Arbetsmiljön för kvinnor

Motion 1990/91:A251 av Kersti Johansson och Rosa Östh (c)

Arbetsmiljöfrågorna har blivit alltmer
uppmärksammade. Ett skäl till detta är att antalet
människor som skadas i arbetet har ökat starkt under senare
år. Skadeutvecklingen har medfört en kraftig stegring både
av långtidssjukskrivningarna och förtidspensioneringarna,
till stora kostnader. Som exempel kan nämnas att enbart
arbetsskadeförsäkringen kostade 10 miljarder kronor 1990.
Förtidspensioneringarna beräknas kosta 17,4 miljarder
under innevarande år.

Arbetsskadorna leder givetvis också till svåra problem
för de enskilda människor som drabbas. Dessa får ofta utstå
mycket lidande och de påverkas även negativt av den
isolering som bortavaro från arbetet ofta medför.

Arbetsmiljökommissionen har på ett grundligt sätt
redovisat de mest utsatta arbetena. Sammanställningen
visar att det ofta är kvinnor som utför dessa arbeten. Det är
exempelvis lokalvårdare, industriarbetare, det är
sjukvårdsbiträden. Kvinnorna drabbas framför allt av
belastningsskador på grund av ensidiga och monotona
arbetsuppgifter.

Statistiken visar verkligheten. Trots att mycket har gjorts
för att förbättra dåliga arbetsmiljöer och trots att
kunskapen och medvetenheten hos den enskilde har ökat,
är 66 procent av alla arbetssjukdomar orsakade av
belastningsbesvär. Belastningsskador som ofta leder till
långa sjukskrivningar, i genomsnitt mer än 100 dagar per år.
Det torde kunna ha sin orsak i svårigheten att i grunden
kunna ändra en arbetsplats organisation. Det kan också
bero på att kvinnors möjligheter att påverka är sämre
genom att många kvinnor arbetar deltid. En annan orsak
kan vara att kvinnor engagerar sig i fackligt arbete i mindre
utsträckning än vad män gör.

Inom vissa yrkesområden är arbetsmiljön särskilt tung,
både fysiskt och psykiskt. Det gäller t.ex. för
vårdbiträden -- och andelen kvinnor är där ca 95 procent.
Arbetsskadorna är många och personalomsättningen är
stor. Samtidigt är behovet av mer personal en mycket
framträdande fråga. Särskilt gäller detta dem som arbetar i
hemtjänsten/hemsjukvården. I och med att en stor del av
den tunga vården flyttas ut från institutionerna har arbetet
inom hemtjänsten blivit ännu tyngre. Det är påfrestande att
ständigt behöva möta nya arbetsmiljöer, och arbetet är
ensamt. Särskilt viktigt är det att unga -- på
arbetsmarknaden nyutkomna -- till en början får arbeta
under ledning av en erfaren person. Ensamarbete, som är
vanligt inom hemtjänsten, är för många ett stort problem
också i annat avseende. I det fortsatta arbetet med
arbetsmiljöfrågorna är det därför angeläget att
föreskrifterna blir sådana att hemtjänstarbetet inte får
utföras som ensamarbete, när arbetet innebär risk för
exempelvis våld och hot om våld.

I centerpartiet har vi tidigare i motioner krävt att
insatserna för hemtjänstens arbetsmiljö omedelbart måste
övergå i konkreta insatser. Det gäller insatser i utbildning
och fortbildning. Det gäller också att med tekniska
hjälpmedel och på annat sätt förbättra arbetsmiljön och
minska arbetsskadorna. Och det gäller den psykosociala
arbetsmiljön.

Vi noterar nu med tillfredsställelse att det rikstäckande
utbildningsprojektet ''Utbildning inom arbetsmiljö inom
hemtjänst och hemsjukvård'' är under genomförande och
att erfarenheterna från projektet redovisas som goda. Men
vi anser också att psykiska och sociala aspekter på
arbetsmiljön måste beaktas i forsknings- och
utvecklingsarbete.

För att kunna behålla och också rekrytera ny personal
till hemtjänsten är det även nödvändigt med snabba insatser
för att förbättra arbetsmiljön. Enligt vår mening är det av
största vikt att medel ur arbetslivsfonden kan användas för
att systematiskt skapa bättre
arbetsförhållanden/arbetsmiljö i hemtjänst/hemsjukvård.

Under de två senaste decennierna har andelen kvinnor
ökat långsamt inom tillverkningsarbetena och utgör nu
omkring en sjättedel av de anställda. Denna grupp, det rör
sig om ca 150 000
kvinnor, utgör en mycket utsatt kvinnogrupp på
arbetsmarknaden när det gäller sådana hälsorisker som
t.ex. svåra olyckor och besvär i muskler och leder. Det
handlar om kvinnor, som gått ut i ett arbetsliv som inte alls
varit anpassat för dem. Verktyg är exempelvis anpassade för
manshänder. Det gör att kvinnor ofta drabbas av helt
onödiga skador, därför att mycket i arbetslivet i stor
utsträckning är dimensionerat för män. I det förebyggande
arbetsmiljöarbetet har arbetarskyddsstyrelsen en viktig
roll. Enligt vår mening är det angeläget att sätta in särskilda
resurser för att förebygga sådana skador som enligt
tillgänglig statistik mest drabbar kvinnor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ytterligare åtgärder
för att förbättra kvinnors arbetsmiljö.

Stockholm den 24 januari 1991

Kersti Johansson (c)

Rosa Östh (c)