Arbetstid - med utrymme för individen

Motion 2000/01:A202 av Maria Larsson m.fl. (kd)

1 Innehållsförteckning

2 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om småbarnsföräldrars möjlighet att gå ned i arbetstid.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om flexibel arbetstid.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ändring i semesterlagen.

3 Inledning

Att arbeta har sin tid och att vila har sin tid. Det är en viktig och
angelägen fråga för alla människor att få balans i livet mellan
förvärvsarbete och fritid. Människor har olika behov under olika tider av
livet. Mer tid för barnen, familjen och det sociala livet är ett önskemål
som delas av många människor. Exempelvis finns oftast önskemål om
kortare arbetstider från småbarnsföräldrar. Att bygga ett tryggt socialt
nätverk som ger trygga barn och därmed hopp för framtiden kräver tid
och engagemang. Många äldre vill gärna korta sin arbetsdag men kan
vara beredda att fortsätta på deltid bortom pensionsstrecket. Under andra
perioder av livet kan det finnas rakt motsatta önskemål om arbetstiden. En
del vill arbeta mesta möjliga övertid under något år för att kunna resa eller
förverkliga drömmen om den egna villan. Gemensamt för alla är att
behoven ser olika ut under en livscykel och att mycket skulle kunna lösas
med flexiblare arbetstider.

Arbetstidsfrågan har i över 100 år funnits på agendan. Alltsedan
industrialismens genombrott har arbetstlivet organiserats med fasta
arbetsplatser, fasta arbetsuppgifter och fast arbetstid. Den första politiska
arbetstidsreformen var när riksdagen antog en begränsning av arbetstiden
1919. Den femte semesterveckan beslutades 1977. Det har genomförts 17
förkortningar av arbetstiden de senaste 50 åren, exempelvis kortare
arbetsvecka, längre semester, längre föräldraledighet, kortad arbetstid för
skiftarbetare, ökad rätt till studieledighet, lägre pensionsålder samt längre
skolgång. Till detta kommer ett stort antal avtal om förkortad arbetstid.

Arbetslivet har genomgått stora förändringar de senaste tio åren.
Tjänstesektorn ökar på industrisektorns bekostnad. Många arbetstagare är inte
längre bundna till sin arbetsplats varje arbetstimme. Distansarbete, flexibel
arbetstid och fri arbetstidsförläggning blir allt vanligare. Varje arbetstagare
har unik kompetens som inte gör dem så lätt utbytbara. De fasta
anställningarna har minskat i antal, samtidigt som projektarbete och
korttidsanställningar ökat. Bemanningsföretagens verksamhet växer
lavinartat.

Arbetstiden har varit en av de stora stridsfrågorna i årets
budgetförhandling. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och s-kvinnorna har ropat
högt på en generell lagstadgad arbetstidsförkortning med 6 timmars arbetsdag
som slutmål. Förespråkarna menar att kortare arbetstid är lösningen på nästan
alla problem: hälsoproblem, bristande jämställdhet och hög arbetslöshet.

De tre största fackförbunden, Kommunal, Metall och Sif, har redan
klargjort att kortare arbetstid blir ett huvudkrav i nästa stora avtalsrörelse
år
2001. Samtidigt varnar de regeringen, Miljöpartiet och Vänsterpartiet för att
lägga sig i avtalsförhandlingarna och lagstifta om arbetstidsförkortning och
därigenom ta ifrån dem möjligheten att låta enskilda välja mellan högre lön
och kortare arbetstid.

Vi kristdemokrater menar att en generell arbetstidsförkortning inte är
lösningen vare sig för den enskilde individen eller för arbetslösheten. De
kollektiva lösningar som uppnås genom generell lagstiftning motverkar
möjligheten för den enskilde att välja arbetstidsomfattning och
arbetstidsförläggning. Man måste under olika skeden av livet kunna välja att
arbeta olika mycket. Avtal bör slutas på lokal nivå med hänsynstagande till
den enskilde individens behov, parat med rimliga förutsättningar för
företagande.

4 Arbetstid idag

Drygt 800 000 personer byter jobb varje år. 100 000 kommer in och lika
många försvinner ut med olika pensionsavtal. Mellan 10 000 och 20 000
startar varje år eget företag. Omkring 3 miljoner personer har
tillsvidareanställning och 350 000 är så kallade egenanställda. 500 000
har tidsbegränsade anställningar, en grupp som idag utgör cirka 20
procent av alla sysselsatta och som hela tiden ökar.

Även om den lagstadgade arbetstiden är 40 timmar arbetar vi inte mer än
32,8 timmar per vecka i reell tid. Det är lågt också i en europeisk jämförelse.
I
en jämförelse av 14 OECD-länder har vi den tredje kortaste arbetstiden
beroende på sänkt pensionsålder, utökad semesterledighet, kortare arbetstid
för tvåskiftesarbetare och så vidare. Tittar man på årsarbetstiden ligger
Sverige näst lägst i Europa, efter Norge, med en faktisk årsarbetstid på 1 550
timmar, medan Frankrike har 1 640 timmar och USA har 1 960 timmar. Om
arbetstiden i Sverige kortas från 40 till 36 timmar i veckan beräknas detta
kosta 10 procent av löneutrymmet. Även om man använde hela det centrala
utrymmet till arbetstidsförkortning skulle det ta 6-7 år innan man kommit ned
till 36 timmar.

20 procent av samtliga arbetstagare svarar för 72 procent av
övertidsuttaget, 40 procent arbetar inte alls övertid. Detta indikerar att det
är
bristyrkesgrupper som arbetar övertid, förmodligen inte beordrad övertid utan
i samförstånd med sin arbetsgivare. Förkortad arbetstid löser inte detta
problem.

Enligt en opinionsundersökning av Skop arbetar 900 000 svenskar deltid
och över 70 procent är nöjda med den arbetsformen.

43 procent anger enligt SKOP att de är nöjda med sina arbetstider. Det
finns en stor variation i önskemålen om hur arbetstiderna ska förbättras bland
dem som inte är nöjda. 13 procent vill arbeta mer än idag, 27 procent vill
arbeta mindre medan 14 procent vill arbeta lika många timmar som idag men
på andra tider. Framförallt är det de äldre som är nöjda med sin arbetstid,
medan de yngre, 18-34 år, vill arbeta mer för att tjäna mer pengar. Dessutom
vill 20-30 procent arbeta mindre för att öka fritiden.

5 Rapporter, undersökningar och aktuell
forskning

Såväl Konjunkturinstitutets som Arbetslivsinstitutet och
Långtidsutredningen har presenterat rapporter under våren 2000.

Konjunkturinstitutets rapport tar upp de makroekonomiska effekterna av
en arbetstidsförkortning. Huvudresultatet är att en arbetstidsreform leder till
produktionsbortfall i motsvarande grad som arbetstiderna kortas. Effekten kan
mildras något av ett ökat arbetskraftsdeltagande och en något lägre
sjukfrånvaro.

Konjunkturinstitutet menar vidare att det är mycket dyrbart. Översatt till
individnivå skulle en arbetstidsförkortning med 2,5 timmar per vecka leda till
en välfärdsförlust på 30-40 miljarder, eller 30 000 kronor per år och
förvärvsarbetande. En förkortning med 5 timmar skulle innebära 50 000
kronor i välfärdsförlust per individ.

Institutet påvisar också att arbetslösheten efter ett tag med kortare arbetstid
ökar, då konkurrenskraften försämras vilket leder till rationaliseringar samt
konkurser som gör att människor mister sina arbeten.

Långtidsutredningen menar att demografin är det stora problemet i
framtiden. Under kommande decennier ökar antalet äldre samtidigt som
relativt få unga människor inträder på arbetsmarknaden. Från 2008 krymper
den arbetsföra befolkningens storlek och den fallande trenden fortsätter flera
decennier framåt. Från 2015 blir kommunernas resurser alltför knappa i
förhållande till det växande trycket på välfärdssystemen. Varje
förvärvsarbetande måste alltså försörja fler. Om arbetstiderna kortas generellt
blir konsekvenserna allvarliga såväl för den enskilde arbetstagaren, för
pensionären som för samhället. Detta visar på betydelsen av att så många som
möjligt finns i arbetslivet i så stor utsträckning som möjligt.

Arbetslivsinstitutets rapport "Arbetstidsförändringar - möjligheter och
konsekvenser" innehåller en genomgång av aktuell forskning om
arbetstidsförkortning samt effekterna på jämställdhet, social välfärd,
offentliga finanser samt företagens och hushållens ekonomi.

Rapportens slutsats är att en arbetstidsförkortning leder till ökade
rekryteringsproblem, att den regionala obalansen förstärks, att företagens
kostnader ökar, att inga större konkreta effekter på hälsan kan påvisas och att
effekterna på sjukförsäkring och förtidspension därför blir små samt att
effekterna på jämställdheten skulle bli större om kvinnorna ökade sin
arbetstid till männens nivå. Ökad fritid kan vara positivt, men inte för alla
individer.

Professor Lars Calmfors anser att slutsatserna i Arbetslivsinstitutets
rapport är riktiga. Han menar också att risken för negativa effekter på
produktion och sysselsättning vid en arbetstidsförkortning är störst i en
situation som den nuvarande med brist på arbetskraft.

Den teoretiska forskningen är samstämmig: arbetstidsförkortning är inte
någon effektiv åtgärd för att öka sysselsättningen. Den empiriska forskningen
har större variation. Bästa studien är gjord i Tyskland av ekonom Jennifer
Hunt. Där genomfördes en decentraliserad arbetstidsförkortning i olika
branscher under 10 år, 1985-1994. Resultatet blev att arbetstidsförkortningen
inte ledde till mer övertid, löneinkomsterna föll inte avsevärt, men inga
positiva sysselsättningseffekter uppvisades utan tvärtom så minskade
sysselsättningen. De makroekonomiska effekterna belyses inte i studien.

Calmfors anför att vi historiskt sett har tagit ut produktivitetsstegringen i
form av både högre konsumtion och kortare arbetstid, och det är rimligt att vi
vill göra det också i framtiden. Men i de avvägningar som måste göras bör
man utgå från att kortare arbetstid har betydande ekonomiska kostnader.
Detta är ett starkt argument mot lagstiftning och ett starkt argument för avtal
eller individuella överenskommelser. Man kan inte blunda för att kortare
arbetstid verkligen kostar något. Detta kan vara särskilt viktigt de närmaste
åren då den demografiska utvecklingen även utan arbetstidsförkortning kan
väntas innebära brist på arbetskraft och allvarliga påfrestningar på de
offentliga välfärdssystemen.

En Sifo-undersökning våren 2000 visade att endast 15 procent av de
förvärvsarbetande ville att arbetstidens längd och förläggning skulle avgöras
av lagar. 54 procent vill att frågan ska avgöras av den anställde och
arbetsgivaren.

6 Argument mot en generell lagstadgad
förkortad arbetstid

6.1 Får fler jobb om man delar på dem?

Det första argument som hördes från dem som förordar generell
arbetstidsförkortning var att man på grund av den höga arbetslösheten
skulle dela på jobben. Men dagens arbetsorganisation innehåller mer av
specialistkompetens än tidigare där människor inte är utbytbara hur som
helst. Redan idag finns stora problem med flaskhalsar på
arbetsmarknaden. Dessa skulle definitivt förvärras om förkortad arbetstid
infördes. Resonemanget om att dela på jobben utgår från att arbetskraften
är homogen och mobil.

Sverige befinner sig för närvarande i en internationell högkonjunktur.
Vissa regioner och vissa sektorer ropar efter arbetskraft. 7 av 10 företag som
vill nyanställa uppger att de har rekryteringsproblem. Problemet är inte
mindre inom offentlig verksamhet: vård, omsorg och skola. Stora
pensionsavgångar väntar de närmaste åren, vilket medför att
arbetskraftsbristen kommer att accentueras än mer. Behovet är knappast att
dela på jobben utan snarare att klara matchningsproblemet bättre.

6.2 Minskar stressen om man kortar arbetstiden?

Det ökande tempot skapar stress, vilket har blivit ett problem i arbetslivet
i hela Europa. Stress orsakar stora kostnader för både individen och
samhället. Sambandet mellan stress och hjärt-kärlsjukdomar är
vetenskapligt fastlagt, och bevisen ökar för att det också finns samband
mellan stress och vissa yrkesrelaterade cancerformer. Stressen blir särskilt
skadlig om den som drabbas inte fått tid och möjlighet att återhämta sig
utan står under konstant press långa tidsperioder.

Stressfaktorerna är enligt stressforskaren Maggie Miller:

a) tidsrelaterade, såsom tempoökning, belastning då färre gör mer, 24-
timmarssamhälle, full kalender,

b) kunskapsrelaterade, såsom att jobb uppgraderas, kunskap är färskvara,

c) tillitsrelaterade, såsom oro för jobb och framtid, misstro mot politik och
myndigheter, ideliga förändringar,

d) ekonomirelaterade, såsom konkurrenskrav, press på svensk ekonomi,
neddragningar.

Av ovanstående lista framgår med tydlighet att enbart förkortad arbetstid
inte skapar mindre stress för den enskilde. Stressfaktorerna är många och
för att leva ett gott liv måste vi bemästra dem på många plan.

Enligt vissa forskare riskerar den arbetsrelaterade stressen att öka vid
förkortad arbetstid då lika mycket arbete måste uträttas under färre antal
timmar. Och i historiens ljus kan vi ju klart se att lediga lördagar och 40
timmars arbetsvecka inte gjort vår tillvaro mindre stressig än den var förr.

6.3 Vad kostar en arbetstidsförkortning?

Konjunkturinstitutets rapport visar med tydlighet att en generell
lagstadgad arbetstidsförkortning kostar mycket, såväl för den enskilde, för
företagen som för samhället.

Arbetstidsförkortning är en dyr reform som måste betalas med lägre
inkomstutveckling, som ger mindre skatteinkomster vilket minskar utrymmet
för den generella välfärden. Företagens konkurrenskraft minskar väsentligt,
såväl på den europeiska som på den internationella arenan.

Arbetsgivarverket är företrädare för 277 statliga myndigheter med en
kvarts miljon anställda. "Om en lagstiftning genomförs kommer det antingen
att leda till kraftiga nedskärningar eller till lönesänkningar till de
statsanställda," säger verkets chef Birgitta Isaksson Peréz och
styrelseordförande Claes Norgren. Det skulle drabba verksamheter som polis,
utbildning och rättsväsende.

7 Europeiska erfarenheter av arbetstidsför-
kortning

I Frankrike infördes 35 timmars lagstadgad arbetsvecka i juni 1998.
Regeringen hävdade att reformen skulle leda till mellan 500 000 och 700
000 nya jobb. Det har hittills blivit 57 000 nya jobb enligt den franska
regeringen. Arbetsgivarsidan är dock osäker om några jobb
överhuvudtaget har skapats. Flertalet nya jobb var planerade innan
lagförslaget genomfördes. Även om lagen säger 35 timmar, arbetar många
övertid vilket gör att skillnaden mot tidigare inte blev så stor.

I Frankrike har arbetstidsförkortningen kombinerats med sänkta
arbetsgivaravgifter för att mildra effekten för arbetsgivaren. Det minskar dock
inte de samhällsekonomiska kostnaderna.

I Tyskland har man på förbundsnivå i avtalsförhandlingar genomfört
kortare arbetstid på ett antal områden, medan andra inte har förkortat
arbetstiden. Ökade arbetskraftskostnader till följd av arbetstidsförkortning har
bidragit till nedgången i den tyska konjunkturen och arbetslösheten har
snarare ökat än minskat. Meningarna om arbetstidsförkortningens effekter går
starkt isär mellan olika bedömare.

De flesta EU-regeringar har frångått tanken på generella arbetstidsreformer
och har övergått till att förespråka en mer decentraliserad och förhandlad
arbetstidspolitik på bransch- eller företagsnivå.

8 Kristdemokraternas grundtankar i arbets-
tidsfrågan

Antalet arbetstillfällen är inte statiskt och låter sig inte fördelas genom
matematiska formler. Varje människa är unik, har behov och kompetens
som är specifik för just henne. Därför är det varken önskvärt eller möjligt
att fördela arbetsmängden efter någon planekonomisk modell. Istället
behövs politiska beslut som ger förutsättningar för fler jobb. Kollektiva
lösningar innebär alltid att enskilda människor kommer i kläm.

Kristdemokrater anser inte att en generell arbetstidsförkortning skulle lösa
de problem som idag existerar på arbetsmarknaden, varken för den enskilde
individen eller för problematiken med arbetslöshet och ökad ohälsa.

Vi ser dock mycket positivt på möjligheten för enskilda människor att
korta sin arbetstid. Individen ska ha stora möjligheter att i förhandling byta
löneutrymmet mot kortare arbetstid. Man måste under olika skeden av livet
kunna arbeta olika mycket.

Livskvalitet betyder olika saker för olika människor. Kristdemokraterna
vill att människor ska bestämma själva och att man inte genom politiska
beslut ska lägga en mall som alla ska passa in i. Pappersarbetareförbundet lät
häromåret sina medlemmar välja hur ett ökat löneutrymme skulle tas ut. En
tredjedel av medlemmarna valde kortare arbetstid, en tredjedel valde högre
lön, en tredjedel valde lägre pensionsålder. Så olika vill människor använda
sitt löneutrymme och det valet ska politiker respektera. Kristdemokraterna har
tilltro till att arbetsmarknadens parter förmår att hantera frågan och hitta
fungerande flexibla lösningar.

Det finns i Sverige många exempel på att man i löneförhandlingar bytt ett
löneutrymme mot kortare arbetstid. Avtal bör slutas på lokal nivå med
hänsynstagande till den enskilde individens behov, parat med rimliga
förutsättningar för företagande. Många avtal som slöts i Sverige under 1998
års avtalsrörelse inkluderade arbetstidsförkortning. Det är en positiv lösning
utifrån enskildas önskemål. I Växjö kommun har 10 procent av de
heltidsanställda arbetstidsförkortning idag.

9 Ett barnvänligt arbetsliv

En förutsättning för att både kvinnor och män ska ha möjligheten att
utvecklas i sin yrkesroll och samtidigt kunna fungera i den viktiga
föräldrarollen är att vi kan skapa ett barnvänligt arbetsliv, alltså en
arbetsmiljö där det ses som en kompetenshöjning och en viktig
samhällsuppgift att vårda och fostra sina barn. Detta gäller både män och
kvinnor.

Om män i större utsträckning blir aktiva deltagande föräldrar skapas
förutsättning för kvinnors möjligheter till karriär och makt inom arbetslivet.
Att det föds allt färre barn i Sverige idag, snart bara 1,5 barn per kvinna, är
en
varningssignal. Mycket tyder på att en ökad förvärvsfrekvens, högre tempo i
arbetslivet och ökad arbetslöshet, med därmed ökad rädsla att förlora jobbet,
försvårar kombinationen med föräldraskap. Det är förödande för en nation om
den inte skapar utrymme för barn att födas och för vuxna att vara föräldrar.

Kristdemokraterna vill öka småbarnsföräldrars valfrihet när det gäller
barnomsorg. Det spelar inte så stor roll om det kallas barnomsorgskonto eller
vårdnadsbidrag. Det viktiga är att det ger en reell valmöjlighet av
barnomsorg, vilket inkluderar möjligheten att också korta sin egen arbetstid.
Ett barnomsorgskonto/vårdnadsbidrag i kombination med avdragsrätt för
styrkta barnomsorgskostnader ger förbättrade ekonomiska möjligheter för
småbarnsföräldrar att gå ned i arbetstid. De ekonomiska villkoren för att ta
hand om barn måste vara gynnsamma. En generös föräldraförsäkring,
möjlighet till föräldraledighet i åtminstone 3 år med
barnomsorgskonto/vårdnadsbidrag, tillgång till god barnomsorg av olika slag
som kan väljas efter barnets och föräldrarnas önskemål är viktiga inslag för
kombinationen föräldraskap/
arbetsliv.

Föräldrar önskar flexiblare - inte kortare - arbetstid i första hand för att
kunna förena föräldraskap och arbetsliv. Det visar en undersökning som Hem
och Skola gjort. 39 procent anser det vara bästa botemedlet mot ansvars-
krockar.

Distansarbete utförs oftast från hemmet och kan ibland kombineras med en
helt fri förläggning av arbetstid till vilka av dygnets timmar som helst. Genom
att via dator ha kontakt med sin arbetsplats har nya möjligheter öppnats för
distansarbete. Många småbarnsföräldrar finner kombinationen utmärkt. Då
man kan ägna sig åt barnen under deras vakna timmar och arbeta när barnet
sover. Man sparar också restiden. 200 000 svenskar distansarbetar idag.

Vi kristdemokrater ser också positivt på "job-sharing" där två parter med
likartad kompetens delar på ett jobb för att klara till exempel barnomsorg på
ett familjenära sätt. Arbetstidsförläggning som går väl att förena med
familjeliv är en angelägenhet också för en framtidsinriktad arbetsgivare.

För många människor, främst kvinnor och småbarnsföräldrar, är
dubbelarbetet mest påfrestande - inte arbetstidens längd i sig. På grund av
våra höga skatter lägger vi i Sverige ned mycket tid på sådant som man köper
i andra länder. Om vi vill lätta på arbetsbördan för kvinnor och
småbarnsföräldrar med flera är det bättre att skapa förutsättningar för dessa
grupper att köpa hushållstjänster än att sänka arbetstiden för alla. Det kan ske
genom att hushållsnära tjänster berättigar till en skattereduktion på 50 procent
av arbetskraftskostnaden. En sådan reform skulle förbättra förutsättningarna
för den vita marknaden för hushållstjänster. Det skulle öka jämställdheten,
eftersom det fortfarande är kvinnorna som har huvudansvaret för hemmet och
barnen. Genom vårt förslag tror vi att fler kommer att utnyttja hushållstjänster
och därmed också underlätta för både män och kvinnor att förena yrkesarbete
med föräldraskap och fritid. Vidare skulle vårt system öka sysselsättningen
och göra många svarta jobb vita.

10 Flexibla arbetstidslösningar

Kristdemokraterna menar att arbetstiden ska utformas utifrån
verksamhetens behov men med största möjliga inflytande för individen.
Det är att gå från kollektivistiska lösningar till ett system med människors
olika behov i centrum. Genomgående för flexibla arbetstidslösningar är
att överenskommelse träffas så långt som möjligt direkt mellan
arbetsgivare och enskild arbetstagare.

Fasta arbetstider klockan 7 till 16 eller 8 till 17 är inte längre norm på alla
Sveriges arbetsplatser. Tvärtom visar erfarenheten att de arbetsgivare som
låter sina arbetstagare påverka sin egen arbetstidsförläggning får medarbetare
med högre motivation och effektivitet. Ett ökat utrymme av självvalda
arbetstider ger också en positiv inverkan på arbetsmiljön och minskar
stressfaktorn.

60 procent av alla anställda anser sig idag ha inflytande över arbetstidens
förläggning. Andelen har ökat markant de senaste åren enligt SCB:s statistik.
Detta system gynnar båda parter på arbetsmarknaden. Sju av tio företag
tillämpar idag en flexibel förläggning av arbetstiden. Arbetstagaren har
önskemål om att få påverka arbetstidens förläggning. Arbetsgivaren har
önskemål utifrån verksamhetens behov. Givetvis kan konflikter i önskemålen
uppstå. Dessa kan bara lösas i dialog och med stor öppenhet för nya
arbetstidsmönster.

Försök med olika slag av flexibel arbetstid pågår runtom i Sverige, såväl
inom offentlig som i privat verksamhet. Här följer en exempelbank på olika
lösningar.

10.1 Årsarbetstid

Passar verksamheter som har ojämn beläggning sett över året, exempelvis
dagbarnvårdare, socialtjänst inriktad mot familjeproblem eller ungdoms-
problem. Har också använts för att minska antalet vikarier och tillskapa
fasta tjänster istället. Schema utformas gemensamt i arbetsgruppen
tillsammans med chefen för varje arbetsperiod. Avstämningstidpunkt
gentemot fastställd årsarbetstid kan göras efter sex veckor eller tolv
månader beroende på verksamhet. Verksamhet pågår bland annat i Växjö,
Norrköping, Simrishamn, Sunne och Eskilstuna kommun.

10.2 Tvättstugemodellen

Används inom äldreomsorg men också som ett sätt att ge deltidsanställda
högre sysselsättningsgrad. Schema fastställs efter önskemål som lämnats
från alla anställda. Begränsningsperioden kan vara några veckor eller
några månader. Ett grundschema finns ofta i botten. Ett visst antal timmar
kan sparas i en timbank.

Verksamhet pågår bland annat i Uddevalla och Göteborgs kommun.

10.3 Poängmodellen

Används bland annat på sjukhusavdelningar där man haft problem att
belägga vissa tider på dygnet, exempelvis på Södersjukhuset och
Karolinska sjukhuset i Stockholm samt på Värnamo lasarett. Personalen
önskar arbetstider och önskemålen jämkas sedan ihop. De tider som är
"besvärligast" att jobba ger högre poäng. Den sammanlagda arbetstiden
och lönen räknas sedan ut med ledning av poängen. Schema läggs för fyra
veckor i taget och i botten finns ett bemanningsmål. Alla har i grunden en
garanterad sysselsättningsgrad.

10.4 Individuella scheman med tidbank

Personal inom äldreomsorg och hemtjänst i Nässjö får individuellt
upprättade scheman som kan variera för varje schemaperiod eller vara fast
under lång tid. Överenskommelser kan träffas inom arbetslaget om
ändringar och om vikarie ska sättas in. Begränsningsperioderna är också
olika långa. En timbank med minus 25 eller plus 40 timmar kan användas
och avstämning görs en gång per år.

10.5 Arbetstidsbuketter

Redan på 70-talet införde Volvo lastvagnar och Volvo personvagnar
arbetstidsbuketter. Olika kombinationer av arbetstider matchas med hjälp
av "buketter" mot olika krav på drifttider. Personalen kan med buketten
välja de arbetstider och de skift som passar dem själva bäst.
Erfarenheterna från arbetstidsbuketten är positiva, bland annat har
personalomsättningen minskat, konkurrenskraften stärkts,
tillverkningssvängningar och arbetsbemanning anpassats.

10.6 Flextid med "kvittidsbank"

Spectra Precision har för samtliga anställda flexad plus- och minustid som
samlas i en "kvittidsbank" som ligger rullande över året och tillåts variera
mellan minus 30 och plus 100 timmar. Systemet har stora fördelar både
för de anställda och företaget, bland annat fungerar anpassningen till
allmänna kommunikationsmedel bättre, problem med dagislämning och -
hämtning har försvunnit, personalen tycker att motivationen har ökat,
arbetstiden hålls bättre och närvarotiden har ökat.

10.7 Rörlig arbetstid

Inom förskoleverksamheten i Jönköping stämde fasta arbetstidsscheman
allt sämre med verksamhetens behov. Man ville få största möjliga
personaltäthet när flest barn var på förskolan och samtidigt ge de anställda
möjlighet att påverka sina arbetstider utifrån personliga intressen. De
anställda anger själva sina arbetstider utifrån uträknat tidsschema och
barnens tider för fyra veckor i taget.

10.8 Flextid och individuella scheman

200 arbetstagare i Alingsås kommun startar med att göra schema som
täcker verksamhetens behov. Varje anställd gör sedan ett individuellt
önskeschema.

Samordning av olika personliga scheman ger i dialog ett 6-veckors
grundschema.

10.9 Flextid för elever

I Karlstad har eleverna i Kroppkärrskolan flextid. De har en fast skoltid
varje dag mellan 08.30 och 13.30 för gemensamt arbete och en del
individuellt. Dessutom har de flextid 200 minuter i veckan mellan 07.30-
08.30 och 13.30-15.00 för individuellt arbete.

10.10 Utvärdering

Sammantaget för alla försök är att deltagarna nästan undantagslöst önskar
fortsätta efter försöksperiodens slut. Utvärderingarna ger ofta vid handen
att tillvaron blivit lättare att hantera efter det individuella valet av
arbetstid. Man kan gå kvällskurser utan att byta arbetstid med andra, man
kan handla när det inte är så mycket folk i affären, man kan vara med om
familjehögtider i större utsträckning. Och trots att utgångspunkten alltid
är verksamhetens behov blir den individuella friheten tillräckligt stor för
att livet ska bli enklare. Samstämmigt från utvärderingarna är också att
delaktigheten ökat markant på arbetsplatsen samt att ansvarskänslan för
att tillgodose verksamhetens totala behov blivit var mans sak. Även de
fackliga företrädarna är överlag positiva.

11 Sammanfattande slutsatser och förslag till
åtgärder

Kristdemokraterna menar att arbetstiden måste betraktas ur ett
livscykelperspektiv och att man måste ta hänsyn till de olika behov olika
människor har. Som 25-åring har man andra önskemål om arbetstidens
längd än när man är 40 eller 60 år. Arbetslivet måste vara förenligt med
att vara förälder, odla ett intresse, vara aktiv i föreningsliv, driva eget
företag vid sidan om en anställning osv. En annan viktig grundsten är att
skapa möjlighet för ett långvarigt deltagande i arbetslivet. Det minskande
barnafödandet kommer att ställa krav på ökat förvärvsdeltagande. Och de
sista arbetsåren kommer att ha stor betydelse för pensionens storlek i det
nya pensionssystemet. Den ekonomiska välfärdsförlust det skulle
innebära om alla samtidigt skulle korta sin arbetstid skulle drabba såväl
den enskilde, företagen som nationen Sverige.

Den enskilda människans olika önskemål under olika tider av livet gör att
centrala kollektivistiska lösningar måste anses högst otidsenliga.
Kristdemokraterna menar att arbetstidsfrågan bäst löses när arbetsmarknadens
parter själva tar ansvar för avvägningen mellan arbetsgivarens och
arbetstagarens intressen. Det kan ske i form av kollektivavtal eller lokala
avtal. Många tecken tyder på att arbetstidsförkortning såväl som
arbetstidsförläggning är, har varit och kommer att vara prioriterade i
kommande avtalsförhandlingar. Regeringens och dess stödpartiers ageranden
är med tanke på denna utveckling mycket förvånande. När människor själva
hittar bra lösningar ska inte staten lägga sig i och faktiskt desarmera
avtalssystemets legitimitet. Kristdemokraterna avvisar således en generell
lagstadgad arbetstidsförkortning.

Kristdemokraternas alternativ till den lagstadgade generella
arbetstidsförkortningen kan sammanfattas i följande tre punkter:

11.1 Underlätta för barnfamiljer att gå ned i arbetstid

Svårigheterna att förena föräldraskap och arbetsliv kräver särskild
uppmärksamhet. Här krävs aktivt stöd i den viktiga uppgiften att vårda
och fostra en ny generation. Staten bör via lagstiftning möjliggöra för
småbarnsföräldrar att minska sin arbetstid. Redan idag finns laglig rätt att
reducera arbetstiden om man har barn under 8 år. Rätten till tjänstledighet
för vård av egna barn bör förlängas till att barnet är 3 år. Ett
vårdnadsbidrag/barnomsorgskonto bör snarast införas för att skapa
valfrihet och ge ökade ekonomiska möjligheter att, om man så vill,
minska sin arbetstid.

Vi kristdemokrater ser också positivt på "job-sharing" där två parter med
likartad kompetens delar på ett jobb för att klara till exempel barnomsorg på
ett familjenära sätt.

11.2 Flexibel arbetstidsförläggning

Ett gott arbetsklimat kännetecknas av ett stort medinflytande för personal.
En av de allra viktigaste faktorerna för den enskilde är att få påverka
omfattning och förläggning av arbetstider.

Arbetstidslagstiftningen måste utformas så att arbetsgivare och
arbetstagare i ökad utsträckning lokalt kan fastställa arbetstiden efter sina
behov och önskemål. Vi ser positivt på regler som skapar goda förutsättningar
för parterna att i kollektivavtal finna väl balanserade lösningar mellan
verksamhetens och de anställdas krav.

För arbetstagaren är det positivt att, utifrån verksamhetens behov och
arbetslagets möjligheter, få förlägga arbetstiden på ett sätt som gör det
möjligt
att kombinera med exempelvis studier, tid med barnen eller fritidsaktiviteter.
Obekväm arbetstid kan exempelvis för småbarnsföräldrar vara tidpunkten för
hämtning på daghem, för andra tidig morgon och för ytterligare andra kvällar.

Även arbetsgivaren gynnas av en friare användning av arbetstiden.
Möjlighet till säsongs- eller efterfrågeanpassad arbetstid ökar chansen att
behålla arbetskraften i en konjunktursvacka eller vid minskad orderingång.
Då kan den totala arbetslösheten pressas ner och antalet sysselsatta öka.
Samfällda utvärderingar visar också att de anställdas engagemang och
ansvarstagande för verksamheten ökar när inflytandet över arbetstidens
förläggning ökar.

Staten och kommunerna bör föregå med positivt exempel när det gäller att
låta personalen på varje arbetsplats utifrån sina och verksamhetens behov
påverka hur arbetstiden ska förläggas.

11.3 Ändra semesterlagen

Ett ökat löneutrymme har under historiens skede till viss del tagits ut i
form av förkortad arbetstid. Så kommer att ske även i framtiden.
Kristdemokraterna ser positivt på att arbetsmarknadens parter förhandlar
om utökad semester. Vi avvisar dock tankarna på att lagstiftningsvägen
förlänga semestern med ytterligare en semestervecka. Semesteravtalen ser
redan idag olika ut därför att olika förbund prioriterat olika utifrån sina
medlemmars behov.

Forskning visar att stress kan vara positiv under begränsad tid, men vid
långvarig stress ökar risken för utbrändhet. Det är därför nödvändigt med en
längre sammanhängande ledighet för återhämtning. Idag föreskriver lagen rätt
till tjugofem semesterdagar. Vi föreslår att fyra veckor av den semester som
utgår enligt semesterlagen ska regleras enligt nuvarande lag, med uttag av
hela dagar och sammanhängande perioder. Betald semesterledighet utöver de
fyra veckorna vill vi ska kunna förläggas efter den enskildes önskemål och
verksamhetens behov. Denna del blir då möjlig att ta ut också som
arbetstidsförkortning per dag, per vecka eller per månad, eller att spara till
en
riktigt lång semester. För att öka individens frihet vill vi i detta avseende
förändra semesterlagen med ett tillägg i 10 § andra stycket om att betald
semester utöver fyra veckor ska kunna tas ut som arbetstidsförkortning.

Stockholm den 22 september 2000

Maria Larsson (kd)

Stefan Attefall (kd)

Magnus Jacobsson (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Mats Odell (kd)

Per Landgren (kd)

Göran Hägglund (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Inger Strömbom (kd)

Harald Bergström (kd)

Mikael Oscarsson (kd)

Helena Höij (kd)

Annelie Enochson (kd)