Asylsökande barnfamiljers situation, m.m.

Motion 1988/89:Sf362 av Karin Söder och Pär Granstedt (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Sf362

av Karin Söder och Pär Granstedt (båda c)
Asylsökande barnfamiljers situation, m.m.

Utredningen i ärenden rörande asylsökande barnfamiljer är i många fall
otillräcklig. I proposition 1983/84:144 sid 127 uttalade dåvarande invandrarministern
att i dessa ärenden skall sådana omständigheter av humanitär
natur beaktas som hänför sig till barnen, deras situation från hälsosynpunkt
och i övrigt. Denna riktlinje för tolkningen av utlänningslagen har i åratal i
stor utsträckning åsidosatts, vilket bl.a. konstaterats av socialstyrelsen i en
utredning i mars 1988 rörande den första delen av mottagandet av flyktingbarn
i vårt land. Utredning angående barnen har i regel inte kommit till
stånd genom myndigheternas försorg.

Invandrarverket har i skrivelse till rikspolisstyrelsen framhållit betydelsen
av att även flyktingbarnens situation uppmärksammas och utreds
grundligt, därvid skall även klarläggas om barnen har egna flyktingskäl,
som skiljer sig från föräldrarnas. Invandrarverkets skrivelse har av rikspolisstyrelsen
tillställts samtliga polismyndigheter genom cirkulärmeddelande
i mars 1988.

Utredningarna om barnen kan ofta vara mycket svåra. T ex har många
barn svårt att redovisa sina mest påfrestande upplevelser före och under
flykten. Erfarenheten visar dessutom att barnen ibland har förbjudits av
föräldrarna att överhuvudtaget berätta något för polisen.

Utredningarna med och om barn måste därför utföras av kvalificerad,
särskilt utbildad personal, för att de skall bli tillförlitliga.

Barnens personliga rättssäkerhet får icke åsidosättas. För att tillgodose
detta måste erforderliga utredningar komma till stånd och utredarna ha
kompetens för sitt uppdrag. Där denna fattas måste utbildning sättas in.

Utredningarna måste enligt sakens natur ges rimlig tid.

Direktavvisningar av barnfamiljer bör inte ifrågakomma. Med direktavvisningar
avses beslut att den asylsökande skall lämna landet utan att i
Sverige få avvakta utgången av besvärstalan.

Ensamma flyktingbarn, dvs barn som kommer hit utan vårdnadshavare
måste ägnas särskild uppmärksamhet. Beträffande ensamma flyktingbarn
måste utredningen i asylärendet vara särskilt ingående och kan av lättförklariga
skäl bli tidsödande.

Direktavvisning av ensamma flyktingbarn strider ofrånkomligen mot ett
berättigat krav på rättssäkerhet.

God man-institutet som skall tillämpas när det gäller de ensamma flyktingbarnen
är inte alltid korrekt tillämpat av myndigheterna.

Varje enskilt barn måste betraktas som ett självständigt rättsobjekt. Alla

led i flyktingmottagandet måste tillämpa lagar och bestämmelser så att inga
beslut tas som inte bygger på denna grundregel.

Väntarbarnen far också illa genom den osäkerhet de lever i. Det är
otillräckligt med förskoleverksamhet som stimulans- och utvecklingsmöjlighet
för dessa barn. Bara i norra Stockholm finns det 1 000 barn som har
behov av förskoleplats och väntar på detta. Det är angeläget att dessa behov
beaktas betydligt mer än vad hittills skett.

I denna motion har inledningsvis påtalats att ett för tolkningen av utlänningslagen
betydelsefullt uttalande i proposition 1983/84:144 i stor utsträckning
lämnats obeaktat.En ramlag som utlänningslagen måste få sin
innebörd bestämd genom sådana uttalanden. Vi anser väsentligt att detta
beaktas av de myndigheter som svarar för tillämpningen av utlänningslagen,
liksom att dessa myndigheter ges erforderliga resurser att kunna uppfylla
lagen.

Hemställan

Mot bakgrund av vad ovan anförts hemställs

att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i denna
motion anförts.

Stockholm den 24 januari 1989

Karin Söder (c) Pär Granstedt (c)

Mot. 1988/89
SD62

11