Arbetsmarknaden

Motion 2008/09:A379 av Inger Jarl Beck m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en effektiv och aktiv arbetsmarknadspolitik.

Motivering

Den gångna högkonjunkturen erbjöd en unik möjlighet för fler att komma in på svensk arbetsmarknad. Så blev det inte. En väl genomtänkt jobbpolitik – med en aktiv arbetsmarknadspolitik som skapar förutsättningar att möta arbetskraftsbrist – skulle kunna ha lagt grunden för lägre arbetslöshet och högre sysselsättning i Sverige.

Antalet personer utan heltidsarbete minskade med drygt 32 000 i juni jämfört med året före. Det kan jämföras med att minskningen mellan juni 2006 och juni 2007 var drygt 143 000 personer. Tillväxten på arbetsmarknaden har alltså tvärnitat. Nu befinner vi oss i en lågkonjunktur där varslen ökar lavinartat och vi ännu inte vet resultatet av.

Regeringen har konsekvent dragit ned på jobbskapande aktiva insatser och istället valt att betala skattesänkningarna för de rika. År 2006 hade 13 000 arbetslösa denna möjlighet att komma in i arbetslivet och att hitta ett jobb. I juli i år var motsvarande antal 381 personer. Det motsvarar en neddragning med 97 procent. Istället behöver den kvalificerade arbetsmarknadsutbildningen utökas inom arbetsmarknadspolitiken. Utbildningen är idag koncentrerad till yrken med hög omsättning av arbetskraft, men inte till branscher där de strategiska flaskhalsarna är som störst. Arbetsmarknadsutbildningen behöver styras av hela arbetsmarknadens behov.

Unga på arbetsmarknaden

Sedan årsskiftet ökar arbetslösheten bland unga. Under andra kvartalet i år var 22 000 fler unga arbetslösa jämfört med förra året och i juli var ökningen 30 000 unga.1 Regeringen har infört en så kallad jobbgaranti för ungdomar mellan 16 och 24 år. I augusti 2008 var 10 382 personer inskrivna i jobbgarantin för unga. Av dem deltog knappt 600 i utbildningar och endast sju hade praktikplats. Regeringen sviker alltså ungdomarna med en jobbgaranti som bara innebär passivitet och förvarning.

Samtidigt har regeringen valt att satsa på generella åtgärder, som sänkt arbetsgivaravgift, riktade till företag i syfte att anställa fler ungdomar. Det berör främst de unga som redan innan stod närmast arbetsmarknaden och som troligtvis skulle ha fått jobb ändå. Kvar blir ett bidrag till de arbetsgivare som redan har eller ändå skulle ha anställt en ungdom.

Det enskilt största problemet för långtidsarbetslösa unga är att de inte har den utbildning som efterfrågas och/eller har för liten eller ingen arbetslivserfarenhet. Det som behövs är individanpassade riktade insatser som fler praktikplatser och utbildningar. Introjobb och bristyrkesutbildningar är konkreta förslag på åtgärder som har avvisats av regeringen.

En aktiv arbetsmarknadspolitik i Skåne

Flera kommuner i Skåne har en låg sysselsättningsgrad mycket beroende på att dessa kommuner tagit ett stort ansvar för den nationella flyktingpolitiken. Systemet med eget boende har lett till att nyanlända invandrare valt att bosätta sig i dessa kommuner. Det tar ganska lång tid för nyanlända att lära sig svenska, komplettera yrkesutbildning och inte minst forcera de osynliga spärrar och hinder som olika former av diskriminering tyvärr sätter upp. Dessa grupper skulle med en aktiv och ambitiös arbetsmarknadspolitik nu ha mycket bättre möjligheter att få fotfäste på arbetsmarknaden. Istället valde regeringen att lämna dem efter. Insatser som skulle behövas är förstärkt anställningsstöd, yrkesutbildningar och kompletteringsutbildningar.

Det finns många socialdemokratiskt styrda kommuner som idag tar ett stort ansvar för arbetsmarknadspolitiken trots att det är statens ansvar. Malmö stad är ett exempel. De driver bland annat ett arbets- och utvecklingscentrum som aktiverar dem som står längst från arbetsmarknaden. Ett samarbete mellan arbetsmarknadsmyndigheterna och kommunerna är nödvändigt om de som står längst från arbetsmarknaden ska kunna komma in i arbete. Kommuner som medverkar i sådana satsningar får inte längre ersättning för sina insatser.

Det är inte rimligt att kommunala skattemedel ska finansiera statens bristande ansvar för arbetsmarknadspolitiken. Det krävs en effektiv arbetsmarknadspolitik riktad till dem som står längst från arbetsmarknaden så att även de får möjlighet att komma i arbete.

Stockholm den 26 september 2008
Inger Jarl Beck (s)
Anders Karlsson (s)	Ann Arleklo (s)
Bo Bernhardsson (s)	Christer Adelsbo (s)
Christin Hagberg (s)	Göran Persson i Simrishamn (s)
Kent Härstedt (s)	Kerstin Engle (s)
Leif Jakobsson (s)	Marie Granlund (s)
Morgan Johansson (s)	Ronny Olander (s)
Rose-Marie Carlsson (s)	Ylva Johansson (s)

[1]	http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=1237955&lid=puff_1237944&lpos=rubrik.