Åtgärder för att bistå flyktingar

Motion 1988/89:Sf538 av Lola Björkquist (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :Sf538

av Lola Björkquist (fp)
Åtgärder för att bistå flyktingar

Ett besök på en flyktingsluss sommaren 1988 gjorde ett nedslående intryck.
Alltför många asylsökande var hopträngda på en stor opersonlig anläggning.
20 olika nationaliteter och kulturer skulle samsas och med olika politiska
åsikter. Miljön var definitivt inte barnvänlig. Stora gråa hus och invändigt
kala ödsliga väggar som påminde om gamla mentalsjukhus. Här och
var klungor av framförallt män som håglöst satt sysslolösa i väntan. De
hade ingen aning om när deras ärende skulle tas upp. Något system i turordningen
tycktes inte finnas och slussförläggningens personal stod enligt egen
utsago lika frågande över turordningen. De kunde inte ge de frågande några
svar. Polisintendenten i närliggande stad var den som avgjorde. Inom fyra
veckor var det tänkt att slusstillvaron skulle ta slut. Många väntade fortfarande
efter 46 månader. De boende mådde dåligt och irritation och aggressivitet
gick ut över personalen och andra medflyktingar. De asylsökande
var i stort behov av psykoterapeutiskt skolad personal, men det saknades.

Personalen var mycket underdimensionerad. Mellan kl 19.00 och 07.00
var det två personer som turades om att vara jour. På slussen vistades ca 260
personer varav ungefär 75 var barn.

Avtalen med studieförbundet, som skötte undervisningen i svenska och
samhällskunskap, slöts alltför sent vilket ledde till osäkerhet och ryckighet
för både lärare och elever.

Vid svenskundervisningen såg vi bara män. Kvinnorna tyckte det var
otryggt att lämna ifrån sig sina barn.

De asylsökande verkade passiviserade och tycktes inte indelade i någon
form av arbetslag. En badplats i närheten var så nedskräpad att de permanentboende
på platsen inte heller ville besöka den. Varför man inte tog
tillvara alla de arbetsdugliga människorna på slussen är svårt att förstå.

Ytterst sällan hade slussen besök av organisationer, föreningar eller boende
runt slussen.

Alla blev inte häsloundersökta. Det fick smittskyddsläkaren ta ställning
till. Vid förflyttningar till förläggningar kunde inte alltid journalen medfölja.
Det hade hänt att barn blivit stuckna flera gånger i onödan av den
anledningen. Smittskyddsläkarna på de olika platserna gjorde inte samma
bedömning vad gällde provtagning och dylikt. Likaså var journalförandet
olika. Sjukvårdspersonalen på slussen ansåg att den kostnad som landstinget
tog ut för att ansvara för sjukvården på slussen inte stod i proportion till
den faktiska kostnaden.

Denna beskrivning av verkligheten på en flyktingsluss bör inte gälla
framtidens slussar. Vi måste kunna ta emot människor på ett bättre sätt. I

det följande utvecklas krav på förbättringar av flyktingslussar och förlägg- Mot. 1988/89

ningar. Sf538

Slussar och förläggningar

Från och med den 1 juli 1989 skall en ny utlänningslag börja tillämpas och
statens invandrarverk börja arbeta i en ny organisation, indelad i 4 regioner
med 18 fasta förläggningar och 4 utredningsslussar.

De ovan beskrivna förhållandena måste radikalt förbättras. Slussarna
skall vara slussar och förläggningarna inte alltför stora och mer hemlika.

Större hänsyn måste tas till hur människor med olika kulturer blandas på en
och samma förläggning.

Personalen

Handläggarna skall personligen ta kontakt med de asylsökande vid svårbedömda
fall. Sådana möten gör det lättare att avgöra hur trovärdig en människas
berättelse är.

De asylsökande måste också få veta när deras ärende beräknas tas upp
och få besked om varför det eventuellt dröjer, så att misstankar om godtycke
kan undanröjas.

För att problem och påfrestningar, som härrör dels från tiden före ankomsten
till Sverige och dels från ovissheten om framtiden, skall kunna
mötas på ett humant sätt, måste det finnas tillgång till psykoterapeutiskt
skolad personal. Den bör finnas helst dygnet runt.

Personalen måste också vara så utbildad att den kan klara de skiftande
och svåra krav som ställs på den.

Undervisningen

Undervisningen i svenska och samhällskunskap är oerhört viktig för en bra
start i Sverige. SIV måste ordna så att även kvinnorna får samma möjligheter
som männen att tillgodogöra sig denna undervisning. Det är som bekant
kvinnorna som genom en kombination av språkförbistring och andra seder
och bruk riskerar att bli isolerade i det svenska samhället.

Avtalen med dem som skall leda undervisningen måste skötas på ett mer
välplanerat sätt än i det beskrivna fallet. Alla parter skall i god tid veta vad
som gäller. Risken är annars stor att kompetenta lärare inte åtager sig detta
arbete och kvalitén på undervisningen blir därefter.

Aktiviteter

Att passivisera arbetsdugliga människor är av ondo. Det borde vara självklart
att flyktingar själva så snart som möjligt skall sköta matlagning, disk,
tvätt, städning och skötsel av anläggningarnas omgivningar. De vill själva
få ta ansvar och komma med initiativ.

I folkpartiets partimotion om en generösare invandrar- och flyktingpolitik
utvecklas ytterligare arbetets betydelse och yrkas på åtgärder. 10

Flyktingarna måste kunna deltaga i aktiviteter av olika slag i anslutning Mot. 1988/89

till föreningar och organisationer som finns i samhället i övrigt vad gäller Sf538

idrottsliv och kultur m.m. Likaså skall samvaro med andra utifrån inte få
hindras av byråkratiska eller andra skäl.

Sjukvården

SIV bör utarbeta normer för hälsoundersökningarna och journalerna, så att
man tillämpar samma system över hela landet. Journalerna måste kunna
följa flyktingarna för att förhindra onödiga undersökningar och provtagningar.
Det torde då också vara lättare för SIV att bättre kunna kontrollera
kostnaderna. Huvudmannaskapet över flyktingarnas hälso- och sjukvård
bör ses över, liksom de kostnader som landstingen tar ut.

Entreprenadavtal

Flyktingslussar och förläggningar skall kunna läggas ut på entreprenad.

Det borde till och med vara lättare för SIV att vidtaga åtgärder, om det finns
ett entreprenadavtal som kan sägas upp än om anläggningen ägs av staten.

Det förutsätter att SIV bevakar att avtalen efterlevs och säger upp dem om
uppenbara misshälligheter kan konstateras.

övrigt

På slussar och förläggningar vistas också ett stort antal barn. I partimotionerna
Barns rätt och Generösare invandrar- och flyktingpolitik har folkpartiet
ställt krav på bättre utredningar av barnens situation i asylärenden
och att barns behov alltid måste tillgodoses. Jag ber att även i övrigt få
hänvisa till dessa motioner då denna motion endast omfattar en del av de
frågor som berör flyktingars problem.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att handläggarna tar personlig kontakt med de
asylsökande vid svårbedömda fall,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om bättre fungerande information till de asylsökande,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behov av psykoterapeutiskt skolad personal,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att SI V sluter sina avtal med undervisningsanordnare
på ett välplanerat sätt,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av aktiviteter för flyktingarna,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i 11

motionen anförts om vikten av att SIV utarbetar normer för hälsoun- Mot. 1988/89

dersökningar och journaler, så att samma system kan tillämpas över Sf538

hela landet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att journalerna måste följa flyktingarna,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om entreprenadavtal.

Stockholm den 24 januari 1989
Lola Björkquist (fp)

12