Arvsrätten för särkullbarn

Motion 2005/06:L300 av Tasso Stafilidis m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen skall se över möjligheten att utforma arvslagstiftningen så att den efterlevande partnerns intresse bättre tas till vara i förhållande till särkullbarns rätt att få ut sin laglott.

Särkullbarns rätt till att få ut arv

Särkullbarns rätt att utfå sitt arv vid förälderns död kan i vissa fall skapa problem för den efterlevande partnern. Framför allt gäller det när tillgångarna i dödsboet i huvudsak består av värdet på en fastighet som utgör den efterlevandes bostad. I de fallen kan den efterlevande bli tvungen att sälja fastigheten och principen om att få sitta i orubbat bo kan inte upprätthållas. Parets gemensamma barn har inte rätt att kräva ut sin del av arvet just med hänvisning till principen om orubbat bo. Den bakomliggande argumentationen för dagens regelsystem är att särkullbarnens del av arvet ska garanteras genom rätten att få ut arvet vid förälderns död. Om samma regler som gäller för de gemensamma barnen skulle gälla för särkullbarnen finns risk för att arvet skulle kunna försvinna, genom gåvor och andra transaktioner.

Lagutskottet har tidigare avvisat motionsyrkanden om särkullbarnsrätt till arv (bet. 2002/03:LU10 s. 35, bet. 2003/04:LU22 s. 33, bet 2004/05:LU9 s. 9). Lagutskottet erinrar härvid om att frågan om särkullbarns rätt till arv varit föremål för överväganden av Ärvdabalksutredningen (SOU 1998:110) och hänvisar till pågående beredningsarbete inom Justitiedepartementet.

Vänsterpartiet konstaterar att något resultat av det pågående arbetet inom departementet inte presenterats än. Enligt vår mening vore det önskvärt med ett regelsystem som är utformat på ett sätt som tillvaratar både särkullbarnens och den efterlevandes intresse. Detta kan ske genom att särkullbarnen inte ges rätt att få ut sin del av arvet förrän den efterlevande avlider, samtidigt som deras arvsrätt garanteras genom införande av någon form av bankgaranti.

Regeringen bör därför se över möjligheten att utforma arvslagstiftningen så att den efterlevande partnerns intresse bättre tas till vara i förhållande till särkullbarns rätt att få ut sin laglott. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 29 september 2005
Tasso Stafilidis (v)
Rossana Dinamarca (v)	Mats Einarsson (v)
Siv Holma (v)	Rolf Olsson (v)
Alice Åström (v)