Återuppförande av slottet Tre kronor

Motion 2007/08:Kr309 av Andreas Norlén (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka förutsättningarna att återuppföra slottet Tre kronor i Stockholm.

Motivering

Till en huvudstad hör en självklar monumentalitet i stadsbilden, som formar sig till en historisk revy där varje epok lämnar sina bidrag till vår upplevelse av staden. Stockholms centrala stadslandskap är ett lysande exempel på detta, särskilt där byggnadskonsten möter vattnet från Riddarfjärden till Djurgårdsön.

Sedan medel-, vasa- och stormaktstid bidragit med kyrkor, adelspalats och kungaborg stod en stor del av de mäktiga och sköna fasader som idag omger oss färdiga under loppet av tre decennier från 1800-talets sista år, däribland Nordiska museet, Hallwylska palatset, Operan, Dramaten, Riksdagshuset, Rosenbad, Centralposthuset, Östermalmshallen, NK, Stadion, Rådhuset, nya kyrkor, KTH, Handels, Stadshuset, Konserthuset, Kungstornen och Stadsbiblioteket. Efterkrigstidens påföljande tillskott kommer kanske inte att nå samma beundran och beständighet som verken av de la Vallé, Tessin, Clason, Boberg, Östberg och Tengbom, om än Kaknästornet och Globen saknar konkurrenter i den spektakulära klassen.

Vad blir då det tidiga 2000-talets bidrag till stadsbilden? Kan vi åstadkomma något som stockholmare och turister om hundra år hyllar som pregnanta tillskott till stadens skönhet och dess karaktär av just huvudstad? Förmår vi komplettera stadsrummet också med offentliga byggnader?

Varje epok lägger inte bara till utan drar också ifrån i det offentliga rummet. Det påminns oftast om hur nedre Norrmalm byttes ut utan hänsyn till historiens skänker. Men det finns en förlust som är ännu större: Stockholms yttersta ursprung, absoluta centralpunkt och på sin tid helt dominerande byggnadsverk: borgen eller slottet Tre kronor, som brann 1697 och avlöstes av det nuvarande slottet.

Vad skulle vara mer fascinerande än att på nytt se Tre kronors murverk skjuta upp ur Saltsjön och dess tinnar teckna Stockholms silhuett, att trampa de oregelbundna borggårdarna och blicka ut från det höga kärntornet mitt i staden? Vår tids obeslutsamhet har passande reserverat den lämpliga platsen för ett återuppförande, ett stenkast från originalet: den förfallna Guldtomten vid Nybrovikens mynning. Förutom en del rekonstruerade interiörer kunde Tre kronor bli det lokaltillskott som det intilliggande Nationalmuseum behöver, och plats skulle också finnas för ett permanent Nobelmuseum och för det form- och designmuseum som diskuterats. Genom rivning av Nationalmuseums sentida tillbyggnad och viss utfyllnad av vattenområdet – något som varit regel under stadens alla århundraden – finns tillräckligt utrymme för att återskapa borgkomplexet i full skala. Kunskapen om det gamla slottet är omfattande, bland annat genom samtida avbildningar, bevarade planritningar, byggnads- och konsthistorisk forskning och arkeologiska undersökningar. Förutsättningarna är mycket goda för ett autentiskt återskapande, förslagsvis sådan anläggningen tedde sig före Tessins omdaning av norra längan, som skonades vid branden och ingår i dagens slott.

Den avgörande frågan blir givetvis om ett byggprojekt av detta slag kan finansieras. Om ändå nya museibyggnader skall uppföras, bör man undersöka om det är kostnadsmässigt rimligt att lösa dessa lokalbehov genom en byggnad som ges riksborgens form. Ett projekt av detta slag torde också kunna attrahera andra finansiärer än staten och generera intäkter genom entréavgifter, restaurangverksamhet m m. Även detta måste givetvis studeras noga innan ett projekt kan igångsättas.

Sveriges riksdag har ett unikt tillfälle att prägla huvudstadens byggnadshistoria genom att tillföra stadsbilden ett monumentalverk utan motstycke genom tiderna, samtidigt som stadens största byggnadshistoriska förlust repareras. Tänk om slottet Tre kronor kunde återuppföras på Blasieholmen mellan
Nationalmuseum och Nybroviken för att bland annat rymma statlig museiverksamhet!

Stockholm den 3 oktober 2007

Andreas Norlén (m)