Arbetsmarknadspolitiskt stöd till Dalsland

Motion 1993/94:A425 av Britt Bohlin och Ingvar Johnsson (s)

I de fem Dalslandskommunerna finns idag drygt 4 000
arbetslösa, av dem deltar ca 1 200 i någon form av
arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Dessa 4 000 arbetslösa har
idag (januari -94) 21 lediga jobb att söka! Vi har betydligt
högre arbetslöshet än riket i övrigt. I t ex lilla Dals Ed går
550 personer utan arbete, man kan med fog tala om
massarbetslöshet.

Allvaret i situationen kan inte nog understrykas; om vi
på grund av en felaktig politik fastnar i massarbetslösheten
så rycks själva grunden för välfärdssamhället undan.

Orsakerna till det svåra läget är flera, bl.a. den dåliga
efterfrågan som är ett resultat av regeringens politik, stora
svårigheter för bilindustrin och dess underleverantörer, det
rekordlåga byggandet, och indragningar av statsbidrag till
kommuner och landsting vilket leder till
personalminskningar.

Därför krävs nu insatser för att vända utvecklingen och
återskapa de förlorade industrijobben. Hur en sådan politik
skall utformas har vi utförligt presenterat i vår partimotion
om den ekonomiska politiken.

Industri

Många av de problem Dalslands industrier ställs inför är
generella och gäller hela landet eller, som för bilindustrin
och dess underleverantörer, Västsverige i synnerhet.
Dalslands industri präglas i hög grad av skogsindustrin och
underleverantörer till bilindustrin, och den senare
genomgår stora förändringar. Konkurrensen skärps och en
allt viktigare faktor blir företagens kunskaps- och
utvecklingskompetens. Projektet bilkomponent i
Västsverige är därför av stor betydelse för
Dalslandsföretagen.

Många av de jobb som måste skapas måste ske i mindre
och medelstora företag. Tillkomsten och utvecklingen av
dessa företag måste därför ges hög prioritet. Stöd till
nyföretagande och tillgång till riskvilligt kapital är
nyckelfrågor. För Dalslands del betyder regionalpolitiken
att en del av de nödvändiga redskapen tillhandahålls.

Tjänsteföretag

Dessa frågor utvecklas vidare i en särskild motion, men
andelen tjänsteföretag är mycket låg i Dalsland och resoluta
insatser krävs för att bibehålla och utveckla de statliga
företag som finns. Därutöver kan vi ställa rättmätiga krav
på att den utlokalisering av myndigheter och företag som
sker också måste komma Dalsland till del.

Tjänster och service sköts till stor del av kvinnor, men
endast en fjärdedel av de nystartade företagen startas av
kvinnor. Bättre stöd till kvinnors företagande i form av
resurscentra m m är därför nödvändigt.

Turismen är en betydelsefull bransch för Dalsland men
går att utveckla betydligt. Utan att skada eller skövla våra
underbara naturtillgångar kan turismen öka betydligt till
gagn för sysselsättning och ekonomi. Dalslands kanals
attraktionskraft måste värnas och en kontinuerlig
upprustning är nödvändig. Kanalen är av riksintresse varför
staten aktivt måste bidra. Vidare måste stödinsatser bygga
på det faktiska förhållandet att turistanläggningarna i
Dalsland som regel inte är stora penningstarka anläggningar
utan ofta få- eller enmansföretag. Stöd för t.ex.
marknadsföring är ofta mycket angeläget och befintliga
stödformer, exempelvis glesbygdsstödet, bör därför ses över
så att de kan användas mer flexibelt.

Byggandet måste öka!

Byggbranschen befinner sig idag i en mycket djup kris.
Byggandet har sedan länge sjunkit ner till en sådan låg nivå
att det är skadligt inför framtiden. Det låga byggandet gör
att stora delar av branschen nu slås ut. Arbetskraft och
kunnande försvinner, byggföretag och stora delar av
byggmaterialindustrin försvinner. I budgeten förutspås en
fortsatt kraftig minskning av byggandet under 1994 0ch
1995.

Senare, i ett annat konjunkturläge när byggandet
behöver öka för att bygga ifatt det behov som då finns,
kommer vi att stå utan stora delar av den bransch och det
kunnande vi då kommer att behöva, med överhettning och
kostnadsökningar som följd.

Byggandet är en motor i samhällsekonomin. En
byggnadsarbetare genererar jobb i många angränsande led:
arkitekter, konstruktörer, materialtillverkare,
fastighetsförvaltare, m.fl. Krafttag måste därför tas för att
förhindra den nedgång, som redan gått för djupt, att
ytterligare öka.

Därför bör nu krafttag tas för att öka byggandet.
Nyproduktionen bör ökas till en långsiktigt vettig nivå.
Satsa på ombyggnad av bostäder, skolor och andra
kommunala byggnader. Tidigarelägg
infrastrukturinvesteringar, rusta upp va-ledningar. Nu när
byggpriserna är låga är det ytterligare ett motiv för dessa
satsningar.

Infrastrukturen

Det finns sex viktiga punkter som måste åtgärdas för att
våra kommunikationer bättre skall kunna svara mot våra
krav på säkra och miljöanpassade kommunikationer.
Nordlänken skall byggas klar inom 10 år. Bäckefors utgör
en naturlig hållplats för Dalsland. Bergslagsbanan
upprustas för mer godstrafik och snabbare persontrafik.
Riksväg 45, vår pulsåder, behöver få 13-meters standard
hela vägen och förbifarter vid bl a Mellerud. Upprusta
vägar och broar -- hälften av vägnätet är ofarbart under
tjällossning. Telekommunikationsnätet måste upprustas
för AXE-systemet och datakommunikationer i HELA
Dalsland. Vänersjöfarten -- miljövänlig
godstransportled, kan utvecklas.

Kvinnor

Den viktigaste arbetsmarknaden för kvinnor finns av
tradition i vård, omsorg och annan offentlig verksamhet.
När kommunernas ekonomi i rådande konjunkturläge är
mycket ansträngd innebär det försämringar för kvinnornas
möjligheter på arbetsmarknaden.

Genom regeringens aviserade försämringar av villkoren
för arbetslöshetsersättningen kommer antalet människor
som tvingas att leva på socialbidrag att öka än mer. Att i
detta läge dra in ytterligare miljarder från kommunerna och
därigenom tvinga dem att avskeda personal vänder vi oss
bestämt emot.

Den skattefinansierade offentliga sektorn är inte bara
många kvinnors arbetsmarknad utan dess service utgör
också många gånger villkoret för att de ska kunna ta ett
arbete. De jobb som utförs i denna sektor är viktiga jobb
och är en förutsättning för att det komplicerade samspel
mellan produktion och reproduktion som måste finnas i ett
utvecklat och jämställt samhälle skall fungera.

Utbildning

Knappt hälften av våra ungdomar i Sverige har treårig
gymnasieutbildning. I Dalsland är andelen gymnasie- och
högskoleutbildade lägre än i landet i övrigt. Det är för få om
vi ska konkurrera med välutbildad arbetskraft i framtiden.
Kommunerna måste erbjuda alla ungdomar det tredje året,
men det räcker inte. Åtgärder måste också till för att väcka
alla ungdomarnas lust och intresse att utnyttja detta tredje
år. Här behövs också nya metoder för att förhindra avhopp.

Den tekniska utbildningen har för liten omfattning och
intresserar inte i tillräcklig omfattning ungdomarna.
Framför allt saknar vi flickor som med sin förmåga till
helhetssyn och med sitt miljöintresse skulle kunna ge nya
dimensioner åt utvecklingen av den industriella
miljötekniken. För att göra utbildning attraktivare får
utbildningen komma hit till Dalsland, bra möjligheter finns
att utöka distansundervisningen, den nya
kommunikationstekniken erbjuder här nya möjligheter.

Komvux och arbetsmarknadsutbildningen kan och
behöver utökas, och ersättningen för arbetslösa ungdomar
skall återställas så att utbildning stimuleras.

Miljö

Satsningar på att förbättra miljön bör leda till fler jobb.
Ökad tillväxt krävs för att skapa fler jobb och för att behålla
vår välfärd och sociala trygghet. I vår partimotion har vi
utvecklat hur tillväxt och de satsningar på infrastruktur som
vi föreslår går att förena med arbetet för en bättre miljö.

Inom miljösektorn finns goda möjligheter att i
lågkonjunkturen sätta in åtgärder. Det gäller t ex vård och
skötsel av naturreservat. Det räcker inte med att avsätta
naturskyddsområden. De måste också skötas med inte
alltför långa tidsintervall.

Det pågående försöksprojektet med
skogsmarkskalkning skulle behöva utökas. Försurningen är
det största miljöhotet i vår region och vi har inte råd att
vänta längre. Skogen uppvisar allvarliga skador och värdet
av skadorna kan redan uppfattas i ekonomiska termer i
minskad avverkningsvolym. Skogsmarkskalkning är en
arbetsintensiv verksamhet och skulle ge många
meningsfulla jobb.

Det nya kretsloppsanpassade samhället med sitt
producentansvar som kommer att utvidgas att gälla allt fler
produkter kommer att ge upphov till nya industrier för
återvinning. Stålplåt, datorer och annan elektronik, TV-
apparater och bildäck står snart på tur och här behöver vi
planera för att kunna stödja nya företag i denna bransch.

Försök med nya avloppssystem behöver göras för att få
fram den bästa tekniken för att nyttiggöra näringsämnen
och återföra dem till jordbruket. Här brådskar det med
teknikutveckling så vi inte bygger fast oss i en föråldrad
teknik.

Sammanfattning

Dalsland har stora möjligheter men också stora
svårigheter. En god politik för arbete och rättvisa gagnar
bäst våra, liksom andras, intressen, men därutöver behövs
särskilt stöd via politiska prioriteringar i statsbudgeten.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökade insatser i
Dalsland.

Stockholm den 24 januari 1994

Britt Bohlin (s)

Ingvar Johnsson (s)