Arbetsskadorna

Motion 1989/90:A257 av Claes Roxbergh m.fl. (mp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning
1990-01-25
Bordläggning
1990-02-06
Hänvisning
1990-02-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A257

av Claes Roxbergh m.fl. (mp)
Arbetsskadorna

Om arbetsskadorna verkligen ökat de senaste åren är mycket svårt att konstatera
genom statistik eller undersökningar. Om man enbart tar hänsyn till
den förda statistiken är det dock helt klart att så är fallet.

Antalet anmälda arbetsskador har ökat starkt från 1983 då antalet uppgick
till 183 000 till 257 000 1988.

Tidigare var arbetsskadan något som i viss mån accepterades, man var utsliten.
Den förändring i inställningen till arbetsskador som vi har fått i Sverige
är utmärkt, human och nödvändig. När någon får skador på grund av
olämplig arbetsmiljö och/eller olämpliga arbetsmetoder ska han/hon få den
ekonomiska ersättning som vederbörande enligt LAF är berättigade till. Riskerna
för arbetsskador ska för övriga anställda förebyggas på ett tidigt stadium.

I första hand anser miljöpartiet de gröna dock att man ska arbeta förebyggande.
Statistiken över de olika typerna av arbetsskador visar att enbart förslitningsskadorna
och rygg- och nackskador kostar samhället omkring 28
miljarder. Här bör man gå in och kräva förändringar i arbetsmiljön.

När det gäller olika utsläpp, tunga lyft och dylikt är vi en bra bit på väg
och hoppas få ytterligare kunskaper när de 400 000 mest utsatta arbetena
är klarlagda.

Det är självklart så, att arbetsplatserna vid behov ska handikappanpassas
som mp anför i sin handikappmotion. Riskerna för övriga anställda ska förebyggas
på ett tidigt stadium.

För att minska dramatiken med samordningstiden på 90 dagar föreslår
miljöpartiet de gröna att en översyn görs av den ekonomiska ersättningen.
Med vissa kostnadsökningar ges samma ersättning under hela utredningstiden,
alltså en omprioritering av anslaget. Det hamnar förslagsvis på 95 %
fram till utredningen är klar.

Anpassa arbetsplatserna

Arbetplatserna behöver människoanpassas och dit har vi lång väg att gå.
Det gäller både fysiskt och psykiskt. Enformiga och monotona arbeten behöver
regelbundna avbrott. I bullriga miljöer måste ljudnivån om möjligt
sänkas eller hörselskydd användas, något man slarvar med på många arbetsplatser.
Ensamarbete är ett stort problem för många människor, kanske särskilt
inom hemtjänst, jordbruk och viss administration.

Miljöpartiet de gröna anser att regeringen ska ge arbetsmarknadsdeparte- Mot. 1989/90

mentet i uppdrag att göra en analys av problemen med ensamarbete. A257

Inom den ökning av anslagen till arbetsskadeförsäkringen som finns inom
Bl anser mp att möjligheterna för att nyanställa ytterligare personal är tillgodosedda.

Rehabiliteringen ska kunna sättas in snabbt medan utredning pågår utan
att möjligheterna att få arbetsskadan godkänd minskar. I Avesta vill man
starta ett rehabiliteringsprojekt med patienter redan efter en månads sjukskrivning,
detta om man misstänker långsiktiga skador eller besvär. Under
tiden görs en utredning. Redan 1990 kan detta projekt starta. Liknande projekt
kan med fördel drivas i anslutning till mindre sjukhus.

Se över arbetsmiljön fysiskt och psykiskt

En mycket viktig fråga är också individens förutsättningar. Här behövs kraftinsatser.
Hjälp behövs i förebyggande syfte, så att människor hamnar på rätt
arbetsplats. Här kan företagshälsovården kopplas in både före placering på
ett visst arbete och sedan snabbt, om något visar sig gå snett.

En helhetssyn är nödvändig när det gäller friskvård och förebyggande hälsovård.
Redan i skolan och inom fritidssysselsättningar måste rörelsen och
motionen in på ett helt nytt sätt för att motverka allt stillasittande i skolan
och framför TV och dataspel. Breddidrotten, skolgymnastiken och friluftsdagarna
spelar här en viktig roll. På arbetsplatserna borde en utökad pausgymnastik
förbättra konditionen och förebygga arbetsskador. Detta har miljöpartiet
de gröna behandlat i en annan motion.

Miljöpartiet de gröna efterlyser den år 1987 av riksdagen begärda analysen
av orsakerna till det ökande antalet arbetsskador. Regeringen bör snarast
tillsätta och låta slutföra denna analys och lägga fram förslag för att motverka
det ökande antalet arbetsskador och de ökande kostnaderna härför.

På längre sikt spelar här de förebyggande åtgärder som miljöpartiet de gröna
föreslagit en stor roll. Snabbinsatt rehabilitering och försök att återföra arbetsskadade
till nya arbeten är också viktiga åtgärder.

Det är viktigt att arbetsgivarna tvingas ta sitt ansvar när det gäller arbetsskadorna.
Här föreslår miljöpartiet de gröna att de arbetsgivare som bara
spottar ur sig arbetsskadade människor ska få en höjd arbetsgivaravgift. En
sänkning av avgiften kan tänkas på arbetsplatser som endast har ett fåtal arbetsskadade
eller inga alls.

Där vissa försäkringsbolag, t.ex. AMF, begär utredningsarbete och statistik
av de allmänna försäkringskassorna bör ett pris sättas på detta och försäkringsbolagen
betala fullt ut. Livräntan till egenföretagare som småföretagare
och jordbrukare bör ses över och man ska hänsyn till i vilken mån de i framtiden
kan erhålla inkomst från eget arbete. Här bör i varje fall tas hänsyn till
ett längre tidsperspektiv, då uttag från skogskonto t.ex. ger en missvisande
bild av arbetsförmågan contra inkomsten.

Arbetsskada sorn grund för avsked

I princip gäller i Sverige enligt anställningsskyddslagens 7:e paragraf att arbetsskada
inte är saklig grund för avsked. Det har i flera fall förhandlats mel- 13

lan arbetsmarknadens parter om huruvida saklig grund för avsked har före- Mot. 1989/90

varit i arbetsskadefall med långtidssjukskrivning som följd. Därför bör riks- A257

dagen klart uttala att under inga omständigheter kan arbetsskada godtas som
saklig grund för uppsägning av anställning.

Hemställan

Men hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en analys av ensamarbetets
problem och behov av stimulans,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
översyn görs om ersättningen under samordnings- och utredningstiden
gällande arbetsskada enligt vad som anförts i motionen,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående snabb rehabilitering,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående ersättning till försäkringskassan av AMF,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsgivarens ansvar för arbetsskador och behovet
av en översyn av lagstiftningen för detta ansvar,1]

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna, i anslutning
till 7 § i anställningsskyddslagen, att arbetsskada under inga omständigheter
skall kunna godtas som saklig grund för uppsägning av
anställning.

Stockholm den 23 januari 1989

Claes Roxbergh (mp)

Inger Schörling (mp)

Anita Stenberg (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)
Anna Horn av Rantzien (mp)

1 1989/90: Sf297

14

Yrkanden (4)

  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär en analys av ensamarbetets problem och behov av stimulans
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär en analys av ensamarbetets problem och behov av stimulans
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna, i anslutning till 7 § i anställningsskyddslagen, att arbetsskada under inga omständigheter skall kunna godtas som saklig grund för uppsägning av anställning.
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna, i anslutning till 7 § i anställningsskyddslagen, att arbetsskada under inga omständigheter skall kunna godtas som saklig grund för uppsägning av anställning.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.