Arbetsmiljöfrågor

Motion 1988/89:A228 av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89 :A228

av Jan Andersson och Bengt Silfverstrand (s)
Arbetsmiljöfrågor

Antalet arbetsskadeärenden har ökat dramatiskt under senare år. Därför har
riksförsäkringsverket i regeringens budgetförslag beviljats betydande resursförstärkningar.
Detta är nödvändigt för att handläggningstidema ska kunna
förkortas.

Emellertid löser en sådan förstärkning inte de egentliga problem som
ligger bakom den ökande sjukfrånvaron och de ökande arbetsskadorna.
Orsakerna är i stället ofta brister i arbetsmiljön. Den arbetsmiljölagstiftning
vi har i Sverige är bra och saknar antagligen motstycke någon annanstans i
världen men löser inte alla de problem som finns på enskilda arbetsplatser.
Anställda, företrädare i skyddskommittéer och anpassningsgrupper behöver
ett ökat stöd för att kunna fullgöra sitt arbete för en bättre arbetsmiljö på ett
bättre sätt än i dag.

Fabriksarbetareförbundets avdelning 1 i Helsingborg har i ungefär två års
tid arbetat med ett projekt som syftat till att komma tillrätta med den ökande
sjukdoms- och arbetsskadefrekvensen. Projektet har finansierats med centrala
medel från fabriksarbetareförbundet.

Arbetet inleddes med en kartläggning av hur läget var bland avdelningens
medlemmar. Hela 78 % av medlemmarna besvarade den enkät som sändes ut
för att få svar på bl.a. omfattningen av arbetsskadorna och vilken typ av
arbetsskador som var vanligast.

Ungefär hälften ansåg sig ha någon skada eller sjukdom som härrörde sig
från de arbetsuppgifter som fanns på arbetsplatsen. Speciellt vanligt var värk
i nacken, armar och axlar. Detta är belastningsskador som speciellt
kvinnorna fått när de utfört sina ofta enformiga arbetsuppgifter. Exceptionellt
var att ungefär hälften av personalen på en arbetsplats sade sig ofta lida
av huvudvärk. Genom att förbättra ventilationen på denna arbetsplats har
förhållandena därefter blivit bättre.

Underlaget i enkäten visade inte bara på problemen på ett företag i stort
utan också på de specifika problem som fanns på olika arbetsställen. Enkäten
får nu ligga till grund för lokala handlingsprogram på arbetsplatserna där
projektledningen, företrädarna i skyddskommittéerna och senare också
arbetsgivarna deltar.

För att komma tillrätta med arbetsmiljöproblemen fordras kunskaper om
de enskilda arbetsplatserna. Det har de anställda. Å andra sidan behöver de
anställda stöd i sitt arbete att hitta relevanta åtgärder. Detta kan de få av det
lokala facket. Detta stöd är speciellt viktigt på de många små arbetsplatserna.

Projektet fann att många personer varit sjukskrivna mellan 2 och 5 år utan Mot. 1988/89
att adekvata insatser satts in för att de skulle kunna rehabiliteras. En snabb A228
rehabilitering, helst på arbetsplatsen, behövs för att den enskilde ska ha en
chans att kunna komma tillbaka till arbetet. Detta förutsätter givetvis att de
arbetsmiljöproblem som varit orsak till problemem åtgärdats. I syfte att nå
detta mål förbereder projektet nu ett samarbete med landstinget, yrkesmedicinen
och försäkringskassan.

De allt högre kostnaderna för sjukdomar och arbetsskador måste angripas
konstruktivt. 1 första hand måste de verkliga orsakerna till problemen i
arbetsmiljön åtgärdas. 1 detta perspektiv är det projekt som Fabriks
avdelning 1 i Helsingborg bedriver intressant. Det förutsätter emellertid att
ekonomiska medel satsas på denna typ av projekt. Sannolikt kommer det att
löna sig såväl ekonomiskt för samhället som rent mänskligt för de enskilda
personer som får en bättre arbetsmiljö, snabbare handläggning av sitt ärende
och en bättre rehabilitering.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att komma till rätta med den ökande
sjukdoms- och arbetsskadefrevensen.

Stockholm den 23 januari 1989

Jan Andersson (s) Bengt Silfverstrand (s)

11