomsorg. Detta skulle gagna glesbygdskommunerna, som i dag t.ex.
tvingas betala höga sociala avgifter för barnomsorg till storstadsområdena!

Det är också en viktig jämställdhetsfråga för kvinnorna i vården att slippa det
näringsförbud som råder i dag.

Nödvändigheten att avskaffa kommunala monopol för att främja landsbygdens
utveckling bör ges regeringen till känna.

Vi har i en särskild motion om småföretagen föreslagit en rad åtgärder som
skulle underlätta småföretagande, t.ex. sänkta skatter och borttagande av
skatt på arbetande kapital.

Arbetsmarknadspolitiken

Vi anser att arbetsmarknadsutbildningen är det viktigaste arbetsmarknadspolitiska
instrumentet vid sidan om arbetsförmedlingen. Utbildning, som gör
den enskilde arbetstagaren bättre rustad på arbetsmarknaden, är att föredra
framför t.ex. beredskapsarbeten. Sådana är dock i viss utsträckning nödvändiga
i ett län med Värmlands arbetsmarknadsstruktur.

De s.k. trygghetslagarna är bra för dem som redan har ett arbete. För
nytillträdande på arbetsmarknaden kan de emellertid vara ett hinder.

Ungdomar, handikappade och flyktingar skulle ha större chans att få ett
arbete om det fanns en generell rätt till provanställning. Vi anser att en
översyn bör göras av trygghetslagarna men hänvisar i denna fråga till en
moderat kommittémotion.

När det gäller arbetshandikappade anser vi att fler borde få plats i det
reguljära arbetslivet och att Samhalls resurser i första hand bör komma de
svårast handikappade till del. Moderata samlingspariet har bl.a. i en
kommittémotion föreslagit ett flexibelt lönebidragssystem, som är knutet till
individen och inte till arbetsplatsen. AMS synes dela vår uppfattning, men
regeringen har ännu inte sträckt sig längre än till viss verksamhet i ett par
län.

Vi anser att det moderata förslaget till utformning av lönebidraget bör
införas i hela landet. Detta bör ges regeringen till känna.

Vad beträffar ungdomarnas yrkesutbildning anser vi att den praktiska
yrkesutbildningen i större utsträckning bör förläggas direkt ute i arbetslivet
genom s.k. lärlingsutbildning. Utbildningen bör ske i samarbete mellan
arbetsplats och skola. Elverna bör genom en lärlingsanställning vara fast
knutna till en arbetsplats, där de får sin praktiska handledning, medan skolan
svarar för den teoretiska undervisningen. I denna fråga hänvisar vi till en
moderat kommittémotion.

När det gäller gymnasieutbildningen har vi i en kommittémotion tagit klar Mot. 1988/89
ställning för en treårig vårdutbildning. F.ö. pågår ett s. k. fullskaleförsök med A456

treårig gymnasieutbildning i Värmland, vilket skall utvärderas.

Utvecklingsmöjligheter

Det finns tillväxtkraft i de värmländska bygderna förutsatt att näringspolitiken
utformas på ett sådant sätt att den stimulerar till företagande. Investeringstakten
har varit ganska hög i företagen de senaste åren men nyföretagandet
är däremot inte särskilt stort.

Vad gäller de särskilda statliga medel, som ställs till länets förfogande, är
det positivt att dessa numera får användas ganska fritt. Det behövs emellertid
en höjning av länsanslagen. Vi ifrågasätter också om inte medlen kunde få
användas ännu friare än i dag, t.ex. till förbättringar av infrastrukturen, om
detta är länsstyrelsens uppfattning.

Nödvändigheten av en höjning av länsanslagen och möjligheten till en
friare användning av dessa bör som vår mening ges regeringen till känna.

Länsstyrelsen bedriver en rad utvecklingsprojekt tillsammans med kommuner
och myndigheter, och på detta sätt kan den enskildes och kommunernas
intressen tillvaratas på ett positivt sätt.

EDV-projektet som syftar till att öka tillämpningen av elektronik och data
i Värmland och som startades av Handelskammaren och Utvecklingsfonden
har gett många positiva effekter.

En rad projekt för att utveckla vattenbruket förekommer. Vi anser att
denna verksamhet i och för sig är positiv, men här bör bättre marknadsundersökningar
göras innan ytterligare satsningar sker.

Projektet Laxfond Vänern i samarbete mellan samtliga kommuner runt
Vänern pågår. I denna fråga hänvisas till särskild motion.

Glesbygdsstödet

Det s.k. glesbygdsstödet har visat sig vara en flexibel stödform, som syftar till
att främja sysselsättning och upprätthålla en god servicenivå på landsbygden.

Det är t.ex. viktigt att lanthandlarna på detta sätt kan fortsätta sin
verksamhet samtidigt som pensionärer kan få sina varor hemsända och
affären kan vara ett serviceorgan, t.ex. för apoteket och Systembolaget.

Olika glesbygdsprojekt har bedrivits med framgång i länet i bl.a. Torsby,

Sunne och Hagfors kommuner.

En del aktiviteter har pågått under den s.k. Hela Sverige ska levakampanjen,
dör Ekshäradsbygden var särskilt aktiv.

Det är viktigt att människor i glesbygd skall kunna ha kombinationssysselsättningar,
t.ex. jord- och skogsbruk samt slöjd och konsthantverk. Sådan
verksamhet bör på allt sätt uppmuntras.

Ytterst är den värmländska landsbygdens överlevnad beroende av de
många människornas idéer och engagemang. Det är viktigt att politiken
generellt utformas så att den stimulerar och inte drabbar glesbygdsbefolkningen.
Glesbygdsstödet kan vara en positiv stimulans i många fall.

12

Högskolan - en viktig faktor för länets utveckling

Alla erfarenhet visar att en väl fungerande högskola är en stor tillgång för ett
län när det gäller att rekrytera och behålla välutbildad arbetskraft. Med sina
4000 elever och utbildning i bl.a. teknik, ekonomi, humaniora samt
lärarutbildning är högskolan den utan tvekan viktigaste regionalpolitiska
satsningen i vårt län.

Högskolan har ett mycket nära samarbete med länets näringsliv. Det s.k.
Hjärnbruket vid högskolan ger god möjlighet att utveckla den kreativa
miljön.

I en särskild motion har vi utvecklat de faktorer som vi anser vara viktigast
för högskolans närmaste framtid, varför vi här endast vill framhålla
högskolans stora betydelse för länet och vikten av att den får utvecklas på ett
positivt sätt.

Kultur - en förutsättning för kreativ miljö

I en alltmer teknikorienterad tillvaro framstår kulturell mångfald och
variation i kulurutbudet som viktigare än någonsin.

Värmland med sin gamla tradition som kulturlandskap, sina invånare med
stort kulturellt intresse och sina många aktivt arbetande kulturpersonligheter
borde ha alla möjligheter att erbjuda ett rikt kulturliv för sina invånare - och
har det också. Detta är en förutsättning för att kunna rekrytera och behålla
dugligt och välutbildat folk inom alla sektorer av samhället.

Inte minst inom kulturlivet framstår det klart vad enskilda personers
initiativkraft och engagemang betyder för en positiv utveckling. Som
exempel kan nämnas det pågående Rackstads-projektet i Arvika och arbetet
för ett internationellt musikcentrum i Brunskog.

Värmland av i dag har flera framstående författare, sångare, konstnärer
och andra kulturarbetare.

Den främsta finansieringskällan för kulturlivet bör vara vad den enskilda
människan - utifrån sina behov - betalar, men självklart är ett visst stöd från
stat och kommun nödvändigt om alla skall kunna nås av kulturutbudet.

Vi anser att vårt län bör ha ett kulturhus i Karlstad och för att förverkliga
detta bör alla möjligheter till sponsoring undersökas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
väganslagen till länet bör höjas som en viktig regionalpolitisk
åtgärd,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
sjötransportstöd bör införas för att bevara konkurrenskraften för den
miljövänliga Vänersjöfarten,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en god
tillgång till billig energi är av avgörande betydelse för den framtida
utvecklingen av värmländskt näringsliv och värmländsk arbetsmarknad,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en Mot. 1988/89

sänkning av skattetrycket är nödvändigt för en positiv näringslivsut- A456
veckling och för att yrkeskunnigt folk ska kunna rekryteras till och
behållas i länet,3]

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
arbetsgivaravgiften bör sänkas med 3 procent i stödområde B (Torsby
kommun),

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
avskaffandet av kommunala monopol, t.ex. inom vårdsektorn, är
nödvändigt för en positiv utveckling av den värmländska
tjänstesektorn,4]

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
flexibelt lönebidrag kopplat till den enskilda individen och inte till
arbetsplatsen bör införas för att i ökad utsträckning erbjuda arbetshandikappade
arbete i det reguljära arbetslivet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
länsanslagen bör höjas och att de bör kunna användas friare än f.n.

Stockholm den 24 januari 1989

Gullan Lindblad (m) Göthe Knutson (m)

' 1988/89:T239

2 1988/89 :N455

3 1988/89:Sk412

4 1988/89:Fi512 14