Arbetsmarknadssituationen i Karlskogaregionen

Motion 1990/91:A416 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s, S)

Under de senaste åren har på olika sätt de svårigheter
som finns på arbetsmarknaden i Karlskogaregionen
uppmärksammats. Detta har också lett till att Karlskoga
kommun, länsstyrelen och departement tillsatt
arbetsgrupper för att finna lösningar och förslag till
åtgärder.

Regeringen beslöt också i februari 1990 om ett
åtgärdspaket som har underlättat arbetet med att finna
lösningar. En hel del goda resultat kan avläsas av det hittills
nedlagda arbetet.

Svårigheten är emellertid att man inte kan ersätta det
stora antal arbetstillfällen, som försvinner snabbt, genom
att nya företag etableras på orten. Företag behöver i många
fall en lång tid på sig för att växa. Den formatanpassning
som skett och sker, framför allt inom AB Bofors, men också
beroende på varsel och uppsägningar inom andra företag på
orten, har fått till följd att över 2 000 arbetstillfällen
försvunnit under mycket kort tid. Vad det beslutade
samgåendet mellan AB Bofors och FFV, och en
lågkonjunktur därutöver, får för konsekvenser för
arbetsmarkanden i Karlskoga kan man för dagen inte säga.

Vad som däremot kan avläsas i statistik från
länsarbetsnämnden är att arbetslöshetstalen idag ligger
mycket högre än riksgenomsnittet. Arbetslöshetstalet för
Karlskoga ligger idag på ca 7 %. För ungdomsgruppen
ligger arbetslösheten idag på 14,1 %. Arbetslösheten bland
kvinnor ligger också betydligt högre än de 7 % som utgör
snittet för kommunen.

Detta påtalar ett annat stort problem med
arbetsmarknaden i Karlskoga, nämligen att
arbetsmarknaden är mycket ensidig. Att eftersträva en
differentiering av arbetsmarknaden i Karlskoga är därför en
mycket viktig uppgift i det framtida arbetet.

För att underlätta och stödja det arbete som pågår från
kommun och länsstyrelsens sida, med att utveckla och
förstärka arbetsmarknaden i Karlskoga, skulle staten kunna
besluta om ytterligare åtgärder.

Idag har alla företag som finns etablerade i kommuner,
som är placerade i stödområden, rätt till
sysselsättningsbidrag. En förutsättning är att företaget
bedriver stödberättigad verksamhet. Sysselsättningsbidrag
utgår med 120 000 kronor per utökad anställd. Stödet kan
utgå under en femårsperiod. Karlskoga kommun, som ju är
tillfälligt placerad i stödområde, borde kunna komma i
åtnjutande av denna möjlighet.

En annan stödform som idag kan tillämpas i kommuner
med mindre än 10 000 invånare är möjligheten att ge bidrag
till att bygga industrilokaler. För att bidrag skall kunna utgå
måste lokalerna hyras ut av kommunen och inrymma minst
två företag. Bidrag kan då utgå med 15 % av
byggkostnaden. Här skulle staten kunna göra undantag från
regeln att kommuner som kan komma i åtnjutande av detta
bidrag inte får vara större än 10 000 invånare.

De två ovannämnda åtgärderna från statens sida skulle
kunna ses, som en ytterligare, mycket viktig
regionalpolitisk åtgärd till en region som har stora
svårigheter på arbetsmarknaden. Det arbete som pågår
med att utveckla, differentiera och förstärka
arbetsmarknaden i Karlskoga måste få allt tänkbart stöd
från staten. Detta för att göra Karlskoga så attraktivt som
möjligt för företag att etablera sig på orten, men framför allt
för att också hjälpa människor i Karlskoga till arbete och
undgå att människor tvingas flytta från Karlskoga.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheter till ytterligare
stödåtgärder till arbetsmarknaden i Karlskoga.

Stockholm den 23 januari 1991

Rosa-Lill Wåhlstedt (s)

Sture Ericson (s)

Helge Hagberg (s)

Håkan Strömberg (s)

Maud Björnemalm (s)

Ulla Berg (s)