Arbetsmiljö

Motion 2002/03:A313 av Ann-Kristine Johansson och Helena Zakariasén (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skyddsombud.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rehabiliteringsförsäkring.1

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskning om hälsa i arbetslivet.

1Yrkande 2 hänvisat till SfU.

Motivering

Trepartsamtalen är en av punkterna i regeringens 11-punktsprogram för ökad hälsa i arbetslivet. Samtalen syftar till att skapa samsyn samt samordna insatserna i strategin för att motverka ohälsa i arbetslivet och ska avse såväl förebyggande arbete som rehabilitering. De ska också ta upp frågor som rör arbetsorganisation inklusive inflytande över den egna arbetssituationen, ledarskap på arbetsplatserna samt möjlighet för äldre att stanna i arbetslivet.

Grunden i den lokala arbetsmiljöverksamheten är skyddsombud och de regionala skyddsombuden. Deras arbetsinsats är viktig för att arbetsplatsen ska bli så bra som möjligt för den anställde. Men det behövs fler skyddsombud, för fortfarande finns det arbetsplatser som inte har något eller heller aldrig får besök av ett regionalt skyddsombud. Det behövs även ett ökat samhällsstöd till den regionala skyddsombudsverksamheten.

Åtgärder måste vidtas för att förbättra utbildningen av både nya och gamla skyddsombud. Insatser måste göras för företagsledningar och de lokala fackliga organisationernas styrelser för att de ska få bättre kunskaper om arbetsmiljöarbetet.

Det behövs även en bred folkbildningsinsats, så att alla anställda och berörda personer får grundkunskaper, vilket kan ske genom bland annat ett ökat stöd till partgemensam arbetsmiljöutbildning. Det behövs gemensamma insatser för att förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet, exempelvis i form av utbildning och information och genom att visa på goda exempel. Alltfler talar om att bygga upp arbetsmiljöportaler. Parterna bör enas om var resurserna ska satsas för en sådan portal. Exempelvis finns det partgemensamma Prevent.

En viktig pusselbit i arbetet med ökad hälsa i arbetslivet är rehabilitering som ska leda till återgång i arbete. Den kan se olika ut, t.ex. ett anpassat arbete, ändrade arbetsuppgifter, arbetsorganisation, arbetstider etc. Här krävs snarast förbättringar om sjukskrivningarna ska kunna minskas. Men det är även viktigt att frågan om införande av en offentlig rehabiliteringsförsäkring tas upp, inte minst i partsamtalen.

Införandet av en rehabiliteringsförsäkring innebär att rehabilitering blir en kärnverksamhet inom försäkringskassan. Rehabiliteringspenning kan betalas helt via rehabiliteringsförsäkringen och bör kunna leda till mer flexibla lösningar än i dag, typ vid arbetsträning och arbetsprövning.

Forskningen ger ett viktigt underlag till arbetet med en ökad hälsa i arbetslivet och det är angeläget att att finna en samsyn mellan parterna för hur nedanstående faktorer påverkar arbetsmiljön, inte bara vad som är skadligt, utan också vad som kan gagna en god arbetsmiljö och utveckla arbetet och dess innehåll.

• arbetsorganisation

• den anställdes inflytande över arbetssituationen

• bemanningsfrågor

• arbetstider – förläggning och inflytande

• anställningsformer

• organisatoriska och ekonomiska förutsättningar för äldre arbetskraft.

Utöver känd kunskap som ska omsättas i praktisk verksamhet kan ny forskning behövas initieras. Det är också viktigt att resultat från forskningen sprids på ett lättillgängligt sätt, så att kunskaper med stöd av regler omsätts i verksamhet.

Elanders Gotab, Stockholm 2002

Stockholm den 18 oktober 2002
Ann-Kristine Johansson (s)	Helena Zakariasén (s)