Arbetsrättslagstiftningen

Motion 1989/90:A757 av Börje Hörnlund m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A757

av Börje Hörnlund m.fl. (c)
Arbetsrättslagstiftningen

Inledning

Det är av central betydelse för en fungerande arbetsmarknad att de lagar och
regler som styr arbetsmarknadens funktionssätt är flexibla och utformade på
ett sådant sätt att hänsyn kan tas till de skilda förhållanden som finns på olika
delar av arbetsmarknaden.

Det är nödvändigt att lagstiftningen på arbetsmarknadsområdet både kan
svara upp mot de krav som ställs inom den offentliga sektorn och det privata
näringslivet. Det är också nödvändigt att den tar hänsyn till de skilda förutsättningar
som råder på små och stora arbetsplatser vad avser facklig verksamhet
och möjligheter till påverkan och inflytande för de anställda.

Ett starkt näringsliv förutsätter bl a både stora och små företag. De mindre
och medelstora företagen kommer att ha en avgörande betydelse för näringslivets
förnyelse och långsiktiga tillväxt. Dessa företag har en bättre förmåga
att anpassa sig till konjunkturväxlingar. De bidrar till att göra hela
samhällsekonomin mindre sårbar. Målsättningen måste vara ett starkt näringsliv
som ger hög sysselsättning, anställningstrygghet och resurser för välfärdsutveckling
i hela landet.

För att nå detta mål behövs samförståndsanda och ansvarstagande av såväl
arbetsgivar- som fackliga organisationer. Det krävs en bra arbetsmiljö och
goda relationer mellan arbetsgivare och anställda inom ett företag. Vidare
krävs att de anställda känner ansvar för det egna företaget. Detta förutsätter
att arbetstagarna inom ett företag upplever att de är delaktiga i och kan påverka
företagsledningen i frågor som rör företagets ekonomi och skötsel.

En livskraftig och differentierad småföretagsamhet skapar enligt vår mening
de bästa förutsättningarna för en bra och demokratisk arbetsmiljö.
Småföretagen har god förmåga till anpassning och förnyelse. I stället för
kraftigt specialiserade arbetsuppgifter t.ex. vid löpande band, erbjuds den
anställde överblick över hela produktionen och stora möjligheter att påverka
innehållet i sitt arbete och hur det utförs.

De offentliga arbetsplatserna inom stat, landsting och kommuner är oftast
stora arbetsplatser. Det är enligt vår mening särskilt väsentligt att man inom
den offentliga sektorn finner former för de anställdas inflytande som är för

enligt med vad den politiska demokratin kräver. Det får emllertid inte inne- Mot. 1989/90

bära att de anställda utestängs från insyn och inflytande i frågor som påver- A757

kar den egna arbetssituationen på arbetsplatsen.

Snabb strukturomvandling

Under det senaste decenniet har Sverige också upplevt en kraftig strukturomvandling.
Ny teknik har fått en allt större betydelse inom samhällslivets
alla sektorer. Förändringarna sker allt snabbare och ställer stora krav på arbetsmarknadens
funktionssätt. En sådan utveckling förutsätter att regler, avtal
och lagstiftning är så utformade att aktörerna på arbetsmarknaden på ett
bra sätt fortlöpande kan anpassa sig till förändrade förhållanden. I annat fall
kan inte arbetsmarknaden fungera på ett tillfredsställande sätt.

En positiv strukturomvandling måste bygga på kompetens, ansvarskänsla
och vilja att finna goda lösningar. Det innebär att inflytandefrågorna och
därmed arbetsrättslagstiftningen måste vara så utformad att de enskilda anställda
kan och är villiga att engagera sig i frågor som berör dem i deras arbete.

Det är av avgörande betydelse för effektivitet och positiv utveckling att de
enskilda människornas kunskap, erfarenhet och engagemang tas till vara i
företagens beslutsprocesser. Ett decentraliserat beslutsfattande, där alla anställda
har inflytande, ger de bästa förutsättningarna för detta och därmed
ett väl fungerande medbestämmande i arbetslivet. Härigenom undviks en
byråkratisering i relationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Otidsenlig arbetsrättslagstiftning

En omfattande reformering av lagstiftningen på arbetsrättens område har
också skett. Motivet har främst varit att ge arbetstagarna ett ökat inflytande
i beslutsprocessen inom såväl näringsliv som offentlig förvaltning i syfte att
stärka de anställdas möjligheter till påverkan. Inflytandet utövas kollektivt
genom de fackliga organisationerna. Arbetsrättslagarna reglerar bl.a. möjligheterna
till ledighet för studier, fackligt arbete på arbetstid, ledighet för
vård av egna barn, turordningsreglerna vid uppsägning, de grundläggande
reglerna för avtalsförhandlingar och medling vid arbetstvister, formerna för
medbestämmanderätten vid arbets- och företagsledningsfrågor m.m.

Sammantaget har reformeringen av arbetsrättslagstiftningen inneburit att
arbetstagarorganisationerna stärkt sin position. Denna utveckling är enligt
vår mening positiv och ger möjligheter till att ta tillvara arbetstagarnas kunskaper
och speciella erfarenheter inom såväl näringslivet som den offentliga
förvaltningen.

Total översyn krävs

Den nuvarande arbetsrättslagstiftningen infördes i huvudsak för mer än ett
decennium sedan. Lagstiftningen har redan från början kritiserats av olika
skäl och många krav på förändringar har ställts, bl.a. i ett stort antal motioner
i riksdagen.

Det alltmer ökande inslaget av korporativism i vårt politiska system inne- 19

bär en risk för åsidosättande av de grundläggande principerna för den parla- Mot. 1989/90

mentariska demokratin. Den tidigare klara rollfördelningen mellan vad som A757

ankommer på en intresseorganisation resp. en politisk organisation har blivit
alltmer oklar. Detta är en oacceptabel utveckling. Rågången mellan de uppgifter
en förtroendevald har för ett politisk parti resp. en intresseorganisation
måste i en parlamentarisk demokrati vara helt klar.

Arbetsrättslagstiftningens inriktning mot att stärka de fackliga organisationerna
har vidare medfört att den i flera hänseenden fått en alltför rigid
och stelbent utformning. I vissa fall leder den till orimliga konsekvenser för
den enskilde. Arbetsrättslagstiftningen har också främst anpassats efter storföretagens
och de centrala fackliga organisationernas funktionssätt och behov.
Småföretagens och de enskilda arbetstagarnas annorlunda situation har
inte tillräckligt beaktats.

Vi vill också i detta sammanhang peka på att de stora företagens internationalisering
kan innebära en risk för att de anställdas möjligheter till inflytande
och insyn försämras. Det är därför av väsentlig betydelse att de fackliga
organisationerna vid fusioner typ ASEA-Brown Boveri har tillgång till
information och tillräckligt inflytande. Det kan inte anses vara ett nationellt
intresse att svenska storföretag genom fusioner med andra storföretag frigör
sig från den nationella lagstiftningen. Storföretagens internationalisering riskerar
innebära att såväl nationalstaterna som de nationella fackliga organisationernas
möjligheter att spela en aktiv roll för näringslivet kraftig begränsas.
Vi har från centerpartiets sida i en partimotion bl a mot denna bakgrund
aktualiserat åtgärder mot konkurrensbegränsande ägarkoncentrationer i näringslivet.

Ytterligare ett område som måste beaktas i detta sammanhang är hur ett
mer integrerat samarbete i Västeuropa påverkar arbetsrättslagstiftningen
och möjligheterna till fackligt inflytande. Det måste noggrant prövas om en
större samstämmighet i lagstiftningen riskerar medföra ett försämrat socialt
skydd för de anställda och sämre möjligheter att delta i företagens beslutsprocesser.

Riktlinjer för en översyn av arbetsrättslagstiftningen

Mot denna bakgrund anser vi från centerpartiets sida att en total översyn
och en bättre samordning av den nuvarande arbetsrättslagstiftningen krävs.

Översynen bör således inte begränsas till enbart medbestämmandeområdet
utan denna bör även omfatta ledighetslagstiftningen och anställningsskyddslagen.

Reglerna på det arbetsrättsliga området måste enligt vår mening vara klart
och entydigt utformade samtidigt som en bättre flexibilitet i tillämpningen
blir möjlig. Lagstiftningen måste vara anpassad till de mindre arbetsplatsernas
förhållanden och de enskilda arbetstagarnas rättigheter. Vad gäller de
enskilda arbetstagarna måste översynsarbetet syfta till att stärka deras rätt
och öka deras inflytande på den egna arbetsplatsen.

Målsättningen med översynsarbetet måste bl a vara att klart slå fast rollfördelningen
för de fackliga organisationerna till såväl arbetsgivare som t ex
politiska partier. Revideringen av lagstiftningen måste medföra att klara

gränser fastläggs mellan formerna för utövande av den parlamentariska de- Mot. 1989/90

mokratin och formerna för fackligt inflytande. Lagstiftningen måste klart A757

utgå ifrån de olika roller i samhällsarbetet skilda typer av organisationer har.

Detta innebär att varken arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer lagstiftningsvägen
skall ges möjligheter att delta i den rent politiska beslutsprocessen.
Lagstiftningen måste även få en mer flexibel utformning som innebär
att arbetsmarknadens funktionssätt underlättas och villkoren för nyskapande
förbättras samt att den inneboende utvecklingskraften hos småföretagare
inte stäckes i en djungel av regler och byråkrati.

Erfarenheterna av ledighetslagstiftningen visar bl a att de fackliga förtroendemännens
ledigheter på arbetstid bör koncentreras till att gälla förhållanden
med direkt anknytning till den egna arbetsplatsen. Vidare måste vid
en revidering beaktas att den nuvarande ledighetslagstiftningen i vissa hänseenden
blivit otidsenlig med hänsyn till den politiska utveckling som skett.

Dagens arbetsmarknad med krav på jämställdhet, valfrihet i barnomsorgen,
bättre möjligheter för anhöriga till omsorg om äldre, solidariteten med utvecklingsländernas
folk m.m. förutsätter en modernisering av lagstiftningen.

Andra områden där krav ställts på revideringar är t ex den negativa föreningsrätten,
information och förhandlingar i små företag, fredspliktsbestämmelserna,
formerna för rätten till ledighet för fackliga förtroendemän, turordningsregler
vid uppsägning, arbetsrättsliga skadestånd m.m. Till detta
skall läggas behovet att pröva hur storföretagens internationalisering påverkar
möjligheterna till fackligt inflytande och hur ett närmande till EG kan
påverka arbetsrättslagstiftningens utformning.

Sammanfattningsvis måste således arbetsrättslagstiftningen enligt vår mening
i vissa delar få en ny utformning där de enskilda individerna får en starkare
ställning. Vi föreslår mot denna bakgrund att en total översyn av den
gällande arbetsrättslagstiftningen nu sker och att en parlamentariskt sammansatt
kommitté tillsätts för detta ändamål.

Därest vårt krav om en totalt översyn inte vinner riksdagens bifall kvarstår
vi vid de förändringar i arbetsrättslagstiftningen som vi aktualiserat i tidigare
motioner och bl.a. senast finns redovisade i reservationer till årets riksmöte
beträffande utformningen av arbetsrättslagstiftningen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentariskt sammansatt
kommitté tillkallas med direktiv att genomföra en total översyn av
arbetsrättslagstiftningen i enlighet med vad som anförts i motionen.

21

Stockholm den 25 januari 1990
Börje Hörnlund (c)

Per-O la Eriksson (c)

Kersti Johansson (c)

Göran Engström (c)
Marianne Andersson (c)
Håkan Hansson (c)

Sven Olof Petersson (c)

Mot. 1989/90
A757

Roland Larsson (c)

Ivar Franzén (c)

Kjell Eriksson (c)

Jan Hyttring (c)

Gunhild Bolander (c)

22