Arbetsmiljön

Motion 1989/90:A453 av Börje Hörnlund m.fl. (c)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning
1990-01-25
Bordläggning
1990-02-06
Hänvisning
1990-02-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: A453

av Börje Hörnlund m.fl. (c)
Arbetsmiljön

Den psykiska och fysiska stressen i arbetslivet var en central utgångspunkt i
centerns miljömotion 1962. Problembilden kvarstår än i dag. Uppenbart har
den allmänna utvecklingen i en rad avseenden sprungit ifrån utvecklingen på
arbetsmiljöområdet.

Mycket har gjorts för att få bort dåliga arbetsmiljöer. Den tekniska utvecklingen
har förbättrat många jobb. Ökade kunskaper och större medvetenhet
hos den enskilde har betytt en hel del. De fackliga organisationernas
engagemang i arbetsmiljöarbetet ger en styrka för konkreta insatser på enskilda
arbetsplatser och i den konkreta situationen.

Antalet människor som skadas i arbetet har ökat starkt under senare år.
Ökningen gäller olika slag av sjukdomar som förorsakas av arbetet. Olycksfrekvensen
har däremot kunnat hållas på en i stort sett oförändrad nivå.

Skadeutvecklingen har medfört en kraftig stegring både av långtidssjukskrivningarna
och förtidspensioneringarna. År 1988 uppgick de totala statliga
kostnaderna för långvarig sjukskrivning, förtidspensioner och arbetsskadeförsäkring
till ca 45 miljarder kronor, vilket motsvarar ca fyra procent
av bruttonationalprodukten.

Arbetsskadorna leder givetvis också till svåra problem för de enskilda
människor som drabbas. Dessa får ofta utstå mycket lidande och de påverkas
även negativt av den isolering som bortovaro från arbetet ofta medför.

För stat och kommun medför arbetsskadorna lägre skatteintäkter och för
företag och andra arbetsgivare medför de olika slag av kostnader.

Det finns en rad olika orsaker till dessa skador. Kemikalierna på arbetsplatserna
ger problem på både kort och lång sikt. Monotona arbetsmoment
ger förslitningsskador även genom arbeten som kan uppfattas som lätta. De
tunga och belastningsskadorna framträder i ökad omfattning i vård- och omsorgsarbetena.
Dessa arbeten har delvis också pressande psykiska förhållanden.
Datautvecklingen innebär att allt fler får problem till följd av bildskärmsarbete.

Centern har i en rad motioner tagit upp frågeställningar som rör enskilda
arbetsmiljöfrågor. Det gäller vård- och omsorgsarbete, bildskärmsarbete,
arbete i jord och skog m.m. Sammantaget innebär dessa motioner en uppmaning
till yrkesinspektionen att försöka flytta fram positionerna i sitt arbete
med spetsen riktad mot de nya svåra arbetsmiljöerna. Det är bara genom
en samlad kunskap och erfarenhet som det är möjligt att göra något

radikalt åt arbetsskadorna. Förstärkta resurser och kunskaper är steg framåt Mot. 1989/90

i det förebyggande arbetet riktat mot ohälsa. Företagshälsovårdens arbete A453

måste också med kraft inriktas på bättre framtida arbetsmiljöer.

Arbetsmiljöfrågorna måste inta en central roll i det internationella ekonomiska
samarbetet. Utan en stabil grund i överenskommelser om arbetsmiljön
riskerar man att i bransch efter bransch hamna i en situation där brister
i arbetsmiljön kan bli ett konkurrensmedel. Vi kan aldrig acceptera en kortsiktig
politik av detta slag. Sverige bör både i förhandlingar med EG och
genom EFTA-samarbetet och i andra organ finna former som innebär att
arbetsmiljösatsningar inte belastar företagens relativa konkurrenskraft. I ett
nationalekonomiskt perspektiv är resultatet av arbetsmiljöinvesteringar
klart positivt. Regeringen bör ges detta till känna.

Vi vill i detta sammanhang också erinra om att centern i riksdagsmotioner
tagit upp frågan om arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen.

Vi vill för vår del förorda ett aktionsinriktat arbete med siktet inställt på
de konkreta problem som finns och uppstår i arbetsmiljön. Den relativt
framgångsrika kampanjen mot rökning på jobbet och i offentliga lokaler är
ett viktigt exempel på framsteg i arbetsmiljöarbetet. Ett aktionsinriktat program
måste, för att vara framgångsrikt, kombineras med en allmän politik
som minskar miljöproblemen, begränsar förslitningsrisken och stärker den
enskildes hälsa.

- Kemikaliehoten i alla samhällsmiljöer måste minska

- Den psyko-sociala samhällsmiljön måste i ökad utsträckning präglas av
gemenskap mellan människorna och ett ömsesidigt ansvarstagande

- Arbetsplatserna och arbetsredskapen måste utvecklas från varje individs
situation

- Samhället måste gå i spetsen för ett arbete inriktat på sunda levnadsvanor.

Centerpartiet har aktivt deltagit i skapandet av arbetsmiljöfonden. Därigenom
tillförs arbetsmiljöområdet avsevärda offensiva resurser. Under de närmaste
åren bör därför arbetsmiljöfrågorna kunna få ett ordentligt genombrott.

Vi vill i detta sammanhang peka på vikten av att medlet prioriteras till yrkesområden
med hög andel skador och olycksfall. Centern anser dessutom
att vid medelsfördelningen från arbetsmiljöfonden så måste stor hänsyn tas
till att framtidens arbetsplatser och arbetsmiljöer byggs ut över hela landet.

Det är av utomordentligt stor vikt att moderna arbetsplatser/miljöer också
blir en av faktorerna som bidrar till målsättningen Hela Landet skall Leva.

Enligt vår mening måste småföretagen speciellt prioriteras i detta sammanhang.
Detta bör ges regeringen till känna.

Avslutningsvis vill vi framhålla att arbetsmiljöfonden kommer att bli ett
av instrumenten för att skapa ett bättre arbetskraftsutbud och en bättre folkhälsa.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo

5

Mot. 1989/90
A453

arbetsmiljöer i ett regionalt perspektiv och i småföretag.

Stockholm den 25 januari 1990
Börje Hörnlund (c)

Kersti Johansson (c) Per-Ola Eriksson (c)

Roland Larsson (c) Göran Engström (c)

Marianne Andersson (c) Kjell Ericsson (c)

Ivar Franzén (c) Håkan Hansson (c)

tionen anförts om inriktningen och omfattningen av yrkesinspektionens
arbete,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av internationella initiativ på arbetsmiljöområdet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsmiljöfondens roll i skapandet av framtidens

Gunhild Bolander (c)

Sven-Olof Petersson (c)

Yrkanden (6)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen och omfattningen av yrkesinspektionens arbete
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen och omfattningen av yrkesinspektionens arbete
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av internationella initiativ på arbetsmiljöområdet
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av internationella initiativ på arbetsmiljöområdet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsmiljöfondens roll i skapandet av framtidens arbetsmiljöer i ett regionalt perspektiv och i småföretag.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsmiljöfondens roll i skapandet av framtidens arbetsmiljöer i ett regionalt perspektiv och i småföretag.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.