Arbetsmiljö

Motion 2003/04:A247 av Margareta Andersson m.fl. (c)

1 Sammanfattning

Kostnaderna för sjukskrivningar och förtidspensioneringar bara ökar och står för en allt större del av statsbudgetens utgifter. Även om de korta sjukskrivningarna börjar minska, ökar fortfarande antalet personer med långa sjukskrivningar. Bakom alla siffror och all statistik finns människor som upplever att de har mist makten över sin tid och inte längre räcker till för arbete, familj och allt det andra.

Orsakerna till varför så många är sjukskrivna är naturligtvis många. Det vi kan se är ändå att sjukskrivningar som är kopplade till arbetslivet ökat. Speciellt gäller det sjukfrånvaro som kan hänföras till arbetsrelaterade besvär som har andra än rent fysiska orsaker. Visst är samband mellan olika fysiska exponeringar i arbetslivet stora, men dessa har inte ökat i styrka. Däremot har sambandet mellan psykosocial exponering i arbetslivet och arbetsrelaterade besvär ökat markant.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar och kräver idag flexibilitet och ständigt förändringsbenägna människor. Men det kanske inte passar alla människor. Det ställer ökade krav på arbetsgivaren att vara rädd om sina anställda och låta dem ta del av utvecklingen i sin egen takt. Och det ställer krav på politiken att forma goda spelregler så att det nya arbetslivet och arbetsmiljön formas utifrån människors skiftande förutsättningar.

Att lyfta fram frågor om arbetsmiljö handlar om så mycket mer än om buller, skyddsutrustning eller att anpassa arbetsredskap för alla och inte endast för högerhänta män. Arbetsmiljö handlar också om den psykosociala miljön. Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar att skapa goda arbetsmiljöer för sin personal. Detta kan underlättas genom att skapa ekonomiska villkor som stimulerar arbetsgivare till detta. Vi måste ta till oss och lyssna på sjukskrivnas egna upplevelser av orsaken till sjukskrivningen, eftersom den egna upplevelsen av varför personen är sjukskriven är av betydelse för viljan att börja arbeta igen.

I slutändan handlar det om att göra det möjligt för arbetstagaren att vid arbetsdagens slut ha krafter kvar för umgänge med familj, vänner och bekanta. Höjd livskvalitet sker bäst genom att ge förutsättningar för ett hälsofrämjande arbetsliv. Därför är det viktigt att arbetet inte blir en belastning för hälsan, utan istället bidrar till en bättre folkhälsa.

2 Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

2 Innehållsförteckning 3

3 Förslag till riksdagsbeslut 4

4 Arbetsmiljön spelar roll 6

4.1 Hur ser det ut idag? 7

4.1.1 Kostnaderna ökar 7

4.2 Regionala skillnader 7

5 Flexibel arbetsmarknad kräver stabil arbetsmiljö 8

6 Arbetsmiljön inte bara en fråga om bullernivåer 8

6.1 Tänka nytt 9

6.1.1 Nyköpings kommun 9

6.1.2 Pacemaking 10

7 Vad kan vi göra? 11

7.1 Arbetsmiljöcertifiering 11

7.2 Öka kunskapen 11

7.3 Lots tillbaks in i arbetslivet 12

8 Företagshälsovård 12

8.1 Barnvänligt arbetsliv 13

9 Skyddsutrustning 13

10 Buller i offentlig miljö 14

10.1 Hörselskadade 14

11 Psykosocial arbetsmiljö och mobbning 15

12 Arbetstid 15

3 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en kartläggning bör göras kring vilka faktorer som bidrar till skillnader i sjukfrånvaro mellan olika regioner.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en undersökning bör göras av vilka faktorer som bidrar till att vissa yrkesgrupper och regioner är mer långtidsfriska än andra.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av en arbetsmiljöcertifiering.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en kartläggning bör göras av företagens arbetsmiljökompetens.

5. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om hur företagens arbetsmiljöarbete kan förstärkas.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en total översyn bör göras av de strukturer som styr den enskildes arbetssituation så att verktyg för bättre arbetsmiljöer kan utvecklas.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av lotsar.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att företagshälsovården skall integreras i det förebyggande arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skyddsombudens roll som länk mellan arbetstagaren och företagshälsovården bör stärkas.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skyddsombudens verksamhet måste tydliggöras från att i huvudsak bevaka de fysiska riskerna som finns till att även innefatta de risker för psykiska obehag som den sociala arbetsmiljön kan ge upphov till.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att företagshälsovårdsbegreppet vidgas och får en ny innebörd.

12. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till riksdagen som förbättrar förutsättningarna för företag att anlita den kompetens för förebyggande insatser som företagshälsovården kan bidra med.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om överläggningar mellan arbetsmarknadens parter kring frågor om ett barnvänligt arbetsliv.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uppsägningstiden för den som är föräldraledig skall börja löpa först när arbetstagaren är tillbaka i arbetet.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetsgivare bör ha ett ansvar för att behovs- eller projektanställda och uppdragstagare skall ha tillgång till en personlig skyddsutrustning utformad efter dessas behov och förutsättningar.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör ta initiativ till en översyn av under vilka förhållanden dagens skyddsutrustning testas.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hur ett program för bullerdämpande åtgärder i lokaler som används för offentlig verksamhet bör utformas.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa regler i arbetsmiljölagen för att skapa bättre villkor för de hörselskadade i samhället och på arbetsplatserna.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i företagens åtgärdsplan för en god arbetsmiljö bör även en handlingsplan mot mobbning ingå.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att undersöka hur arbetstagarnas inflytande över arbetstiden kan öka och hur ett flexiblare arbetsliv kan skapas.

4 Arbetsmiljön spelar roll

En miljon människor går inte till jobbet idag. 80 procent av dem är sjukskrivna eller förtidspensionerade. 20 procent är arbetslösa. (Sture Nordh, TCO 3/6 -03)

Kostnaderna för sjukskrivningar och förtidspensioneringar bara ökar och står för en allt större del av statsbudgetens utgifter. Även om de korta sjukskrivningarna börjar minska, ökar fortfarande antalet personer med långa sjukskrivningar. Bakom alla siffror och all statistik finns människor som upplever att de har mist makten över sin tid och inte längre räcker till för arbete, familj och allt det andra.

Vi har aldrig haft det så bra och aldrig mått så dåligt som i dag!

Orsakerna till varför så många är sjukskrivna är naturligtvis många. Även om inte alla sjukskrivna är sjuka i strikt medicinsk mening, vill vi ändå inledningsvis slå fast att vi inte tror att de höga skjukskrivningstalen handlar om låg arbetsmoral – ett argument som ibland förs upp i debatten för att förklara de höga sjukskrivningstalen.

Det vi kan se, som många undersökningar också visar, är att sjukskrivningar som är kopplade till arbetslivet ökat. Speciellt gäller det sjukfrånvaro som kan hänföras till arbetsrelaterade besvär som har andra än rent fysiska orsaker. Visst är samband mellan olika fysiska exponeringar i arbetslivet stora, men dessa har inte ökat i styrka. Däremot har sambandet mellan psykosocial exponering i arbetslivet och arbetsrelaterade besvär ökat markant.

I juni beslutade riksdagen om ändringar i sjukförsäkringen; bl a att skärpa tillämpningen av sjukskrivningsreglerna, att deltidssjukskrivningar ska tillämpas framför heltidssjuksrivningar, att det för arbetsgivarna införs krav på rehabiliteringsutredning vid längre sjukfrånvaro samt att antalet försäkringsläkare vid försäkringskassorna ska öka. Visst är dessa åtgärder bra men långt ifrån tillräckliga. Det räcker inte att endast leta lösningar på sjukfrånvaron i sänkta ersättningsnivåer, ökat sjukansvar för företagen etc. Det löser i grunden inte problemen. Det som behövs är mer övergripande långsiktiga lösningar. Vi behöver tänka om och tänka nytt.

Även om långt ifrån alla sjukskrivningar idag beror på förhållandena på arbetsplatsen, så spelar förhållandena på arbetsplatsen en stor roll och är en nyckel till minskad sjukfrånvaro. Det räcker inte att endast rehabilitera dem som redan blivit sjukskrivna. I det långsiktiga arbetet är det än viktigare att arbeta med att förebygga ohälsa. Det förebyggande arbetet vad gäller arbetsmiljön är centralt och det är viktigt att arbetsgivare tar sitt ansvar för detta arbete. Arbetslivet måste utgå från ett hälsoperspektiv på människan och insatser göras för att förebygga och rehabilitera, istället för att utförsäkra och pensionera.

Människor måste ges ökad makt över eget arbete och egen tid. Både kvinnor och män ska kunna förena arbete med ansvaret för familj och barn. Det handlar om lagar och regler men också om att förändra attityder och synsätt för att ge människor möjlighet att påverka sin vardag och skapa helhet och balans i livet.

4.1 Hur ser det ut idag?

Under juli månad 2003 utbetalades ersättning i form av sjukpenning till 330 000 personer. Av de sjukskrivna i slutet av maj 2003 hade 136 300 varit sjukskrivna i mer än ett år. Det var 670 färre än månaden innan men 18 000 fler än i maj 2002. Det senare är en ökning med 15,2 procent. Nära nog vartannat pågående sjukfall (45,2 procent) i slutet av maj 2003 hade pågått längre än ett år. Vid motsvarande tid 2002 var 39,3 procent av de pågående sjukfallen så långa. Av de långtidssjukskrivna i maj 2003 var 65 procent kvinnor och 35 procent män.

4.1.1 Kostnaderna ökar

Sjukförsäkringens kostnader (inklusive SÅP, statlig ålderspensionsavgift) för sjukpenning och sjukersättning (förtidspension) för de första sju månaderna 2003 kan beräknas till 62,8 miljarder kronor vilket är en ökning med 5,6 miljarder kronor eller 9,8 procent jämfört med motsvarande period år 2002.

4.2 Regionala skillnader

Det finns även en regional aspekt på ohälsan. Sjukfrånvaron i Norrlandslänen har legat över riksgenomsnittet under hela perioden 1970–2001 enligt Riksförsäkringsverkets rapport Regionala skillnader i sjukskrivning – Hur ser de ut och vad beror de på? I Hallands, Jönköpings och Uppsala län har ohälsotalen under hela denna period legat under riksgenomsnittet. Skillnaderna mellan de olika regionerna och även skillnaden i ökning ter sig alltför stor för att detta skall vara en tillfällighet. Dock visar rapporten att ohälsotalen i Norrlandslänen främst förklaras av en stor grupp förtidspensionärer. Utredningen visar också att regioner där arbetslösheten är hög också har fler sjukskrivningsdagar per sjukskriven på grund av den betydligt längre sjukskrivningstiden för arbetslösa.

En kartläggning bör därför göras kring vilka faktorer som bidrar till skillnader av sjukfrånvaro mellan olika regioner. Detta bör ges regeringen till känna.

Arbetsmiljöforskningen har under lång tid fokuserats på vad som är orsaken till den ökade sjukfrånvaron. Däremot har intresset varit lägre kring vilka friskhetsfaktorerna är i de yrkesgrupper och regioner som under lång tid haft låg sjukfrånvaro. En undersökning bör göras av vilka faktorer som bidrar till att vissa yrkesgrupper och regioner är mer långtidsfriska än andra. Detta bör ges regeringen till känna.

5 Flexibel arbetsmarknad kräver stabil arbetsmiljö

Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar. Ökad rörlighet och individualisering präglar arbetsmarknaden. Livslånga anställningar blir mer ovanliga.

I den nya ekonomin slås företagskultur, lojalitet, förtroende och engagemang ofta sönder genom alla förändringar, de snabba omloppstiderna, kraven på nya produkter och kraven på flexibilitet. Organisationer splittras ständigt och omstruktureras. Marknaden tror att snabba börsvinster skapas genom snabba institutionella förändringar. Stabila organisationer ersätts med nätverksliknande konstruktioner som är mer lättfotade för omstrukturering. Ökat risktagande framhålls som en möjlighet att ge människor en ökad frihet att utforma sina liv. I själva verket inträffar det sällan. Styrmekanismer som är otydliga och instabila och en alltmer svårtolkad maktstruktur har i stället bidragit till en ökad ohälsa.

Den svenska arbetsmarknaden kräver flexibilitet och ständigt förändringsbenägna människor. Men det kanske inte passar alla människor. Det ställer ökade krav på arbetsgivaren att vara rädd om sina anställda och låta dem ta del av utvecklingen i sin egen takt. Och det ställer krav på politiken att forma goda spelregler så att det nya arbetslivet och arbetsmiljön formas utifrån människors skiftande förutsättningar. Det gäller att hitta en balans mellan företagens krav på ekonomisk produktivitet och människors behov av ett gott arbetsliv. Här har vi en stor uppgift att hjälpas åt – alla måste dra sitt strå till stacken för att skapa ett hållbart arbetsliv. Det är ingen lösning att bara peka på de gamla systemen. I stället måste vi hitta en del nya vägar för att både utveckla Sveriges ekonomi i en ny tid och samtidigt ha goda arbetsmiljöer.

Förbättringar av arbetsmiljön kräver många nya grepp. Just förändringar på arbetsplatsen skulle kunna bli det som starkast och snabbast medförde att människor kunde återfå rytm och perspektiv, också när det gäller fritiden. Det handlar inte om att ta det lugnare på arbetet för att orka stressen på fritiden. Det handlar om att en god arbetsmiljö kan bli det stabiliserande i livet, samtidigt som den ger bättre förutsättningar att nå goda resultat i arbetet. (Bodil Jönsson och Sture Nordh DN 3/6 -03)

6 Arbetsmiljön inte bara en fråga om bullernivåer

Att lyfta fram frågor om arbetsmiljö handlar om så mycket mer än frågor om buller, skyddsutrustning eller att anpassa arbetsredskap för alla och inte endast för högerhänta män. Arbetsmiljö handlar också om den psykosociala miljön.

Som exempel kan nämnas att i TCO:s rapport Mjuka människor i hårt arbete framkommer att 54 procent har svårt att koppla av från jobbet, 27 procent har svårt att sova på grund av tankar på jobbet, 40 procent är kroppsligt trötta efter jobbet, 40 procent har ont i rygg och nacke efter jobbet. Riskfaktorerna de pekar på är; arbete under hög anspänning, det vill säga en kombination av höga krav och låg grad av kontroll, avsaknad av stöd från chef och arbetskamrater eller en arbetsplats där man drar sig för att framföra kritik. I rapporten framkommer också att den grupp som i störst utsträckning upplever arbetsrelaterade besvär har den största sjukfrånvaron. Att lyfta fram frågorna om arbetsmiljön har i detta ljus blivit allt viktigare.

Att ta till oss och lyssna på de sjukskrivnas egna upplevelser av orsaken till sjukskrivningen är viktigt, eftersom den egna upplevelsen av varför personen är sjukskriven är av betydelse för viljan att börja arbeta igen. I Riksförsäkringsverkets rapport Arbetsförhållanden – orsak till sjukskrivning? kommer det fram att hälften av de sjukskrivna anser att deras sjukskrivning är arbetsrelaterad. Arbetsrelaterade händelser som t ex omorganisering, nedskärning, allvarliga konflikter och mobbning/kränkning verkar vara av större betydelse än de privatrelaterade händelserna.

En hypotes som ofta förekommer är att stora arbetsplatser i större utsträckning än små orsakar ohälsa och sjukskrivning. När individens egen uppfattning om vad som orsakat sjukskrivningen studeras blir bilden en annan. Resultatet visar att det inte är någon skillnad i uppfattning mellan sjukskrivna som arbetar på små, medelstora eller stora arbetsplatser. Ett annat intressant resultat som framkommer är att anställda inom landstingssektorn i lägre utsträckning än anställda inom privat sektor uppfattar att deras sjukskrivning är arbetsrelaterad.

6.1 Tänka nytt

Det finns redan idag företag som har ett aktivt och systematiskt arbetsmiljöarbete, som satt upp mål för sjukfrånvaron och minskat kostnaderna och sjukfrånvaron. Några företag som jobbat aktivt med dessa frågor är bl a Stora Enso, Nyköpings kommun, Volvo i Göteborg samt ventilationsföretaget Fresh i Gemla utanför Växjö. Det finns också nya spännande tankar runt samhällets och arbetslivets omvandling i stort å ena sidan och individens vardagsvillkor och reaktioner å den andra sidan, där bl a professor Bodil Jönsson tillämpar handikappforskningens teorier och metoder på stresskomplexets orsaker, verkningar samt möjliga motåtgärder.

6.1.1 Nyköpings kommun

Som vi tidigare nämnde har Nyköpings kommun arbetat medvetet med arbetsmiljöfrågorna. De har tagit beslut om att förverkliga den kommunala mönsterarbetsplatsen. Målet är att genom utvecklingsarbete förebygga ohälsa, utbrändhet och långtidssjukskrivningar. Befintliga kunskaper, behov och idéer har inventerats innan de olika utvecklingsprojekten har dragit igång. En grundförutsättning har varit att alla medarbetare på alla nivåer känner att de är med på riktigt, innan aktiviteterna startas.

Förebyggande hälsofrågor har för Nyköpings kommun inneburit att de har arbetat med; inventering, rådgivning och handledning för att stödja den enskilde medarbetarens eget hälsoarbete, att ha nätverk med resurspersoner och samarbeta med flera friskvårdsanläggningar. Vägen till mönsterarbetsplatsen har gått genom att ta ett helhetsgrepp på verksamheten, bygga verksamheter på en gemensam värdegrund, innefatta hela kommunen, samsyn, uppdrag, medarbetarskap och ledningsfilosofi; visioner och mål som hänger samman genom alla led och mer inflytande, ansvar och utveckling för alla medarbetare.

6.1.2 Pacemaking

I Lund har ett antal forskare, däribland professor Bodil Jönsson, inom teknik design, handikapp, etnologi och socialt arbete slagit sig samman i ett forskningsprogram om stress Pacemaking. Forskningsprogrammet Pacemaking är ett fält som kräver nytänkande, inte minst för att fånga kopplingar mellan samhällets och arbetslivet omvandling i stort å ena sidan och individens vardagsvillkor och reaktioner å den andra. Pacemaking riktar in sig på de komplexa samspelen mellan stress och tid, teknologi, kultur och samhälle. Det handlar om hur tempo och rytmer skapas i arbete och vardag, vilka drivkrafterna är, vilka effekterna kan bli för individer, arbetsplatser, grupper och samhälle och hur förändringar kan ske.

Professor Bodil Jönsson har tillsammans med Sture Nordh, ordf i TCO, presenterat nya spännande tankar om arbetsmiljön. De menar att dagens tankemodeller om arbetsmiljön är formade i en tid som inte längre existerar. Som exempel menar de att dagens tänkande om arbetsmiljö och människa inte innefattar en människas inre planerare. De menar att allt bakgrundsbrus som vi idag översköljs med, alla val och möjligheter, alla ständigt genomförda och hotande förändringar, gör att planeraren i en människa helt enkelt säger upp sig. Även om vi idag inte är annorlunda mot hur vi var för 50 år sedan, utsattes vi inte för samma bakgrundsbrus som idag. De menar vidare att det kanske inte är arbetet som sliter ut oss. Det är istället den inre planeraren som skall skyddas mot överbelastning. Ofta har vi snäva tidsmarginaler och ett evigt improviserande. Vi kan arbeta hårt, men utan tidsmarginaler och rytm klarar vi det inte.

Professor Bodil Jönsson menar att om den inre planeraren hade varit ett organ som vi hade kunnat röntga eller göra blodvärdesbestämningar på, då hade läkarvetenskapen snabbt konstaterat att nu är planeraren nere på 20 procent eller mindre – så nu måste något göras. Men sådana diagnosmöjligheter finns ännu inte – planeraren är än så länge ett virtuellt organ.

Bodil Jönsson och Sture Nordh pekar på att vi bör;

1. Prioritera individens möjligheter att hitta sin rytm. För somliga människor kan vägen till den egna rytmen gå via ökad egenmakt på arbetet, mer rörlighet och mer vidareutbildning. För andra människor ligger tryggheten i att få fortsätta med det man redan kan, i samma arbetsgrupp som tidigare och med en tydlig chef som tar ansvar.

2. Öka människors upplevda tidsmarginaler. Det alltid oväntade men ständigt inträffade måste också beredas plats i livspusslet. Om det finns marginaler går de flesta oförutsedda händelser att hantera.

7 Vad kan vi göra?

Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar att skapa goda arbetsmiljöer för sin personal. Detta kan underlättas genom att det skapas ekonomiska villkor som stimulerar arbetsgivare till detta. Förebyggande arbete, i syfte att undvika stressrelaterade sjukdomar, kan ske genom att höja personalens kompetens, använda nya tekniska hjälpmedel och stimulera till friskvård på den egna arbetsplatsen. I slutändan handlar det om att göra det möjligt för arbetstagaren att vid arbetsdagens slut ha krafter kvar för umgänge med familj, vänner och bekanta. Höjd livskvalitet sker bäst genom att ge förutsättningar för ett hälsofrämjande arbetsliv. Därför är det viktigt att arbetet inte blir en belastning för hälsan, utan istället bidrar till en bättre folkhälsa.

7.1 Arbetsmiljöcertifiering

För att öka incitamenten för arbetsgivarna att arbeta mer målmedvetet med arbetsmiljö och rehabilitering, att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete, behövs ett stabilt system med ekonomiska drivkrafter. Ett sätt är att utarbeta kriterier för en god arbetsmiljö. Dessa kriterier skulle ligga till grund för en arbetsmiljöcertifiering. Företagare som lever upp till dessa kriterier bör få en nedsättning av arbetsgivaravgifterna. Regeringen bör utreda vilka kriterier som bör ingå i denna arbetsmiljöcertifiering. Vad ovan anförts om att utreda kriterier för en god arbetsmiljö och nedsättning av arbetsgivaravgifter för företag som uppfyller dessa bör ges regeringen till känna.

7.2 Öka kunskapen

Att öka kunskapsnivån om arbetsmiljöarbetet hos ledning och personal är av avgörande betydelse för om ett systematiskt arbetsmiljöarbete ska kunna genomföras.

Vi anser med anledning av detta att regeringen bör göra en kartläggning av hur arbetsmiljökompetensen ser ut idag. Detta bör ges regeringen till känna.

Regeringen bör återkomma med förslag till hur företagens arbetsmiljöarbete kan förstärkas. Detta bör ges regeringen till känna.

Återkommande organisationsförändringar och få fasta strukturer leder till dålig kontinuitet i arbetet och riskerar att leda till ökad stress för de anställda. Gällande lagstiftning ger inget stöd för att skapa strukturer och ökad kontinuitet och trygghet. Arbetets förläggning i tid och rum, anställningsvillkor och anställningsformer är områden som tydligt kan avgränsas där insatser behövs. En total översyn bör göras av de strukturer som styr den enskildes arbetssituation så att verktyg för bättre arbetsmiljöer kan utvecklas. Detta bör ges regeringen till känna.

7.3 Lots tillbaks in i arbetslivet

För att stärka den enskilde individen att komma tillbaka till arbetslivet efter en sjukfrånvaro eller arbetslöshet, antingen till ett nytt arbete eller till sin gamla arbetsplats, föreslår vi att det skall finnas lotsar som stöd för den enskilde. Personer som så önskar ska ha möjlighet att få hjälp av en person som tillsammans med arbetsgivaren, försäkringskassan etc hjälper den enskilda tillbaks till arbetet. Detta bör ges regeringen till känna.

8 Företagshälsovård

Företagshälsovården är en viktig pusselbit i att förebygga ohälsa i arbetet men också för att rehabilitera dem som drabbats av ohälsa. I utredningen Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet SOU 2002:5 konstateras att under de senaste åren har företagshälsovården nedmonterats på många arbetsplatser. I alltför många fall upphandlas företagshälsovården till minsta möjliga kostnad, vilket inte leder till önskat resultat.

En statlig utredning angående företagshälsovården ska presentera sitt förslag den 1 juli 2004. Vi vill dock redan nu påpeka att följande bör gälla för företagshälsovården;

• Företagshälsovården ska integreras i det förebyggande arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Detta bör ges regeringen till känna.

• Skyddsombudens roll som länk mellan arbetstagaren och företagshälsovården bör stärkas. Detta bör ges regeringen till känna.

• Skyddsombudens verksamhet måste tydliggöras, från att endast bevaka de fysiska risker som finns till att även innefatta de risker för psykiska obehag som den sociala arbetsmiljön kan ge upphov till. Detta bör ges regeringen till känna.

• Företagshälsovårdsbegreppet bör vidgas och få en ny innebörd; en företagshälsovård med kompetens anpassad till dagens komplexa arbetsplatser som t ex beteendevetare. All kompetens behöver inte finnas under ett tak – dessa ska gå att upphandla. Detta bör ges regeringen till känna.

Regeringen bör återkomma med förslag som förbättrar förutsättningarna för företag att anlita den kompetens för förebyggande insatser som företagshälsovården kan bidra med. Detta bör ges regeringen till känna.

8.1 Barnvänligt arbetsliv

Många föräldrar stressar för att både hinna med arbetet och att få tid över för sina barn. Detta drabbar speciellt kvinnor då det fortfarande generellt sett är kvinnor som tar ett större ansvar för arbetet i hemmet. I en undersökning från HTF Barntillåtet arbetsliv 2003 visar man att arbetslivet inte är barntillåtet. Kombinationen arbetsliv och karriär är svår att få ihop och kvinnorna anser att de missgynnats på grund av graviditet. En tredjedel av de tillfrågade upplever att det ofta uppstår konflikter mellan rollerna som arbetstagare och förälder. Av de tillfrågade med barn uppger hela 40 procent att det är svårt att kombinera arbetsliv och föräldraskap. Arbetssituationen, bristen på trygga anställningar och hoten om att missgynnas på grund av graviditet och föräldraledighet är avgörande redan när man börjar planera att skaffa barn eller inte.

Uppsägningstiden för den som är föräldraledig ska börja löpa först när arbetstagaren är tillbaka i arbetet. Detta bör ges regeringen till känna.

Det så kallade MOA-projektet, Moderna arbets- och livsvillkor för kvinnor och män, har studerat både människors arbetsvillkor och deras livsvillkor. Deras intervjuer visar att framförallt kvinnor är angelägna att få arbetet att fungera ihop med det övriga livet. Tuffa hemförhållanden i kombination med pressande arbetsförhållanden samt att kvinnor ofta skuldbelägger sig själva, kan bli en allvarlig hälsorisk för många kvinnor. De kvinnor som vill vara kvar i arbetslivet kan tvingas välja bort barn. Svårast är det när barn och arbete ska kombineras. Det är därför viktigt att det finns en buffert för oförutsedda händelser. Om arbetet är förutsägbart, möjligt att begränsa och arbetstiden regelbunden ökar bufferten. Likaså om ansvaret i familjen är jämnt fördelat mellan man och kvinna.

Ett barnvänligt arbetsliv bör kännetecknas av hög flexibilitet och tillåtande attityder. Lika villkor för kvinnor och män att förena karriär med familjebildning skall eftersträvas. Det bör därför tas initiativ till överläggningar mellan arbetsmarknadens parter kring frågor om ett barnvänligt arbetsliv. Detta bör ges regeringen till känna.

9 Skyddsutrustning

Att anställda har tillgång till en väl fungerande skyddsutrustning är av betydelse för att förebygga arbetsskador. I arbetet med att ta fram adekvat skyddsutrustning har bl a företagshälsovården en stor uppgift. Det är viktigt att utformningen på skyddsutrustningen är sådan att det uppmuntrar till användning.

Skyddsutrustning vars passform, vikt och tillgänglighet inte passar arbetstagaren kommer sällan eller aldrig till användning. En stor del av dagens skyddsutrustning är utformad efter traditionella könsmönster på arbetsmarknaden. Detta innebär att utrustning inom exempelvis vård och omsorg ofta är utformade efter kvinnors storlekar och det motsatta inom traditionellt manliga yrkesgrupper.

Exempel på detta kan vara skyddshandskar inom vården kontra skyddshandskar inom tung industri, skyddsskor i rätt storlek och med låg vikt. Detta ställer till problem för personal som behovs- eller projektanställda och uppdragstagare som är i behov av en personlig skyddsutrustning. Arbetsgivare bör ha ett ansvar för att behovs- eller projektanställda och uppdragstagare ska ha tillgång till en personlig skyddsutrustning utformad efter dessas behov och förutsättningar. Detta bör ges regeringen till känna.

De mätningar som ligger till grund för skyddsutrustningens standard måste ske under realistiska förhållanden och inte i laboratoriemiljö. Detta är nödvändigt för att ett adekvat skydd skall kunna erbjudas vid användning på arbetsplatsen. Regeringen bör ta initiativ till en översyn av under vilka förhållanden dagens skyddsutrustning testas. Detta bör ges regeringen till känna.

10 Buller i offentlig miljö

Det finns idag god skyddsutrustning som lindrar effekterna av arbete i bullriga miljöer. Denna skyddsutrustning kan dock inte användas i alla typer av verksamheter. Ett tydligt exempel på detta är verksamheterna barnomsorg och skola i den offentliga sektorn. Under förra året ökade antalet bullerskador hos kvinnor med närmare 60 procent. En stor del av denna ökning torde ha skett inom den offentliga sektorn, där kvinnor är kraftigt överrepresenterade.

Tidigare undersökningar visar bland annat att risken för att drabbas av tinnitus inom förskolan har ökat kraftigt. Orsaken till detta kan vara att större barngrupper vistas i lokaler som inte är avsedda för detta antal barn. Vidare kan valet av byggnadsmaterial påverka resonansen i lokalerna. Införandet av maxtaxan inom förskolan riskerar att leda till att barngrupperna blir ännu större. Detta leder till en allt mer utsatt situation för både barn och personal som vistas i dessa lokaler. Liknande problem finns inom andra områden av den offentliga sektorn. Ett program för bullerdämpande åtgärder i lokaler som används för offentlig verksamhet bör utformas. Detta bör ges regeringen till känna.

10.1 Hörselskadade

Det är tufft att vara hörselskadad på dagens arbetsmarknad. Åtta av tio hörselskadade har minst ett allvarligt problem med sannolik koppling till handikappet. Många av dem har problem i arbetslivet genom att de har svårt att sortera ljud. Där hjälper inga hörselapparater. Det gör att den hörselskadade lätt hamnar utanför informationer som ges och att de känner sig osäkra på vilka regler och normer som gäller på arbetsplatsen. En studie av livskvalitet bland förvärvsarbetare med hörselskada visar att hälsan och välbefinnandet är mycket sämre i denna grupp än bland andra förvärvsarbetare. I arbetslivet uppstår problem såsom svårigheter att sortera olika ljud, vilket i sin tur leder till utanförskap och osäkerhet.

Utanförskapet leder lätt till olika psykosomatiska problem som t.ex. sömnsvårigheter, huvudvärk och värkande nackar. Problemen leder ofta till förtidspensionering, vilket gör att den hörselskadades hälsa och livskvalitet upplevs som sämre än för den som inte är hörselskadad.

De hörselskadades behov är dåligt tillgodosedda ute på arbetsplatserna. Regler saknas i arbetsmiljölagen och kunskaperna är ofta dåliga. Centerpartiet anser att det behövs en översyn av detta och regler i arbetsmiljölagen för att skapa bättre villkor för de hörselskadade i samhället och på arbetsplatserna. Detta bör ges regeringen till känna.

11 Psykosocial arbetsmiljö och mobbning

Diskussionen om mobbning har varit livlig de senaste åren, inte minst på grund av ett antal uppmärksammade fall som gått till domstol för att få ersättning. Nästan uteslutande har det dock enbart rört sig om mobbning mellan elever. Detta skriver vi mer om i vår utbildningsmotion.

Enligt en kartläggning av Tjänstemannaförbundet HTF utsätts 6 procent av deras medlemmar varje vecka för kränkande särbehandling från arbetskamraterna. Det kan handla om förtal, grova orättvisor, social utfrysning eller illvilliga handlingar. På var tionde arbetsplats förekommer regelbundet kränkande särbehandling från chefer mot anställda, vilket skulle innebära att bara bland HTF:s medlemmar finns minst 13.000 personer som särbehandlas. Ytterst är det arbetsgivarens ansvar att arbetsmiljön både fysiskt och psykiskt är bra. Enligt samma undersökning har 72 procent aldrig deltagit i en kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Kvinnorna är ofta de som drabbas värst. På arbetsplatser med hög arbetsbelastning och mycket stress resulterar detta ofta i att de sexuella trakasserierna ökar och könsrollsmönster förstärks. I en åtgärdsplan för en god arbetsmiljö ska en handlingsplan mot mobbning ingå. Detta bör ges regeringen till känna.

12 Arbetstid

Tid är bland det dyrbaraste vi har. Därför är det viktigt att människor ges makt över sin egen tid i så stor utsträckning som möjligt. Vad tiden används till i verkligheten och hur vi egentligen skulle vilja använda vår tid varierar mellan olika skeden av livet. Under vissa skeden i livet har man en större vilja att använda sin tid till att arbeta, bygga upp ett kapital och göra karriär. I andra skeden är tiden med familj och anhöriga mer värdefull än den tid som spenderas på arbetet. Detta varierar också mycket från person till person.

Tidsmiljön är en allt viktigare arbetsmiljöfaktor. I slimmade organisationer får många en utvidgning av antalet arbetsuppgifter – de anställda ska vara flexibla och kunna rycka in där det bäst behövs för stunden. Även om det kan vara positivt för många att få ett mer omväxlande arbete, är risken att tiden för återhämtning minskar. Många får också skuldkänslor över att aldrig räcka till. Organisationen ska anpassas så att den enskilde arbetstagarens självbestämmande över arbetstiden ökar. Exempelvis kan man införa ett tre/tre-system, d v s att arbetstagaren arbetar tre dagar för att sedan vara ledig tre dagar.

Arbetstidens längd ska i första hand avgöras av arbetstagare och arbetsgivare. Då kan man ta hänsyn till vilken prioritering som varje arbetstagare vill göra i sitt liv just då. Den enskilde arbetstagarens inflytande över arbetstid, över schemaläggning och var arbetet förläggs bör öka. Regeringen bör undersöka hur arbetstagarnas inflytande över arbetstiden kan öka och hur ett flexiblare arbetsliv kan skapas. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 1 oktober 2003
Margareta Andersson (c)
Jan Andersson (c)	Kenneth Johansson (c)
Håkan Larsson (c)	Birgitta Sellén (c)
Birgitta Carlsson (c)