Återföring av vattenkraftsvinster

Motion 2008/09:N299 av Stefan Tornberg och Åke Sandström (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en utredning om metoder för hur kommuner och regioner kan kompenseras för de stora miljöingreppen och de följder i övrigt som uppstått av vattenkraftsutbyggnaden samt vilka erfarenheter som finns i andra länder, t.ex. Norge och Kanada, av att låta en del av de värden som vattenkraften genererar bli kvar i de regioner där kraftverken finns.

Motivering

Närmare hälften av den el som produceras i Sverige kommer från vattenkraft. De största vattenkraftskommunerna är Jokkmokk, Sollefteå och Ragunda där ca 30 TWh vattenkraft produceras eller ungefär 45 procent av landets produktion. Vattenkraften är en ren och återvinningsbar energikälla.

Vattenkraftsproduktionen i Sveriges sju skogslän motsvarar 90 procent av landets totala vattenkraftsproduktion. Under en tioårsperiod, 1997–2006, uppgick vattenkraftsproduktionen i genomsnitt till 68,1 TWh per år, eller motsvarande 46,6 procent av elproduktionen i landet. Värdet i form av statliga skatteintäkter från denna vattenkraftsproduktion är omfattande och utgör en viktig bas för Sveriges välfärd.

Fastighetskatten på vattenkraftsanläggningar uppgick 2005 till 577 miljoner kronor. Efter genomförda höjningar uppgår fastighetsskatten 2008 till drygt 2, 6 miljarder kronor.

Samtidigt har de stora utbyggnader som skett i våra älvar inneburit att naturvärden gått förlorade. Kraftbolagen och staten tar hem miljardbelopp i vinster och skatter tack vare billig vattenkraft samtidigt som konsumenterna drabbas av rekordhöga elpriser. Jobben som kom till när kraftverken byggdes är sedan länge borta. Kvar är stora vattenmagasin och torrlagda älvsträckor med gigantiska miljöingrepp.

Utbyggnaderna sedan början av 1900-talet har fråntagit kommunerna efter älven möjligheten att utveckla annan verksamhet som turism, fiske, etc. Under tiden för utbyggnaden fick många människor anställning genom verksamheten medan i dag ytterst få anställda krävs för att underhålla och producera vattenkraft. Kommunerna efter älven får nästan ingen reveny av vattenkraften utan skadas i stället av de intrång som vattenkraften innebär.

För oss är det självklart att de vattenkraftsproducerande områdena måste kompenseras för de ingrepp som kraftproduktionen orsakar. Det är inte rimligt att Sveriges rikaste kommuner – sett till producerade värden – i praktiken har de fattigaste invånarna.

Norge är ett föregångsland när det gäller regional utveckling och särskilt då de vattenkraftsproducerande kommunernas rätt till en del av vinsterna från vattenkraften. Särskilt intressant är systemet med koncessionskraft.

I Norge får enligt lag de kommuner där vattenkraften produceras köpa koncessionskraft till ett pris som regeringen fastställer. Detta pris är 2006 8,93 öre/kWh. Det finns begränsningar till max 10 procent av produktionen i kommunen eller högst den totala konsumtion som sker inom kommunen exklusive energikrävande industrier. Detta ger norska kommuner ca 800 miljoner norska kronor/år. Dessutom finns naturresursskatt, koncessionsavgifter och kommunal egendomsskatt i Norge.

Om systemet med koncessionskraft tillämpades i Sverige skulle det ge de vattenkraftsproducerande kommunerna möjlighet att erbjuda både sina invånare och företag billig elkraft och samtidigt kunna sänka kommunal skatten. Vattenkraftskommunerna skulle bli mycket attraktiva för både boende och företagande.

Det finns flera olika modeller för hur en del av vattenkraftens vinster kan bli kvar i de regioner där den produceras. Framför allt är det tre modeller som är intressanta enligt vår mening:

1. Återföring av en del av energiskatten enligt norsk modell.

2. Avgift på det vatten som passerar turbinerna enligt kanadensisk modell.

3. Fastighetskatten på vattenkraftsanläggningar tillförs kommunerna eller regionerna.

Vi anser att regeringen bör ta initiativ i frågan om hur vattenkraftsregioner ska kompenseras för de stora miljöingreppen och de följder i övrigt som uppstått av vattenkraftsutbyggnaden. En utredning bör tillsättas för att studera de norska och kanadensiska modellerna för hur en del av vattenkraftens vinster kan bli kvar i de regioner där den produceras.

Stockholm den 1 oktober 2008
Stefan Tornberg (c)	Åke Sandström (c)