om arbetsrättslagstiftningen

Motion 1987/88:A748 av Börje Hörnlund m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :A748

av Börje Hörnlund m. fl. (c)
om arbetsrättslagstiftningen

Inledning

Under det senaste decenniet har en omfattande reformering av lagstiftningen
på arbetsrättens område ägt rum. Motivet har främst varit att ge arbetstagarna
ett ökat inflytande i beslutsprocessen inom såväl näringsliv som offentlig
förvaltning i syfte att stärka de anställdas möjligheter till påverkan på sin
egen arbetssituation. Inflytandet utövas kollektivt genom de fackliga organisationerna.
Arbetsrättslagarna reglerar bl. a. möjligheterna till ledighet för
studier, fackligt arbete på arbetstid, ledighet för vård av egna barn,
turordningsreglerna vid uppsägning, de grundläggande reglerna för avtalsförhandlingar
och medling vid arbetstvister, formerna för medbestämmanderätten
vid arbets- och företagsledningsfrågor m. m.

Sammantaget har reformeringen av arbetsrättslagstiftningen inneburit att
arbetstagarorganisationerna stärkt sin position. Denna utveckling är enligt
vår mening positiv och ger möjligheter till att ta till vara arbetstagarnas
kunskaper och speciella erfarenheter inom såväl näringslivt som den
offentliga förvaltningen vid beslutsfattandet.

Arbetsrättslagstiftningen har emellertid fungerat i över ett årtionde och
det har under denna tid ställts många krav på förändringar. Lagstiftningen
har bl. a. kritiserats för att vara stelbent och rigid. I vissa fall leder den till
orimliga konsekvenser för den enskilde. Från centerpartiets sida har vi bl. a. i
motioner till tidigare riksmöten pekat på nödvändigheten av en allmän
översyn av arbetsrättslagstiftningen. Vi har i dessa motioner bl. a. pekat på
nödvändigheten av att följande problemområden bör lösas:

Medbestämmandelagen

MBL och den politiska demokratin

MBL och den politiska demokratin

Negativ föreningsrätt

Information och förhandlingar i små företag

Fredspliktsbestämmelserna

Ledighetslagstiftningen

Formerna för rätten till ledighet för fackliga förtroendemän

Mot. 1987/88
A748

Facklig vetorätt vid entreprenader och blockad av
enmansföretag

Enligt vår mening bör enmans- och familjeföretagare, som inte har anställd
personal, undantas från stridsåtgärder. Riksdagen bör hos regeringen begära
förslag om ändring i MBL innebärande att blockad av sådana företag
förklaras som en omotiverad stridsåtgärd och därmed ej är tillåten. Det är
vidare mycket betänkligt att vetorättsreglerna ibland utnyttjas av de fackliga
organisationerna för att försöka stoppa även seriösa entreprenörers verksamhet.
Detta drabbar särskilt enmansföretagen och blir ett hinder för
nyföretagande. Detta förfarande har också kritiserats och regeringen har
tvingats medge behovet av skärpt uppmärksamhet i syfte att ge enmansföretagen
på entreprenadområdet bättre förutsättningar. Enligt vår mening bör
lagstiftningen ändras så att dessa missförhållanden undanröjs. Riksdagen bör
hos regeringen begära förslag om detta.

Ledighet för anhörigvård

Det måste vara en allmän strävan från samhällets sida att göra det lättare för
äldre, sjuka och handikappade för dem som så önskar - att bo kvar i
hemmet. Det är oftast från den enskildes synpunkt en trygghet att få bo kvar i
sin hemmiljö. Vård i hemmet förutsätter dock i många svåra fall att det finns
anhöriga som ställer upp och hjälper till i vård- och tillsynsarbetet.

Anhörigvårdarna är i dag en eftersatt grupp som dessutom ofta har svårt
att få tjänstledighet för vårduppgifterna. Vi har i annat sammanhang betonat
nödvändigheten av en utbyggd anhörigvård. Ett nödvändigt steg i denna

Anställningsskyddslagen

Turordningsregler vid uppsägning
Detta är exempel på områden där vi från centerns sida krävt förändringar i
gällande lagstiftning. Enligt vår mening krävs därför förändringar som ger
utrymme för en större flexibilitet i tillämpningen och därmed på ett bättre
sätt än för närvarande både tar hänsyn till de mindre företagens förhållanden
och de enskilda individernas rättigheter.

Sammanfattningsvis måste således arbetsrättslagstiftningen enligt vår
mening i vissa delar få en annorlunda utformning där de enskilda individerna
får en starkare ställning. Revideringen måste vidare utgå ifrån att klara
gränsdragningar upprättas mellan den parlamentariska demokratins principer
och fackligt inflytande. Lagstiftningen måste klargöra de olika roller i
samhällsarbetet skilda typer av organisationer måste ha. Detta innebär att
varken arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer lagstiftningsvägen skall
ges möjligheter att delta i den rent politiska beslutsprocessen.

Vi förslår mot denna bakgrund att en total översyn av den gällande
arbetsrättslagstiftningen nu sker och att en parlamentariskt sammansatt
kommitté tillsätts för detta ändamål.

Det finns emellertid några områden där det är angeläget att beslut fattas
omgående. Vi redovisar nedan våra förslag i dessa hänseenden.

18

riktning är att lagfästa rätt till tjänstledighet för anhörigvård. Lagförslag med Mot. 1987/88

denna inriktning har tidigare presenterats. A748

Förlängning av småbarnsföräldrars rätt till ledighet

Småbarnsföräldrar har för närvarande rätt att ta ut ledighet från sina
anställningar tills barnen har uppnått en ålder av ett och ett halvt år. Enligt
vår mening bör möjlighet till tjänstledighet finnas att tas ut till och med att
barnet fyllt tre år. Detta skulle ge större möjlighet till större valfrihet i
barnomsorgen. Det skulle också kunna lösa problemen med barnomsorg för
föräldrar i kommuner där den kommande barnomsorgen fortfarande är
otillräckligt utbyggd. Med hänsyn till att rätten till ledighet i detta fall avser
en så lång tidsperiod är det lättare för arbetsgivaren att kunna planera för
den. Många arbetsgivare medger också i dagsläget en sådan förlängd
ledighet. Det är därför inte nödvändigt med någon översyn i detta fall.
Regeringen bör lägga fram ett förslag om rätten till ledighet av vård för barn
m. m. i enlighet med vårt förslag.

Provanställningar

Från centerpartiets sida har vi vid upprepade tillfällen understrukit vikten av
att inträdet på arbetsmarknaden inte försvåras av stelbenta lagregler och en
ovilja från de fackliga organisationerna att se mer pragmatiskt på vilka regler
och lönenivå som exempelvis bör gälla för nyanställd 18-åring. Det är
angeläget att förbättra sysselsättningsmöjligheterna för ungdomar och alla
bör ha rätt till provanställning i sex månader. Enligt vår mening bör
lagstiftningen ändras i enlighet härmed och riksdagen hos regeringen begära
förslag om detta.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentariskt
sammansatt kommitté tillkallas med direktiv att genomföra en total
översyn av arbetsrättslagstiftningen i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i lagen om
medbestämmande i arbetslivet beträffande facklig vetorätt vid entreprenader
och blockad av enmansföretag i enlighet med vad som
anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av ledighetslagstiftningen
i enlighet med vad som anförs i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om förlängning
av småbarnsföräldrars rätt till ledighet,

19

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i anställ- Mot. 1987/88

ningsskyddslagen avseende former för provanställningar i enlighet A748

med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 26 januari 1988

Börje Hörnlund (c)

Kersti Johansson (c)

Per-Ola Eriksson (c)

Görel Thurdin (c)

Ingvar Karlsson (c)
i Bengtsfors

Ivar Franzén (c)
Elving Andersson (c)
Jan Hyttring (c)

Rosa Östh (c)

20