Arealersättning för jordbruket i Norrbotten

Motion 1988/89:Jo206 av Britta Bjelle (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Jo206

av Britta Bjelle (fp)

Arealersättning för jordbruket i Norrbotten

Den norrbottniska spannmålsodlingen uppvisar i dag en drastisk arealminskning.
Mot bakgrund av det allt sämre ekonomiska klimatet inom jordbruket
med överproduktion m.m. i södra Sverige har förutsättningarna för spannmålsodling
försämrats dramatiskt i Norrbottens län under senare år. Arealen
har minskat från ca 10 500 hektar 1980 till 5 000 hektar 1988. Mycket tyder på
att en fortsatt minskning är att vänta. Orsaken till minskningen av spannmålsodlingen
i länet är den negativa lönsamheten.

Hushållningssällskapet i Norrbotten har räknat ut att spannmålsodling
med inriktning på försäljning från gården ger ett minus på 3 000 kr. per
hektar. Täckning erhålls inte ens för rörliga kostnader. Det uppkomna
underskottet måste i dag tas från annan näring eller tjänst.

Mot bakgrund av ovannämnda förhållanden kan man befara att återinvesteringar
inte görs på gårdarna och därmed försvinner odlingen på sikt. Följden
blir att bra odlingsmark läggs ner och länet förbuskas. Denna process går
dessutom mycket snabbt. Självförsörjningsgraden av fodersäd var 1983 53 %
och 1988 endast 25 %.

Från regionalpolitisk synpunkt är detta betänkligt. Jordbruket skapar
sysselsättning och gör det möjligt för människor att bo kvar i glesbygd. Från
försvarssynpunkt är utvecklingen betänklig. Norrbotten har en självförsörjningsförmåga
för livsmedel som är mycket låg.

Riksdagen har lagt fast att åtgärder som syftar till att trygga den
oundgängliga försörjningen för den enskilde medborgarens överlevnad och
samhällets funktion i kriser och krig skall prioriteras.

För att öka uthålligheten under kris eller krig måste i ett underskottsområde,
som Norrbotten, förstärkningsåtgärder sättas in redan i fredstid.
Spannmålsproduktionen är bland de viktigare varugrupperna när det gäller
vårt behov av energi och väsentliga näringsämnen.

Ett sätt att lösa spannmålsodlarnas problem i Norrbotten vore att införa ett
arealbidrag som alternativ till nuvarande system. Ett arealbidrag kan
differentieras geografiskt och efter markslag så att regional-, miljö- och
beredskapspolitiska mål gynnas.

En arealersättning skulle få stor betydelse för vår beredskap och för våra
regionalpolitiska strävanden.

Under 1988 har en parlamentarisk jordbruksgrupp tillsatts med syfte att
utforma en framtida jordbrukspolitik vari bl.a. arealersättning finns med.
Med hänsyn till det kritiska läge som den norrbottniska spannmålsodlingen
befinner sig i vore det angeläget om utredningen kunde behandla det

norrländska jordbruket med förtur. Alternativt att de norrbottniska spannmålsodlarnas
problem får en provisorisk lösning med arealersättning i
avvaktan på en omläggning av jordbrukspolitiken i landet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arealersättning och förtur för det norrbottniska
jordbruket.

Stockholm den 12 januari 1989

Britta B jelte (fp)

Mot. 1988/89
Jo206

4